Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spanska viner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
557
Spansk fluga
558
sjötransport tillsättas med sprit. Äfven det
spanska landtvinet (Vinö comun) har flera goda
sorter. Musserande viner beredas i synnerhet i
Barcelona. – De spanska vinerna äro i allmänhet
söta, starka och eldiga, men föga varaktiga. Det i
Spanien gängse bordsvinet är dock syrligt. Förnämsta
exportorter äro: Sanlucar de Barrameda, Cådiz, Malaga,
Tarragona och Barcelona.
Spansk fluga, Cafntharis, farm. med., kallas de
torkade individerna af skalbaggen spanska flugan,
Lytta vesicatoria Fabr. (se M e l o i d se, med
fig.), som är utbredd öfver södra och mellersta
Europa. Drogen erhålles i synnerhet från Ryssland,
Rumänien, Ungern och Sicilien, i mindre mängd
från Spanien. Insekten förekommer äfven i Skåne,
på Gottland och Öland, vissa år i stor ymnighet
å somliga lokaler. När skymningen inbryter, sätta
spanska flugorna sig till hvila för natten i mängd
å grenar och kvistar af ask, liguster, oliv, syren,
fläder, af hvilkas blad de äta. Inemot soluppgången,
då insekterna äro stela af nattkylan, ned-skakas
de öfver utbredda lakan eller dukar, ösas i burkar,
dödas med ångor af ättika, ammoniak, eter, kolsvafla
e. d. och torkas snarast möjligt, utbredda i solen
eller i torkugnar. Därefter bortrensas möjligen
inblandade främmande insekter. Andra grönskimrande
skalbaggar träffas dock stundom i större mängd såsom
förfalskning af drogen. Sådana skalbaggar äro andra
arter af släktet Lytta, vidare guldsmeden (Cetonia
aurata och C. oenea L.), hvars kropp är flera gånger
bredare än hufvudet, myskbaggen (Gerambyx moschatus),
som har mycket längre kropp än spanska flugan samt
antennerna längre än kroppen, och de små gröna
skalbaggarna Chrysomela viridis och Chr. fastuosa,
hvilkas kroppsform är rundad och kullrig. Äfven
nämnas arter af släktena Garabus och Meloe. Drogen
spansk fluga har en egendomlig, obehaglig lukt, som
dock ej får vara ammoniakalisk, samt brännande skarp
smak. Pulver och damm af drogen reta lungorna ytterst
svårt, hvarför vid pulverisering munnen och näsan
måste skyddas genom en förbunden fuktig duk. Trots
sina "skarpa" egenskaper angripes drogen lätt af
flera skadeinsekter, i synnerhet de små skalbaggarna
Ptinus fur och Anobium pertinax. Drogens blåsdragande
verkan beror på kantaridinet, hvilket finnes ymnigast
i insektens inre mjuka delar i mellan- och bakkroppen,
mindre i hufvudet, vingarna och benen. Dessutom
finnas i drogen fett, harts, flyktig olja, salter
m. m. Kantaridinet, som ur drogen kan utdragas medelst
kloroform eller kokande benzol, kristalliserar i
färglösa prismor, som t. o. m. vid vanlig temperatur
kunna fullständigt förflyktigas. Sammansättningen
motsvarar formeln C10H1204. I kemiskt hänseende är det
en laktonartad anhydrid, som genom inverkan af starka
baser under upptagande af vatten öfvergår till salter
af en tvåbasisk, organisk syra, kan-taridinsyra,
som ej finnes i fritt tillstånd. Behandlas ett
kantaridinsyradt salt med en starkare syra,
afskiljes ej kantaridinsyra, utan anhydriden
kanta-ridin. Kantaridin är ett synnerligen häftigt
retande och tillika giftigt ämne. Redan 1/io mg.,
löst i olja och ingnidet i huden, framkallar
blåsbildning. Denna förlöper dock långsamt, under
