Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Somalispråket - Somasker - Somateria - Somatisk - Somatologi - Somatos - Somatoskopi - Somaört - Sombart, Werner - Sombor - Sombrerete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
375 Somasker–Sombrerete 376
(med suffix mask. -ka, -ki, -ku-; -ga, -gi, -gu;
-ha, -hi, -hu; -a, -i, -u; fem. -ta, -ti, -tu; -da,
-di, -du) finnas, men ej obest. artikel, neutrum
eller dualis. Plural bildas med ändelser (-o, -jāl)
eller med reduplikation af sista konsonanten med
föregående a, t. ex. nāg, kvinna, plur. nāg-o,
dubba hammare, pl. dubba-jāl, tol, stam, plur.
tolal. Nominativ, ackusativ och genitiv uttryckas
utan ändelser genom ordens ställning: subjekt –
objekt – verb, genitiven efter hufvudordet, t. ex.
Jāqub Firaōn ū duåájai, Jakob välsignade Farao;
dádki árliga Kanaán, landet Kanaans folk. Adj.
har samma form i fem. som i mask. och står efter
sitt subst. Personligt pronomen kan antaga artikel,
t. ex. ani ”je”, aníga ”moi”, possessiva uttryckas
med suffix, relativ uttryckes icke alls eller återges
med ändeisen -a (-i), fem. -aid, som fogas till ett
nomen eller verb i relativsatsen. Verbet böjes i
regel med suffix, hufvudtempora äro presens och
perfektum, t. ex. gab brista, pres. sing. l gab-a,
2 gab-ta, 3 mask. gab-a, 3 fem. gab-ta, perf.
sing. 1 gab-ai, 2 gab-tai, 3 mask. gab-ai, 3 fem.
gab-tai o. s. v. Kausativ bildas med suffixet -ī,
durativ med -ai, reflexivum med -ad och passivum
med -an. Jfr Hunter, ”Grammar of the somali
language” (1880), De Larajasse och De Sampont,
”Practical grammar of the somali language” (1897),
De Larajasse, ”Somali-english and english-somali
Dictionary” (s. å.), och framför allt Remisch, ”Die
somali-sprache” (I–III, texter, ordbok och
grammatik; i ”Südarabische expedition”, utg. af Vet.
akad. i Wien, bdl, II, V, 1900–03).
H. A. (K. V. Z.)
Somasker, motreformatorisk orden, stiftad 1532
af Girolamo Emiliani (d. 1537), uppkallad efter orten
Somascho (mellan Milano och Bergamo), 1568
upphöjd till egentlig prästerlig orden, med augustinregeln,
för ledning af barnhem och fattighus. Under
1700-talet räknade orden 119 kolonier; nu har den
blott 10 i Italien.
Hj. H–t.
Somateria, zool. Se Andfåglar, sp. 962,
och Ejder.
Somatisk (grek. somatikos), kroppslig, hörande
till kroppen.
Somatologi (af grek. sōma, kropp, och lo′gos,
lära), läran om människokroppen.
Somatos [-tås; af grek. somatūn, göra tjock],
ett af kött framställdt näringsämne, som innehåller
köttets ägghvitämnen i löslig form (albumoser, 78
proc.), bildar ett gult, fint pulver, som är lösligt
i vatten i alla förhållanden samt är lukt- och
nästan smaklöst. Det har, liksom andra albumos-preparat,
ej på långt när så stort värde som
näringsmedel, som man förr ansåg, emedan man
ej kan intaga större mängder utan att framkalla
tarmrubbningar. Medlet synes emellertid ofta
stegra aptiten. Det ges tillsammans med maten i
flera repriser intill 10 gr. på dagen.
C. G. S.
Somatoskopi (af grek. sōma, kropp, och
skopei′n, se, undersöka), medelst konstgjord belysning
företagen undersökning af kroppens inre organ.
Somaört. Se Lifsträdet och Soma.
