Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spetsbergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid dessa höga breddgrader ådagalägga, att jordens
klimat under forna geologiska perioder var mera
likformigt än nu (jfr Jorden 2).
Endast de aflagringar, som räknats till urberget, samt
heklahookformationen ha varit utsatta för genomgående
veckningar, som föranledt, att lagren blifvit
uppresta, böjda, sammanpressade och på många sätt
förändrade, hvilket försiggått före de downtoniska
och devoniska lagrens afsättning. Dessa senare
samt de följande sedimentära systemen äro däremot
inom vidsträckta områden tämligen orubbade, och de
delar af Väst-S., Barents land och Stans foreland,
som uppbyggas af desamma, utgöras därför mestadels
af platå- eller taffelberg. Undantag härifrån ega
dock rum vid de gränser, som utgöras af brottlinjer,
särskildt vid den, som i ö. begränsar västkustens
af heklahookbergarter uppbyggda horst (se d. o.),
på hvars östra sida de yngre fossilförande lagren
nedsänkts till samma nivå som horstens yta. Då
förskjutningen vid brottlinjen belöper sig till
minst några tusen m., har den gifvetvis åtföljts
af starka rubbningar, så att lagren närmast ö. om
brottlinjen i somliga !all äro starkt uppresta eller
t. o. m. öfverstjälpta, medan i andra förskjutningens
inverkan sträckt sig ett godt stycke inom det sänkta
området och såsom på Isfjordens nordvästra sida gett
upphof till verkliga smärre med hvarandra parallella
bergskedjor med veckade och öfverskjutna lager. S. om
Kingsbay har den tangentiala spänningen t. o. m. varit
så stark, att ett parti af heklahookformationens
bergarter skjutits flera km. öfver karbonlagren. Hvad
tidpunkten för dessa rubbningar angår, måste de
förläggas till slutet af tertiärtiden, och de torde
sålunda ha varit ungefär samtidiga med uppkomsten af
jordens yngsta bergskedjor.
Stenkol. Ehuru förekomsten af stenkol på S. varit
länge bekant och ehuru tillfällig stenkolsbrytning
från fartyg stundom företagits, var det dock först
under innevarande århundrade, sedan efterfrågan
på kol alltmera ökats, som tillgodogörandet af
koltillgångarna på allvar började ifrågasättas. 1905
bildades af amerikanska kapitalister ett bolag,
som följande år började driften på tertiära kol
på sydvästsidan af Adventbay och sedan dess med
storartade anläggningar och en betydlig arbetsstyrka
fortsatt arbetena både vinter och sommar. Ett engelskt
bolag, som bildades s. å. som det amerikanska för
att upptaga driften på motsatta sidan af samma vik
(på kol, hörande till gränslagren mellan juran och
kritan), slutade redan 1908. Vi kunna ej här ingå på
någon redogörelse för öfriga amerikanska, engelska,
norska eller ryska företag för exploatering af
kollagren vid Isfjorden, Bellsund, Kingsbay och
på Prince Charles foreland, utan måste inskränka
oss till en öfversikt af de svenska åtgärderna i
samma riktning. Redan 1909 riktade Järnkontoret
sin uppmärksamhet åt frågan samt uppdrog 1910
åt B. Högbom att företaga en undersökning af
koltillgångarna och eventuellt ockupera lämpliga
områden för svensk räkning. Resultatet blef, att de
till undre stenkolssystemet (kulm) hörande lagren
i Pyramidberget vid Isfjorden (se kartskissen)
visade sig innehålla flera kolflötser af afsevärd
mäktighet, hufvudsakligen af en kolsort, "splintkol",
som särskildt lämpar sig till masugnskol,
men äfven till ångkol m. m. Ett område kring
Pyramidberget blef därför ockuperadt för svensk
räkning, och så skedde äfven med det s. k. Bünsows
land på motsatta sidan af Klaas Billen bay, där
samma flötser antagas förekomma, ehuru där delvis
belägna under hafsytans nivå. Några exakta uppgifter
om kolkvantiteten inom dessa områden kunna ännu
icke lämnas, men Högbom har på sin tid, dock med
reservation, beräknat dem till 6 milliarder ton,
och man kan i alla fall säga, att de äro ofantligt
stora. Två andra för svensk räkning ockuperade
områden vid Isfjorden, nämligen ett på östra sidan
af Adventbay (tertiära kol), ett annat omfattande
Erdmanns tundra på Isfjordens nordvästra sida (kol
på gränsen mellan jura- och kritsystemen) må såsom
af mindre betydelse blott i förbigående nämnas. Af
stor vikt är däremot området kring Braganzabukten,
den innersta viken af Van Mijens bay, Bellsunds
stora nordliga hufvudarm. Det är här fråga om
tertiära kolflötser, belägna nära formationens bas,
sålunda tillhörande samma horisont som kolen vid den
amerikanska grufvan vid Adventbay och på östra sidan
af Greenharbour. De förekomma dels i Liljevalchs
berg på Braganzabuktens norra sida, dels i Torells
berg på dess södra. Högbom uppskattar koltillgångarna
inom detta område till 340 mill. ton. De här omtalade
fyndigheterna
(se fig. 12) öfverlätos af Järnkontoret 1911 till
A.-b. Isfjorden-Bellsund, som äfven förvärfvade de
rättigheter och egendomar, hvilka tillhört det gamla
fosforitbolaget Isfjorden från 1870.
 |
| Fig. 12. Kartskiss öfver de svenska kolfälten 1. ockupationsområdena (här streckade) på Spetsbergen. (Efter B. Högbom och G. De Geer.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