måttlig smärta, verkan förblir helt ytlig, och
läkning inträ-
der utan ärrbildning; endast en brunaktig
pigmen-tering af huden kvarstår. Äfven från ett på
huden anbragt spanskflugplaster (se nedan) uppsuges
kan-taridin, men i helt ringa mängd; först vid dess
utsöndring genom njurarna hopar sig giftet så, att
verkningar däraf uppstå: urinafsöndringen ökas. och
blåsan retas, hvaraf följa täta trängningar. Vid
afgång af något större mängd kantaridin genom njurarna
uppstår en farlig njurinflammation med smärtor i
njurtrakten, minskad urinmängd samt ägghvita och blod
i urinen. Karakteristiskt är härvid äfven uppträdandet
af häftig blodträngning åt könsorganen och häftig
retning af dessa, som gett anledning till farligt
missbruk af spansk fluga till stegring af könsdriften
(genom s. k. "kärleksdrycker"). Intagande af spansk
fluga eller än mer af kantaridin i lösning orsakar
ytterst häftig retning af matsmältningskanalens
slemhinna med starka smärtor, kräkningar och
diarré, hvartill sälla sig andnöd, höggradig
svaghet (kollaps), delirier, kramp och i svåra
fall död. Troligen verkar härvid kantaridinet
direkt förlamande på centrala nervsystemet i likhet
med fenol (karbol-syra), hvarmed det visar kemisk
släktskap. Medan flertalet däggdjur är känsligt för
giftet, såsom människan, är igelkotten påfallande
litet känslig; den kan förtära 30 lefvande spanska
flugor, utan att dö däraf. På samma sätt förhålla
sig höns, ankor och grodor; att vissa insekter med
förkärlek förtära spanska flugor, är ofvan nämndt. -
Af spansk fluga i form af blåsdragande plåster
e. d. göres blott jämförelsevis sällan bruk såsom
"afle-dande medel" vid en del smärtsamma åkommor,
såsom inflammationer i serösa hinnor, särskildt
i lungsäcken, eller vid neuralgier och andra
nervsmärtor, hvarvid plåstret anbringas på huden å
det område, där smärtorna kännas. För att draga blåsor
används mest utbredt spanskflugplå-ster, dragplåster
1. vanligen s. k. spansk fluga, tela vesicatoria,
som jämte olivolja, gult vax och beck innehåller
35 proc. pulvriserad spansk fluga; .på plåstrets
ojämna, svarta, ej klibbande yta ser man små gröna
splittror af spanskflugepulvret. Vanligen pålägges
ett flat-handsstort stycke plåster, som fästes med
ett förband. Efter 8-10 timmar har därunder uppstått
en stor eller flera mindre blåsor. Plåstret aflägsnas
då försiktigt, så att öfverhuden ej sönder-rifves,
och vätskan tömmes ur blåsorna genom små instick,
hvarefter ett aseptiskt förband med t. ex. borvaselin
närmast huden anbringas. Som blåsdragande
medel kan äfven användas spanskflug-s a l f v a,
unguentum cantharidis} som består af basiliksalfva
(se d. o.) med 20 proc. spansk fluga. Mest som
hudretande medel användas spansk-flugdroppar,
tinctura cantharidis, som kan ges äfven invärtes,
3-6 droppar i slemmig vätska såsom urindrif vande
medel, samt J a. n i n s plåster (se d. o.),
emplastrum cantharidis cum euphorbio, empl. Janini
1. empl. cantharidis per-petuum. Ytterligare andra,
särdeles kraftigt verkande spanskflugepreparat (se
t. ex. Liniment) finnas upptagna i Sv. farmakopén
för veterinärändamål. Blåsdragande insekter användes
redan i forntiden, och utom den hos oss vanliga Lytta
vesicatoria begagnas andra arter af samma släkte
(L. riolacea, L. gigantea) samt arter af släktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
