Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spannmålshandel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
529
Spannmålshandel
530
den regel, att ett en gång begärdt pris ej senare
fick öfverskridas, hvarvid till förekommande
af att priset från början sattes för högt, en
viss tidsfrist af t. ex. tre dagar var bestämd,
inom hvilken det medförda förrådet skulle vara
slutsåldt. På många häll, särskildt i Italien, kommo
städerna på detta sätt att utveckla ett tryckande
handelsherravälde öfver kringliggande landsbygd. I
Rom behärskades all spannmålshandel af ett påfligt
kollegium, kalladt Annona, som hade monopol på all
upphandling af spannmål inom Kyrkostaten och med
största godtycke utnyttjade denna sin maktställning
till landtbefolkningens fullständiga utsugning. -
Uppkomsten vid nyare tidens inbrott af större
nationalstater i Europa medförde öfver hufvud
en vidare orienterad ekonomisk politik, men i
afseende på spannmålshandeln kvarstod man länge
på den medeltida ståndpunkten. Det för denna tid
typiska ekonomiska systemet (se Merkantilsystemet)
sträfvade i sin renast utbildade form framför allt
efter att utveckla och befordra exportindustrier. För
detta ändamål voro billiga produktionskostnader
önskvärda, och dessa förutsatte godt pris på
lifsmedel. Utförselförbud på spannmål och sträng
uppsikt öfver handeln därmed till förhindrande af
oskäligt ocker betraktades allt fortfarande som det
naturliga, utan tanke på, att ju mer rörelsefriheten
härvidlag hämmades, dess mer förkväfdes lusten
till ökad produktion. Till tryggande af en jämn
.spannmålstillgång och jämna pris inrättades därjämte
flerstädes offentliga magasin, hvari vid god årsväxt
spannmål upplades, för att vid inträffande dyrtid
försäljas eller utlånas åt behöfvande. Grundtanken
var alltjämt, att för spannmålstillförseln hvarje
land i hufvudsak hade att sörja för sig själft,
och omsorgen i detta stycke betraktades som
en maktpåliggande statsangelägenhet. Sin högst
utbildade form fick det offentliga magasinsväsendet i
Preussen. Tvångsregleringen af spannmålshandeln åter
torde ha mest typiskt utvecklats i Frankrike och har
säkerligen icke oväsentligt bidragit till jordbrukets
stagnerande i detta land under "1’ancien régime"
(tiden före 1789 års revolution). - En beträffande
spannmålshandelspolitiken liksom mycket annat
afvikande riktning tog utvecklingen i England. Där
hade alltsedan slutet af medeltiden den politiskt
makt-egande godsegarklassen genomdrifvit rätten till
fri utförsel af spannmål och förbud mot införsel, då
priset understeg en viss höjd (1393, 1463). Efter en
tid af bakslag under de förste Tudorerna (slutet af
1400- och början af 1500-talet) befästes småningom
alltmer detta begynnande agrarskydds-system,
tills det omsider kulminerade i en kort efter
Vilhelm III:s tronbestigning utfärdad lag (1689),
som icke blott afskaffade de dittills bestående
utförseltullarna, utan äfven tillstadde en premie
för utförd spannmål (5 sh. pr quarter för hvete,
då det i utförselhamn gällde under 48 sh.,
och proportionellt för andra sädesslag). Detta
system, som för kronan medförde stora finansiella
uppoffringar, gjorde England ända fram till
1760-talet till ett starkt spannmålsexporterande
land. Exportpremierna afskaffades formellt först
1814, men hade då längesedan förlorat praktisk
betydelse. Agrarskyddslagstiftningen öfvergafs dock
icke; den inriktades i stället på att förmedelst
orimligt höga införseltullar för det engelska
jordbruket bevara den inhemska marknaden. 1828
infördes en efter prisläget varierande ("glidande")
tullskala, som emellertid fortfarande medförde
en förhöjning af priset på importerad spannmål
med 30 å 40 proc. En med tilltagande häftighet
förd agitation emot skyddssystemet, ledd af den
s. k. Manchesterskolan med R. Cobden i spetsen (se
Anti-cornlaw-league), lyckades 1846 ge-nomdrifva
tullarnas slopande i England ; fullständigt
afskaffades de först 1869. - På kontinenten
medförde framför allt den fysiokratiska skolans
(se Fysiokrater) framträdande på 1760-talet en
förändrad riktning i spannmålshandelspolitiken
med större tillgodoseende af jordbrukets kraf. De
band, som fjättrat såväl den inre som den yttre
spannmålshandeln, lossades (i Frankrike under
revolutionen), och skyddstullar infördes. I Sverige
skedde omsvängningen i hufvudsak under Gustaf
lll:s tid; 1775 genomfördes här "spannmålshandelns
frigif-ning". - Den allmänna frihandelsvänliga
strömningen (se Frihandel) inom handelspolitiken
vid midten af 1800-talet bragte småningom
skyddstullsystemet på fall i flertalet länder. Om
dess återupplifvande i nyaste tid se Spannmålstullar.
Som föregångare till en senare tids
frihandelssystem på detta område kan i viss
mån den äldre spannmålspolitiken i Nederländerna
betraktas. Förhållandena voro där olika dem i andra
länder i så måtto, att landet redan vid nya tidens
början endast till en del förmådde brödföda sig
själft. För fyllandet af behofvet organiserades en
omfattande spannmålsimport från östersjöländerna
(Polen och Nord-Tyskland) - den första mera betydande
och långväga spannmålshandeln i Europa, om man frånser
det gamla Romerska rikets. Amsterdam utvecklade sig
till en stapelplats, hvarifrån äfven öfriga väst- samt
sydeuropeiska länder vid behof försågos med säd. Där
inrättades redan på 1600-talet en särskild börs för
spannmålshandcln, hvarest en liflig leveranshandel
drefs under former, som påminna om de nu brukliga.
Ett oerhördt uppsving har den internationella handeln
med spannmål, speciellt hvete, tagit i våra dagar
efter införandet af ångan och elektriciteten i
kommunikationsväsendet. Numera är den obetingadt
den mest omfattande af all handel liksom väl ock
den tekniskt mest fulländade. Här kan mod fog
talas om en världsmarknad och världspris, hvarpå
förhållandena i enskilda länder föga inverka. I
högre grad än någon annan vara är spannmålen en
börsartikel ; och för så vidt det härvid är fråga
ej om effektiv-, utan om spekulationshandel, ikläder
sig denna gärna formen af terminshandel (se d. o.),
hvilket förutsätter en långt drifven fungibilisering
af varan (d. v. s. ett förenhetligande i kvalitativt
hänseende). De omfattande börsaffärerna ha kraftigt
bidragit att stadga spannmålsprisen och att efter
behofven jämnt fördela världsproduktionen. Verklig
hungersnöd är under fredstid numera så godt som en
omöjlighet, då hvarje månad någon del af jordklotet
af ger sitt öfverskott till marknaden och de ledande
handelskretsarna hvarje ösonblick äro underrättade
om ställningen i alla delar af världen. De mest
betydande spannmålshandelsplatserna äro numera:
i införselländerna London.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
