Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sockerskatt - Sockersnitsel - Sockersurrogat - Sockertall - Sockertillverkning - Sockertoppskål - Sockerträd - Sockertull - Sockerärter - Socknare - Socknebödkare - Socknetyg - Socorro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Sockersnitsel-Socorro
238
skatten för tiden 7 mars-31 okt. 1917 nedsatts
till 102/s öre pr kg. - Norge och England
beskatta icke inhemskt socker. - Den ofvan
omnämnda, alla beskattningsmetoder utom den
s. k. förbruknings-afgiften vidlådande omöjligheten
att bestämma reglerna för skatterestitutionen vid
export så, att den restituerade summan i hvarje
fall blir lika med den för det exporterade sockret
erlagda skatten, har flerstädes begagnats till
att under form af skatterestitution införa större
eller mindre exportpremier. Vid öfvergången till
fabrikat- i st. f. materialskatt infördes t. o. m. i
flera länder öppna (direkta) exportpremier; så i
Österrike, Tyskland och Frankrike. Visserligen
har i flera stater detta förfarande i hög grad
främjat sockertillverkningen. Särskildt Tysklands och
Österrike-Ungerns stora sockerexport finner häri till
väsentlig del sin förklaring. Men dessa exportpremier
ha icke blott inneburit en i det hela otillbörlig
gåfva till sockerfabrikanterna resp. de utländske
konsumenterna på de skattdragandes bekostnad,
utan ock bidragit till den öfverproduk-tion af
socker, som under senare år egt rum, samt skadat
sockerfabrikanterna i de länder, till hvilka
det sålunda premierade sockret införts. Häraf,
äfvensom genom de fiskaliskt ogynnsamma följderna af
restitutionssystemet, föddes önskan om internationell
reglering af sockerbeskattningen. 1864 kom också
en sockerkonvention till stånd mellan Belgien,
England, Frankrike och Nederländerna, hvilka
stater därigenom förpliktade sig att upphäfva de
i resp. länder förekommande exportpremierna och
låta en viss proportion råda mellan skattens och
exportrestitutionens belopp. Konventionen varade
i tio år. Försök till förnyad öfver-enskommelse
under de följande årtiondena ledde ej till något
resultat. I dec. 1901 sammanträdde åter en konferens
i sockerfråsran i Bruxelles, hufvudsakligen på
initiativ af England, där största delen af det
premierade sockret Hnnit afsättning och alldeles
trängt tillbaka införseln af rörsocker från de
engelska kolonierna. Det lyckades här att mellan
Belgien, England, Frankrike, Italien, Nederländerna,
Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike-Ungern
åstadkomma en öfverenskommelse (Bruxelleskonventionen
5 maj 1902), hvarigenom alla direkta och indirekta
exportpremier afskaffa-des samt ett bestämdt
förhållande fastställdes mellan införseltull och
skatt, i det att skillnaden (surtaxe) ej skulle få
öfverstiga för 100 kg. raffi-uad 6 frcs och för andra
sockerslag 5,so frcs. Från tvånget att tillämpa
denna bestämmelse fri-togos emellertid Italien,
Spanien och Sverige, så länge de icke utförde
något socker. Emot de länder, som stodo utanför
konventionen och som alltjämt medgåfvo premier,
förbundo sig konventionsstaterna att pålägga en straff
tull, uppgående till premiens belopp, en föreskrift,
hvilken bragtes i tillämpning emot Ryssland. Tillsynen
öfver konventionens efterlefnad öfverlämnades åt
en permanent kommission med säte i Bruxelles. En
tilläggskonvention afslöts 1907, hvarigenom England,
där under tiden det konservativa kabinettet aflösts
af ett liberalt, hvilket den inhemska konsumtionens
intressen lågo mera om hjärtat än koloniernas,
befriade sig från skyldigheten att belägga det ryska
sockret med strafftull, hvaremot Ryss-
land gick med på en begränsning af
utförselkvantiteten. England och Italien
utträdde efter förutgången uppsägning ur unionen
l sept. 1913. För öfriga konventionsstater
skulle öfverenskommelsen vara gällande till l
sept. 1918. Emellertid har Världskriget de facto
sprängt konventionen.
Inkomsten af sockerskatten är i flera länder
betydande. Den uppgick år 1915 i Sverige till 23,9
mill. kr., år 1912 i Tyska riket till 132, i Frankrike
till 127, i Österrike till 117, i Italien till 89,
i Ryssland till 243 mill. kr. I senaste svenska
statsverksproposition (för 1918) upptogs den till 21
mill. kr. I>. D. (K. Å-k.)
Sockersnitsel (se Snitsel), tekn., biprodukt,
som vinnes vid utdragning af socker ur betorna
medelst en af K. Steffen i Wien uppfunnen
för-vällningsmetod. Därvid tillgår så, att
betorna sönderskäras i l-2 mm. tjocka skifvor, som
öfver-gjutas med nästan kokhet sockerråsaft. Genom
denna förvällning, som ej behöfver räcka mer än några
minuter, blir massan så uppmjukad, att större delen
af dess sockerhalt kan utvinnas genom behandling i
vanliga snitselpressar (se Socker, sp. 219). Den
sålunda erhållna pressaften renas med kalk och
indunstas på vanligt sätt, medan den utpressade,
relativt vattenfattiga snitseln torkas och går i
handeln under namn af socker-s n i t s e 1. I följd
af sin relativt höga sockerhalt (omkr. 30 proc.) har
denna väsentligt större värde som fodermedel än
vanlig torkad snitsel (se d. o.). Förvällningsmetoden
har i Sverige, där den används vid Hasslarps och
Genevads sockerbruk, blifvit förbättrad därigenom, att
snitselns utpressning förnyas flera gånger, hvarvid
den mellan hvar gång får suga sig full med allt sämre
sockerlösning, slutligen med melass. Fördelen med
förvällningsmetoden anges vara, att allt i betorna
tillvaratages i form af antingen råsocker eller
snitsel, medan vid diffusionsmetoden (se Socker, sp,
219) smärre förluster uppstå genom aflopps-vattnets
halt af socker och andra växtämnen. Dessutom
blir bearbetningen i viss mån förenklad, men
naturligtvis blir utbytet af socker något mindre,
emedan en del af detta ämne stannar kvar i snitseln.
K. A. V-g.
Sockersurrogät, tekn., ämnen, som väl kunna ersätta
socker i fråga om smaken, men ej i afseende på
näringsvärdet. Se D u l c i n och S a c-k a ri n.
K. A. V-g.
Sockertall, bot. Se Jättetall.
Sockertillverkning. Se Socker.
Sockertoppskäl, bot. SeBrassica.
Sockerträd, bot. Se Myoporaceae.
Sockertull. Se Sockerskatt.
Sockerärter. Se Ä r t e r.
Socknare (jfr ordet söla), under medeltiden vanlig
benämning på tjänsteman, som hade att bevaka det
allmännas rätt vare sig som offentlig åklagare eller
indrifvare af böter, utskylder o. s. v. Det fanns
"biskopssocknare" och "konungssock-nare" (se B ryt e).
S. T-g.
Socknebödkare, förv. Se Gärnin.gsman 2.
Socknetyg. Se Sockenbud.
Socorro [såkå’rrå]. 1. (Nuestra S en or a d e S.) Stad
i staten Syd-Santander i sydamerikanska republiken
Colombia, nära Rio Sifarez. 1,255 m. ö. h. 20,000
inv. (1899). Odling af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
