Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sorbonne - Sorbos - Sorbus - Sorby, Henry Clifton - Sordamente - Sordavala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
Sorbos-Sordavala
426
boktryckeriet i Paris (1470). Dess rykte
spred sig snart öfver hela Europa, och då
Parisuniversitetets teol. doktorer och professorer
under en följd af år hufvudsakligen utgingo från
S., öfverflyttades kommunitetets namn på hela den
teologiska fakulteten. I de religiösa striderna
togo dess medlemmar liflig del. Kämpande för den
gallikanska kyrkans privilegier, uppträdde de såväl
mot jesuiterna som mot reformationen, men deras
pedantiska fördömelselust gentemot 1700-talets
filosofer förstörde fakultetens anseende och
framkallade dess upphäfvande genom ett af Ludvig XYI
utfärdadt dekret (1792). S. återupprättades 1808 och
har sedan 1821 varit Parisuniversitetets centrum med
de tre ofvannämnda fakulteterna. Dess storartade
byggnad, grundlagd redan på 1200-talet, sedan
efter ritningar af Lemercier ombyggd af Kichelieu
(1626-53) och 1852 öfverlämnad i staden Paris’
ego, är belägen i Quartier latin (se kartan till
art. Paris, inre staden) och utgöres numera af en
på en yta af 21,000 kvm. i fyrkant uppförd komplex,
fullbordad 1901, hvars ena fasad prydes af ett kapell
(uppfördt 1635-53) med kupol (se fig. 25 å pl. Y till
art. Paris) och den andra af en monumental byggnad,
som, börjad 1884, invigdes 1889. Ombyggnadsarbetet
leddes af H. P. Nénot, och "det nya S." är
rikt smyckadt med konstverk af Dagnan-Bouveret,
Puvis de Chavannes m. fl. Universitetsbiblioteket
öfverflyttades redan 1823 till S. - Jfr A. Franklin,
"La Sorbonne, ses origines..." (1875), A. Gréard,
"Nos adieux ä la vieille Sorbonne" (1893),
och H. P. Nénot, "Mo-nographie de la nouvelle
S." (1903). S:s diploma-tariska historia ingår i
det af F. H. S. Denifle och E. Chatelain utgifna
"Chartularium universitatis Parisiensis" (4 dlr,
1889-97), omfattande tiden 1200-1452, och dess
komplement "Auctarium chartularii univ. Parisiensis"
(d. l-2, 1894-97), omfattande tiden 1333-1466.
(B-G.)
Sorbos [sårbås], kem., sockerart, C6H1206, som i
mindre mängd, jämte motsvarande sexvärdiga alkohol,
C6H1406, sorbit (se d. o.), förekommer i rönnbär. Den
är stereoisomer med fruktsocker (fruktos) och liksom
denna en ketos (se d. o.) samt vänstervridande.
K- A. V~S-
So’rbusL., bot. Se O x el s lak t et och Rönn.
Sorby [så’bi], Henry Clifton, engelsk naturforskare,
f. 10 maj 1826 i Woodbourne nära Sheffield, d. 9
mars 1908 i Sheffield, egnade sig uteslutande
åt vetenskapliga forskningar, grundlade den
mikroskopiska undersökningen af mineral och
bergarter, införde spektralanalysens användning
på mikroskopiska föremål samt konstruerade ett
spektroskop för undersökning af färgade fluida.
A. Hng.
Sordame’nte [sår-], it. Se Sordo.
Sordavala [så’r-; fi. So’rtavala]. 1. Domsaga i
Viborgs län, Finland, under Yiborgs hofrätt, består
af 3 tingslag och omfattar Uukuniemi och Ruskeala
socknar samt Leppälaks forna kapell i Soanlaks socken
äfvensom Sordavala landsförsamling. Areal omkr. 1,800
kvkm. Omkr. 35,000 inv. (1914). -
2. Härad i nämnda län, med samma område som domsagan
och fördeladt i 3 länsmansdistrikt. -
3. Stad i nämnda län, belägen på båda sidorna
af en från norra Ladoga inskjutande vik.
Den anlades 1643 och erhöll fundationsbref
1646.
Under 1600-talet dref staden betydande tullfri handel
på det öfriga Finland och Stockholm med spannmål,
tobak och viktualier. 1705 förstördes den af ryssarna
och har sedan ej återvunnit samma välstånd som
förut. Ännu är den likväl en hufvudort för handeln
på norra Ladoga. 3,382 inv. (1914), till större delen
finsktalande, taxerade för en inkomst af tillsammans
2,526,000 mark, hvaraf för näring och yrke 760,400
mark. Handlande funnos 43. Utgifterna uppgingo 1912
till omkr. 257,000 mark; skulderna voro vid utgången
af 1910 307,500 mark. I staden finnas ett finskt
statens reallyceum, en finsk statens flickskola med
en finsk privat fortbildningsklass, en finsk af staten
subventionerad handelsskola och handelsbi-trädesskola,
en finsk lägre handtverksskola samt en slöjdskola för
kvinnor. Staden har äfven ett histo-risk-etnografiskt
museum, bankkontor m. m. Invid staden ligger Kymölä
(1. Sordavala) finska folkskol-
Fig. J. Sordavalas vapen
Fig. 2. Situationsplan af Sordavala. 1. Luthersk
kyrka. - 2. Grekisk-katolsk kyrka. -
3. Stadshus. - 4. Societetshus. - 5. Postkontor. -
6. Telegrafstation. - 7. Järnvägsstation. -
8. Museum. - 9. Salutorg. - 10. Kasern.
lärar- och lärarinneseminarium, grundlagdt
1880. Med S:s landsförsamling utgör staden ett
imperiellt pastorat af l:a kl. under Nyslotts
stift. Landsförsamlingen hör judiciellt och
administrativt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
