Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Something is rotten in the state of Denmark - Somino - Somis - Somlyo-Vasarhely - somma - Sommacampagna - Sommar - Sommar, Magnus - Sommarannuell - Sommarcypress - Soomarek - Sommarflox - Sommarfribord - Sommargyllen - Sommargylling - Sommarhyacint - Sommarin, Emil Fritiof Knut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
383
Sommar-Somme
384
nelsö blef det första, som konungen tog i
besittning. Men i hjärtat förblef han påfven och
den katolska kyrkan tillgifven, hvarom de två
hemliga protester vittna, som han och biskop Peder
Månsson i Västerås 1531 afgåfvo med anledning af
då förestående biskopsvigningar. Snart ådrog han
sig också konungens misstankar och onåd, måste
1536 nedlägga biskopsämbetet och fick 1538 Krokeks
kloster i förläning med skyldighet att taga vård
om där kvarstannande munkar, men torde i midten af
1540-talet ha förlorat förläningen och fått annat
underhåll. 1556 omtalas han som "framliden". -Ehd.
Sommar. 1. Magnus S., präst, lärd, f. 10 aug. 1710
i ö. Hoby församling, Lunds stift, d. 14 maj 1782 i
Ingelstorp, blef student i Lund 1728, magister 1734
och prästvigd 1738. Efter att ha utnämnts till docent
i filosofiska fakulteten 1743 befordrades han 1745
till adjunkt, med Stäfvie och Lackalänga som prebende
sedan 1748, och erhöll 1760 pastoratet Ingelstorp
och Valleberga. 1772 blef han teol. doktor. S. egde
omfattande kunskaper och var en framstående teolog,
hvilket han ådagalade bl. a. genom sin mot den tyske
teologen Carpzov utgifna afh.: De duplici peccato in
Spiri-tum Sanctum inchoato et consummato nova ratione
a celeb. Carpzovio explicato (1749). - 2. Jöns S., den
föregåendes son, präst, lärd, f. 1769 i Ingelstorp,
d. 1843 i Håslöf, blef 1790 filos, magister,
1791 docent i teologi i Lund samt 1803 rektor vid
Lunds skola, 1809 kyrkoherde i Håslöf och Bodarp,
1812 prost och 1818 teol. doktor. S. utgaf teol. och
filos, disputationer. Karakteristisk är K. A. Agardhs
tillegnan af skriften "Handlingar rörande prestbristen
i Lunds stift" (1836) till S., i hvilken tillegnan det
heter: "Söker man den djupaste teologi, förvandlad
till den renaste kristendom, söker man filosofien
i tanken sammansmält med filosofien i lefnåden,
söker man den klassiska och den moderna bildningen
sammangjuten till ett; söker man - det sällsyntaste
af allt - lärdom och blygsamhet förenade, så är det
under ditt halmtak man skall finna dem." l-2. E. M. E.
Sommarannue^l, bot. Se Hapaxant.
Sommarcypress, bot. Se K o c h i a.
Sommarek, bot. Se E k.
Sommarflox, bot. SePhlox.
Sommarfribord, skpsb. Se Fribord och Lastmärke.
Sommargyllen, bot. Se Vinterkrasse.
Sommargylling, zool. Se Gy l Ii n gar.
Sommarhyacint, bot., namn på Galtonia candi-cans
(se G a 11 o n i a).
Sommarin, Emil Fritiof Knut, nationalekonom,
f. 13 jan. 1874 i Malmö, blef 1891 student i Lund,
filos. doktor 1908 och docent i nationalekonomi där
1909. Han uppehöll under vårterminen 1911 professuren
i nationalekonomi vid Göteborgs högskola och är sedan
1911 lärare i nationalekonomi, ekonomilagfarenhet och
kommunalrätt vid Alnarps landtbruksinstitut. Urspr.
