Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stanley, sir Henry Morton - Stanleyfallen - Stanley pool - Stanley range - Stanleyville - Stannard, Henrietta Eliza Vaughan - Stannaries courts - Stannat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gränsen af denna skog, som beredt expeditionen
outsägliga lidanden, och man trädde ut på det
öppna gräslandet väster om Albertsjön. 13 dec. stod
S. på höjderna ofvanför denna sjös sydvästra ända
vid Kavalli, och dit kom slutligen (29 april 1888)
Schnitzer, som emellertid icke obetingadt var beredd
till aftåg från sin provins (jfr art. Schnitzer,
Eduard). Sedan S. hos Schnitzer kvarlämnat sin
följeslagare Jephson, begaf han sig tillbaka mot
Jambuja-lägret för att uppsöka major Barttelot,
hvilken fått befallning att med expeditionens
eftertrupp och ett antal bärare, som Tippu Tip
förbundit sig att tillhandahålla, följa S. i
spåren. Först 17 aug. påträffades eftertruppen vid
Banalja, 165 km. ö. om Jambuja; Tippu Tip hade
underlåtit att fullgöra sitt åtagande, Barttelot
var då mördad af sitt eget folk, Jameson (som kort
därefter dog af feber) var vid Stanley falls, och
endast en hvit var kvar i lägret. Med spillrorna af
eftertruppen anträdde nu S. för tredje gången färden
till Albertsjön, dit han anlände 16 jan. 1889 och
möttes af underrättelsen om Emins och Jephsons
fångenskap hos den förres upproriska trupper
(se Schnitzer). Sedan dessa lyckats återvinna
friheten, förenade de sig med S. i dennes läger
vid Kavalli, dit småningom en mindre del af Emins
folk samlades. Uppbrottet till kusten skedde
10 april, och vägen togs längs Semliki utefter
foten af det väldiga, nu först af en hvit skådade
Ruvenzori till Edvardsjön, som S. upptäckt 1876,
och s. om Victoriasjön på den vanliga karavanvägen
till Bagamojo vid Indiska hafvet. Efter ankomsten
dit, 4 dec 1889, begaf S. sig öfver Sansibar till
Kairo, där han vistades några månader, sysselsatt
med utarbetandet af sin reseberättelse, som 1890
utkom under titeln: In darkest Africa or the quest,
rescue and retreat of Emin, governor of Equatoria
("I det mörkaste Afrika, Emin pasjas uppsökande,
befrielse och återtåg", s. å.). Vid sin hemkomst
möttes han af mycket tadel för det illa planlagda
undsättningsföretaget, och en bitter polemik följde
rörande den förolyckade eftertruppen, men värdet af
hans arbete och storheten i hans bedrift erkändes
af dem som bäst förstodo uppskatta dem. 1890, sedan
han gift sig, besökte han Amerika och de trakter,
där han tillbragt sin ungdom, 1891–92 gjorde han en
föreläsningstur till Australien och Nya Zeeland samt
återupptogs 1892 som brittisk undersåte. Enligt sin
hustrus önskan lät han s. å. uppställa sig som kandidat
till parlamentet bland de liberale unionisterna,
föll då igenom, men valdes 1895. Han hade dock intet
intresse för politiken och sökte ej bli omvald 1900.
Sina sista år tillbragte han i tillbakadragenhet på
en inköpt liten egendom nära Pirbright i Surrey.
