Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 475-476 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spaljé - Spallanzani, Lazaro - Spalmatori - Spalt - Spalteholz, Werner - Spaltning - Spaltugn - Spaltöppningar - Spandau - Spandemager,Hans Olufsen - Spandriller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sydvägg väljas i synnerhet sådana finare fruktsorter, som
på platsen i fråga ej nå tillräckligt god utveckling
på fristående träd. Spaljéträden uppdragas i
åtskilliga olika former, såsom palmett (fig. 1),
kordong (se dessa ord), U-form, solfjädersform
(fig. 2) o. s. v.

^{C. G. D.}

Spallanzani [-tsani], Lazaro, italiensk naturforskare,
f. 12 jan. 1729 i Scandiano (Modena), d. 11 febr. 1799
i Pavia, professor i Reggio 1756, sedermera i Modena
och Pavia, sysslade företrädesvis med experiment inom
djurfysiologien, såsom matsmältningen, blodomloppet,
fortplantningen m. m., men utgaf f. ö. skrifter
inom många skilda naturvetenskaper. Hans försök äro
till en del alltför dilettantmässiga för att vara
grundläggande eller bevisande. I Expériences pour
servir à l’histoire de la génération des animaux et
des plantes (1786) anför han äfven befruktningsförsök
med växter, som dock delvis voro mindre noggranna
eller misstyddes och därför af andra togos till
stöd för ett förnekande af sexualiteten inom
växtriket. S. var led. af sv. Vet. akad. (1775).

^{C. Lmn.}

Spalmatori [-tåri], namn på ögruppen Oinussai (se d. o. 2).

Spalt (ty. spalte, af spalten, klyfva), boktr.,
benämning på de genom upprättstående linjer eller
mellanslag skilda afdelningarna af en tryckt sida.
I Nordisk familjebok har hvarje sida 2 spalter.

Spalteholz, Werner, tysk anatom, f. 1861, blef
1886 med. doktor i Leipzig, 1891 docent och 1892
e. o. professor i anatomi där. Han har utgett
bl. a. en mycket använd Handatlas der anatomie
des menschen (3 bd, 1895; 7:e uppl. 1914).

^{R. T–dt.}

Spaltning. Se Spjälkning.

Spaltugn. Se Kamin, sp. 727.

Spaltöppningar, bot. Se Klyföppningar.

Spandau, stad (stadskrets) och till 1904 fästning
i preussiska reg.-omr. Potsdam (Brandenburg), vid
Sprees utlopp i Havel, 12 km. v. om Berlin, hvarmed
det är förenadt genom elektrisk spårväg. 84,855
inv. (1910). Gymnasium, realskola. Staden drifver
skeppsbyggen och liflig

Citadellet med Juliustornet i Spandau.

handel med trä samt har staten tillhöriga storartade
gevärs- och ammunitionsfabriker äfvensom maskin-
och armaturverkstäder, glödlamp- och porslinsfabriker
m. m. Fästningsverken, som förstärktes efter 1870–71
års krig, raserades i början

af 1900-talet så när som de på det s. v. om
S. beslagna Hahnbergets befästningar jämte det 1560–94
uppförda citadellet med Juliustornet (se fig.),
där en del af den franska krigsskadeersättningen
(120 mill. mk i guld) förvarades för att genast
vara tillgänglig vid krigsutbrott. S. var flera
gånger residens för de förste kurfurstarna af
hohenzollernska huset. Det innehades af svenskarna
1631–34, hvarunder genom öfverste Lillies försorg
anlades en skans vid broändan, hornverk, ravelin
och koniereskarp. 1675 belägrades S. förgäfves af
svenskarna. 1806–13 hölls det besatt af fransmännen.

^{Wbg. L. W:son M.}

Spandemager, Hans Olufsen, en af de danske
reformatorerna, d. 1571 i Lund, var 1527 munk i
Malmö och blef genom Klaus Mortensen Töndebinder
vunnen för reformationen. Han följde med honom
till Haderslev för att erhålla större insikter i
lutherska läran och var sedan hans medarbetare
i Malmö, bl. a. vid den nya danska psalmbokens
utgifning 1528. 1536 blef han präst i Lund.

^{E. Ebg.}

Spandriller (af it. spandere, utbreda öfver,
betäcka), bygnk., de mursvicklar, som utgöra
hvalfbågars påmurning och som begränsas af arkivolter

Hvalfbåge med spandrill. A är spandrillen.

och dessas rätvinkliga infattningar (se fig.). Ehuru
spandrillen sålunda eg. är själfva murstycket mellan
bågens extrados (rygg) och murpelarens öfre del,
brukas benämningen i allmänhet dock endast för det
tresidiga fält, som bildas af murstyckets utsida
och som i exteriörer ofta dekoreras med reliefskulptur,
i interiörer med skulptur eller målning
(figur eller ornament). Andra, oftare förekommande
benämningar på samma sak äro bågsvickel, mursvickel,
arkadsvickel, bågvinkel, bågfält, bågfyllning etc.

^{C. G–m.}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>