filolog, har S. under en följd af år varit medarbetare
i redaktionen af Svenska akademiens ordbok; han har
därjämte utöfvat en omfattande populärvetenskaplig
föreläsningsverksamhet. 1913 aflade han juris
kandidatexamen. Bland S:s skrifter märkas: Träldomen
i Norden (1902; 2:a uppl. 1917) och Skråtvånget (1904)
– båda i serien "Verdandis
småskrifter" –, Bidrag till kännedom om
arbetareförhållanden vid svenska bergverk och bruk
i äldre tid till omkring 1720 (1908, gradualafh.),
Arbetslöshet och arbetslöshetsförsäkring (1909), Vår
ekonomi och politik (1909; belönt af Vet. akad. med
Arnbergska priset) och läroboken Ekonomilära
(I–III. 1915–17) samt Det skånska jordbrukets
ekonomiska utveckling 1801–1914 (1917). Dessutom
har S. utgett en förk. öfv. af Ad. Smiths "Wealth of
nations", under titeln "Folkens välstånd" (2 dlr, 1909
o. 1911), samt skrifvit artiklar i tidskrifter och
i Nordisk familjebok. Som nationalekonom
sluter han sig teoretiskt i det stora
hela till den s. k. österrikiska skolan.
Han tillhör socialdemokratiska partiet och
var led. af Malmöhus läns landsting 1911–14.
E. H. T.
Sommarisotermer. Se I s o t e r e r.
Sommarkatarr, med. Se H ö f e b e r.
Sommarkurser, urspr, namn på de föreläsningar och
öfningar, som vid universitet och högskolor efter
läseterminens slut under sommaren dessas professorer
eller docenter m. fl. höllo för en större allmänhet,
särskildt folkskolornas lärare och lärarinnor,
för att meddela vissa vetenskapers grunder eller
nyaste resultat (se vidare Universitets-utvidgning);
sedermera i allmänhet benämning på kurser i olika
ämnen, som universitetslärare, andra vetenskapsmän
och facklärde anordna för spridning af allmän- eller
fackbildning, på sommaren under ferierna, hvadan de
ock benämnas feriekurser (se d. o.).
Sommarlind, bot. Se T i Ii a.
Sommarlöfkoja, bot. Se M a 11 h i o l a, sp. 1273.
Sommarmånad. Se Juni.
Sommarnatten. Se Vinternatten.
Sommarnäs (fi. Somerniemi), nu kapell under Somero
(se d. o.) pastorat, Finland, är bestämdt att i
framtiden bilda eget pastorat. Areal 159 kvkm. 1,969
inv. (1913), finsktalande. A. G. F.
Sommarrpst, bot. Se Kost 1.
Sommarsjuka, husdjurssk., detsamma som blod-ställning
(se d. o.). Se äfven P i r o p l a s-m o s.
Sommarskatt, kam. Se Mantalsräntan, sp. 820.
Sommarsmör. Se Smör, sp. 77.
Sommarsolståndet, astron Se S o l s t i t i e r.
Sommarsporer, bot.} detsamma som uredosporer (se Rost,
sp. 962).
Sommarstallfodring, husdjurssk. Se Utfodring.
Sommartid. Se Tid.
Sommatino [-nå], kommun i italienska
prov. Caltanissetta (Sicilien),
på en högslätt 368 m. ö. h. 8,736
inv. (1911). Olivodling. Svafvel-grufvor.
J- F. N.
Somme [så’m]. 1. Flod i nordöstra Frankrike, rinner
upp i dep. Aisne, nära S:t Quentin, och faller ut i
Engelska kanalen n. om Cayeux. Längd 245 km. S. är
segelbar från Neuville-lès-Bray, dock från S:t Simon
till S:t Valery blott genom den ledande Sommekanalen
(156 km., 25 slussar,
2 m. djup, byggd 1824–36). Genom S:t
Quentin-kanalen står S. i förbindelse med
Schelde och genom Crozatkanalen med Oise.
S. upptar en mängd små bifloder, af hvilka den
största, Avre, kommer från vänster och faller ut i
S. nära Amiens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