Sombart [så′m-], Werner, tysk nationalekonom,
ekonomisk historiker och sociolog, f. 19 jan.
1863 i Ermsleben (Harz), blef professor i
statsvetenskap 1890 vid Breslaus universitet och 1906
vid handelshögskolan i Berlin. Han har publicerat
öfver ett hundratal skrifter, bland hvilka märkas
Sozialismus und soziale bewegung (1896, en mängd
uppl.; öfv. till ett tjugutal främmande språk,
äfven svenska: "Socialism och social rörelse",
1898 och 1911), den uppseendeväckande Der moderne
kapitalismus (2 bd, 1902; bd 1 i omarb. uppl. 1916),
Die deutsche volkswirtschaft im 19. jahrhundert (1903;
3:e uppl. 1913), Die gewerbliche arbeiterfrage och
Gewerbewesen (de två sistnämnda i "Sammlung Göschen",
1904), Das proletariat (1906; "Proletärerna",
1911), Warum gibt es in den Vereinigten staaten
keinen sozialismus? (1906), Kunstgewerbe und
kultur (1908), Das lebenswerk von Karl Marx
(1909), Die juden und das wirtschaftsleben (1911),
Die zukunft der juden (1912), Der bourgeois. Zur
geistesgeschichte des modemen wirtschaftsmenschen
(1913; "Kapitalismens anda", förk. öfv. 1916),
Studien zur entwicklungsgeschichten des modernen
kapitalismus (2 bd, 1913) samt den mot England riktade
stridsskriften Händler und helden (1915). Jämte
M. Weber och E. Jaffé utger S. sedan 1904 "Archiv für
sozialwissenschaft und sozialpolitik". S. har framför
allt väckt intresse genom studier och framställning
af den kapitalistiska ekonomien, sådan den framstår
h. o. h. behärskad af förvärfsidén och inriktad
uteslutande på ett måttlöst, obetingadt, hänsynslöst
förvärf; och i samband härmed har han särskildt i
"Der bourgeois" gett en dristigt utförd teckning
af den kapitalistiska andans och företagarpsykens
utveckling. Speciellt intresse har väckts af hans
briljant formade, af raspsykologisk kringsynthet
burna och af stora öfverblickar präglade framställning
rörande judarnas betydelse för det moderna ekonomiska
lifvet i dettas olika förgreningar – sammanhanget
mellan "judaism och kapitalism". Samtidigt med
att S. starkt understryker nationalekonomiens
objektiva karaktär som vetenskap, intar han en
mycket utpräglad socialpolitisk ståndpunkt och
tyckes i kollektivismen se ett tillstånd, mot
hvilket den samhälleliga utvecklingen tenderar,
enär ”i den kapitalistiska andans egen natur ligger
en tendens, som sträfvar att upplösa den inifrån
och bringa den döden”. Urspr. ifrig anhängare af
Marx, har S. alltmer fjärmat sig från honom, och
detta äfven med hänsyn till historiematerialismen:
S. häfdar energiskt nog de psykiska, ideologiska
faktorernas mäktiga betydelse för samhällslifvets
utveckling. I fråga om klassväsendets grunder och
karaktär såväl som klasskampens förutsättningar och
innebörd följer han i stor utsträckning den marxska
tankegången. Att S. blifvit en af samtidens allra mest
lästa vetenskapliga socialekonomiska författare, beror
företrädesvis på hans eggande, måleriska och frodiga
framställningskonst, som dock i någon mån tynges
af en långt drifven benägenhet för nya etiketter
och definitioner. ”S.” – säger Schmoller – ”är i
främsta rummet en estetisk-litterär personlighet,
en skapande konstnär; först i andra rummet är han
facklärd”. Litt.: Schmoller i sin ”Jahrbuch für
gesetzgebung” etc., recensioner 1903, 1909 o. 1914.
E. H. T.
Sombor. Se Zombor.
Sombrerete, bergsstad i mexikanska staten
Zacatecas, 2,570 m. ö. h., vid foten af det silfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
