Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 1009-1010 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Starbäck, Karl - Starcevic - Star chamber - Starck, Ingeborg - Starcke, Karl Nikolaj - Staresläktet - Stargard - Star-gauging - Starhemberg - Starhemberg, Ernst Rüdiger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1009

Starcevic-Starhemberg

1010

(I-III, 1899-1904) samt några populära
skrifter i botanik m. m. och tagit verksam del
i folkbildningsarbetet. Vidare har S. verkat
för hembygdsvård och är ordf. i det 1916 bildade
samfundet härför. 1. Fmn. 2. (U-n
£.) 3. J- C.

Starcevic [sta7rt(evitj], Ante, kroatisk politiker,
f. 1823, d. 1896, var advokat i Agram och invaldes
1861 i kroatiska landtdagcn, där han lidelsefullt
kämpade för den s. k. kroatiska statsrätten,
oafhängighet af Ungern och ’’förening af alla
kroatiska länder" och blef ledare af det radikala
"rättspartiet" ined tidningen "Hrvatska" som
organ. Förutom politiska broschyrer på kroatiska skref
han 1878 den mot Ryssland riktade skriften W or an
stehen wir? - Hans brorson David S., f. 1841, advokat
och radikal politiker, stod i häftig opposition mot
regeringen, uteslöts ur landtdagen 1887 och blef
s. å. för bedrägeri dömd till 2l/2 års fängelse.
A-d J.

Står chamber [sta’ tjéimbo], eng. Se S t j ä r
n-kammaren.

Starck, Ingeborg. Se Bronsart von Schellondorf 1.

Starcke, Karl Nikolaj, dansk filosofisk författare,
f. 29 mars 1858, tog 1881 magisterkonferens och 1883
doktorsgrad i filosofi samt var 1899-1911 föreståndare
för Det danske selskabs skola, som leddes efter rätt
egna grundsatser, men ej bar sig. Han invaldes 1913
i folketinget och slöt sig närmast till vänstern,
fastän han förr hyllat ganska radikala åsikter. 1916
blef S. professor i filosofi vid universitetet. S
har författat bl. a. Die primitive familie (1888,
eng. öfv. 1890, fransk 1891), Etikens teoretiske
grundlag (1889), Skepticismen som led i de
aandelige bevcegelser siden reformationen (1890),
Samvittighedslivet (I, 1894, II, l o. 2, 1896-97)
och Frimureriet, dets opnndelse og udvikling (1911).
E. Ebg.

Staresläktet, Sturnus, zool., tillhör fam. starar
(Sturnidæ), ordn. tättingar (Passeriformes) inom
fåglarnas klass. Staren (S. vulgaris) har

Stare (Sturnus vulgaris).

långspetsade fjädrar på hufvud, hals och bröst samt näbben
plattad af hufvudets längd; den är svart med grön
eller purpurröd metallglans och små rostgrå fläckar
samt har en kroppslängd af 22 cm.
Staren är en flyttfågel, som om sommaren bebor
skogstrakterna i de norra och mellersta, om vintern
de sydligaste delarna af Europa och norra Afrika. I
Sverige förekommer den om sommaren från södra Skåne
ända upp inom polcirkeln. Den förtär insekter,
daggmaskar och åtskilliga slags frön och bär. Ofta
sätta sig stararna på ryggen af boskapsdjuren för
att bortplocka flugor, bromsar o. s. v. Staren har
förmågan att lära eftersäga ord och efterhärma andra
djurs läten, hvissla melodier o. s. v., hvarför den
blifvit en omtyckt burfågel. I hål af gamla träd,
under tak, i murar o. d. lägger den sitt bo, som
består af strån, löf, hår, ull, fjädrar m. m.,
och i detta omkr. 5 blågröna ägg. Fångst och
dödande af stare äro förbjudna 1 mars–15 sept.
L-e.

Stargard. 1. Stad i preussiska reg.-omr. Stettin
(prov. Pommern), vid Ihna samt Berlin–S.-, Posen–S.-
och S.–Danzig-banorna. 27,551 inv. (1910). Handel
med boskap, säd och ull. Tillverkning af ylle- och
linnevaror; järnindustri, kvarnar m. m. Gymnasium
och realskola. Staden eger en präktig gotisk kyrka
från 1300-talet. Af slaverna kallad Starograd
("gamla staden"), fick S. sina privilegier 1229
och blef sedermera hufvudstad i Hinterpommern. Som
medlem af hanseförbundet hade S. blomstrande
handel. Starkt befäst, belägrades det gång på
gång under medeltiden och under Trettioåriga
kriget. – 2. (Stargardt l. Preussisch-S.) Stad i
preussiska reg.-omr. Danzig (prov. Westpreussen),
vid Ferse och Dirschau–Schneidemühl-banan. 10,419
inv. (1910). Handel med landtmannaprodukter
och linnevaror. Gymnasium. S. skänktes
1198 af hertig Primislav af Pommerellen till
johanniterna. 1461 eröfrades det af Tyska orden
samt intogs därefter flera gånger af polackerna
samt eröfrades af svenskarna i juni 1626 och
dec. 1655, utrymdes af dem i sept. 1657, men
återtogs 8 maj 1659. – 3. (S. an der Linde)
Stad i storhertigdömet Mecklenburg-Strelitz,
vid järnvägen Berlin–Stralsund. 2,472
inv. (1910). Ylleväfveri. Vid S. ligger den
gamla borgen S., efter hvilken "herrskapet
S." uppkallats, hvilket i nyare tid utan historisk
grund kallats hertigdömet Strelitz. S. besattes
af svenskarna 1631, och dess befästningar
förstärktes.
1. J. F. N. 2–3. J. F. N. L. W:son M.

Star-gauging [sta’ géidjinj. Se Herschel. sp. 567!

Starhemberg, urgammal österrikisk furstlig och
greflig släkt, uppkallad efter det 1176 byggda
slottet Storchenberg i öfre Österrike. Af de tre
linjer, hvari släkten på 1500-talet förgrenades,
utdog den mellersta 1643 och den yngsta, som 1643
fick riksgreflig värdighet, 1857. Den äldsta linjen
(riksgreflig 1643) fortlefver ännu i en furstlig
(sedan 1765) och en greflig gren.

1. Ernst Riidiger, grefve von S., fältherre,
tillhörande den äldsta linjen (se ofvan), f. 1638
i Graz, d. 1701 i Wesendorf vid Wien, egnade sig
urspr, åt civil statstjänst, men öfver-gick snart
till krigaryrket, kämpade mot turkarna 1664 och
mot fransmännen under 1670-talet. Befordrad till
öfverste 1669, till fältmarskalklöjtnant 1675 och
till fälttygmästare 1682, utnämndes han 1683, då
turkarna hotade Wien, till kommendant i staden. Med
outtröttlig energi ledde han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>