S. är, näst efter Livingstone, otvifvelaktigt den, som
uträttat mest för Afrikas geografiska utforskning. För
sina förtjänster i detta hänseende fick han mottaga
en mängd utmärkelser, bl. a. doktorsvärdighet af
Oxfords, Cambridges och Edinburghs universitet och
1899 Bathordens storkors; Svenska sällskapet för
antropologi och geografi tillerkände honom 1883 sin
"Vegamedalj". Som resande utmärkte han sig för
utomordentlig djärfhet och hänsynslös energi,
som ej visste af några hinder, men ej heller skydde
några medel för att nå sitt mål. Hans litterära
arbeten innehålla
lifliga och underhållande skildringar samt ge
i allmänhet en god bild af de besökta trakternas
geografiska beskaffenhet. Däremot bära de ofta spår
af den hast, med hvilken de blifvit åstadkomna,
och till följd af författarens fullständiga brist
på vetenskaplig bildning söker man i dem så godt
som förgäfves några brukbara naturhistoriska
eller etnografiska underrättelser. – Litt.:
"The autobiography of sir H. M. S." (1909,
utg. af hans änka, innehåller berättelsen om
hans ungdom och erfarenheter i Amerika, till dess
han lämnade nordstaternas armé), "H. M. S., the
story of his life" (1872, skrifven af en släkting,
innehåller oaktadt många felaktigheter värdefulla
upplysningar om hans familj och tidigare bana);
rör. Emin-paschaexpeditionen och polemiken i samband
med den: H. Brode, "Tippoo Tib, the story of his
career in Central Africa" (1907), G. Schweizer,
"Emin Pascha" (1898), samt A. J. Mountnay Jephson,
"Emin Pasha and the rebellion at the equator"
(1890), Mrs J. S. Jameson, "The story of the rear
column of the Emin Pasha relief expedition" (s. å.),
och W. G. Barttelot, "The life of E. M. Barttelot"
(s. å.), hvilka, i synnerhet den sista, böra läsas
med kritik, enär de äro ytterst förbittrade mot S.
E. W. D. (Wbg.)
Stanleyfallen [stä’nli-]. Se Kongo, sp. 734 och fig. å
sp. 735.
Stanley pool [stä’nli pō’l], sjö i västra Afrika,
bildad af Kongofloden under 16° ö. lgd och 4° 15’
s. br. Den är belägen 280 m. ö. h., har en längd
af 40 km. och en bredd af 26 km. och en ytvidd af
omkr. 600 kvkm. Sjön, som af infödingarna kallas
Nkuna, är till största delen fylld af skogklädda öar,
af hvilka den största är Bamu. Dess djup är betydligt
stränderna höga, särskildt på norra sidan. Vid dess
norra strand ligger den af S. de Brazza anlagda
franska stationen Brazzaville och på den sydvästra den
af H. Stanley 1882 anlagda stationen Leopoldville i
Kongostaten. Sjön upptäcktes af Stanley 12 mars 1877.
(J. F. N.)
Stanley range [stä’nli réi’ndj] 1. Burk lev r a n g
e, bergskedja i australiska staten Nya Syd-Wales,
nära gränsen mot Syd-Australien. Bergen äro rika
på silfver, särskildt i trakten af Bröken hill (se
d. o.) och Silverton (se d o.). J F N-
Stanleyville [stä’nlivil], stad i Belgiska Kongo,
på Kongos högra strand, strax nedanför Stanleyfallen
och vid Tshopos utlopp i Kongo, grundlagd 1883 af
H. Stanley. Hufvudstad i Kongolandets östra provinser,
slutpunkt för segelfarten nedanför Stanleyfallen
och ena ändstationen för den 127 km. långa järnvägen
S.–Ponthierville (öppnad 1906), som kringgår dessa
fall.
J. F. N.
Stannard [stä;nod], Henrietta Eliza V a u g h a n,
född Palmer, engelsk författarinna under namnet John
Stränge W inte r, f. 1856 i York, d 1911, skref ett
stort antal romaner (flera öfv. till sv.), af hvilka
Bootles’ baby (först meddelad i "The graphic", 1885;
sv. öfv 1908) grundlade hennes ryktbarhet. Fru S:s
böcker voro muntra och underhållande. Som journalist
var hon verksam i kvinnofrågor. 1884 ingick hon
äktenskap med ingenjören Arthur Stannard.
Stannaries courts [stä;noris kå’ts]. Se C o r
n-wall 1.
Stannat, kem. Se Ten n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
