- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
525-526

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spanishtown - Spanjolett - Spann - Spannarp - Spannbåge - Spannkrok - Spannkörning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Columbus’ son Diego och var intill 1871 öns
hufvudstad.
(J. F. N.)

Spanjolett (fr. espagnolette, af espagnol, spansk).
Se Fönster, sp. 362 och fig. 7.

Spann. 1. Väg- o. vattenb., den del af en
bro, som ligger mellan två stöd. En brokonstruktion,
som hvilar på endast två landfästen, säges
sålunda vara utförd i ett spann, en bro med
två landfästen och en mellanliggande pelare kallas
tvåspannig o. s. v. Se vidare Bro och
Brobyggnadskonst
. – 2. Se Spannkörning.
– 3. Idrottst. Se Skidlöpning, sp.
987. – 4. Äldre, numera obrukligt mått, dels
ett längdmått = 1 kvarter = 14,8 cm., dels ett
sädesmått = ½ tunna. Om dammspann se
d. o.
1. Fmn.

Spannarp. 1. Socken i Hallands län, Himle
härad. 1,964 har. 811 inv. (1916). Annex till
Tvååker, Göteborgs stift, Varbergs kontrakt. –
2. Gods i Ausås socken, Kristianstads län, nära
S. station på Västkustbanan, 7 km. s. om Ängelholm,
omfattar nu 4 119/192 mtl, tax. till 398,800
kr. (1916). Gården, hvars äldsta kända egare
tillhörde danska Gjeddeätten, öfvergick genom
gifte till släkten Grubbe och på 1600-talet till
öfverstelöjtnant Patrik Dumbar (d 1646), hvars
änka Maren Munck innehade S., då Skåne blef
svenskt. Senare tillhörde S. medlemmar af släkterna
Stenbock, Douglas, Kruse, Cedercrantz, Brummer
och sedan 1881 Barnekow. Frih. R. Barnekow
sålde hufvudgården 1902 till nuv. egaren, frih.
Axel Gyllenstierna. De nuvarande åbyggnaderna
(se fig.) uppfördes 1740–41 af öfversten I.
Cedercrantz, som 1739 köpte S., och bestå af en
enkel tvåvånings hufvudbyggnad af tegel samt två
fritt liggande envånings flyglar, omgifna af en
vidsträckt park. Den nuv. egaren har vidtagit en
genomgripande reparation.
Wbg.

illustration placeholder
Manbyggnaden på Spannarp.


illustration placeholder
Öfverst spannbåge och därunder spannkrok.


Spannbåge, en anordning med vidhängande
svänglar (se fig.), som för spannkörning (se d. o.)
upphänges på en å vagnsstångens yttersta ända
befintlig krok, den s. k. spannkroken (se fig.);
på spannbågens svänglar fästas för-löparnas
draglinor.
B. C–m.

Spannkrok. Se Spannbåge.

Spannkörning, körning med spann, d. v. s.
hästar spända framför de egentliga draghästarna.
Vid spannkörning användas flera olika sätt att
placera hästarna för fordonet. I spännet kallas
de främsta hästarna för-löpare, tömmarna, hvarmed
de köras, jaglinor samt hästarna, som gå
närmast vagnen, stånghästar. Vid enkelt spann, s. k.
tandem, kallas den häst, som går mellan
skaklarna, gaffelhäst, och vid sex- eller åttaspann
kallas de mellersta hästarna mellanhästar. Att
köra hästar i tandem l. enkelt spann (se fig. 1)

illustration placeholder
Fig. 1. Enkelt spann (tandem).


med en eller flera hästar å rad framför gaffelhästen
är en äfven här i landet ganska vanlig
sport.

illustration placeholder
Fig. 2. Fyrspann.


Fyrspannet (fig. 2), med två
stånghästar och två hästar bredvid hvarandra som
förlöpare, är det vanligaste anspänningssättet vid
spannkörning. Trespannet förekommer
allmänt i Indien och Syd-Afrika; två hästar sättas vid
stången och den tredje som för-löpare.
Femspann, då två hästar gå vid stången och tre
som för-löpare, kräfver breda körvägar och har
knappast någon vidare praktisk nytta. Sex- och
åttaspann, med två och två hästar framför
hvarandra (fig. 3), brukas vid de flesta europeiska
hofven till gala; därvid begagnas inga spannbågar,
utan för-löparnas linor spännas vid de efterföljande
hästarnas, hvarjämte det främsta parets för-löpare
styres af en på vänsterhästen ridande jockey,
spannridare. Köras åter dessa spann blott
för sportnöjes skull, styras hästarna medelst skilda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free