Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statens historiska museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1041
Statens historiska museum
1042
fig. 1) från tiden för människans första uppträdande
i Sverige och fram till början af 2:a årtusendet
f. Kr. samt vidare hufvudmassan af stenåldersfynden,
grupperad på två topografiskt ordnade afdelningar,
den ena omfattande lämningar från boplatser, den andra
s. k. lösa fynd, depåfynd och graffynd. Graf-modeller,
fotografier och planer förtydliga i någon mån det
utställda materialet. Här ses bl. a. en del af de
viktiga fynden från pålbyggnaden vid Alvastra samt i
en särskild monter prof på stenåldersfolkets konst,
skulptur och teckning. - Brcnsåldersaf delning
en omfattar en afd., ordnad kronologiskt efter
bronsålderns 6 hufvudperioder, samt en annan med
hufvudmassan af materialet, guld- och bronsföremål,
gjutformer, keramik, textilrester, grafkistrester
o. s. v. grupperade landskapsvis från s. till
n. I en särskild monter förvaras praktpjäser af
guld och brons. Afgjutningar af hällristningar
(t. ex. från Kiviksgrafven) äro uppsatta på väggarna
jämte typplanscher och fotografier. - Järnåldersaf
delning en är den mest omfattande af de förhistoriska
samlingarna. Gottlands-fynden bilda på grund af sin
rikhaltighet tills vidare en särskild afd., som dock
är afsedd att kronologiskt inordnas i det öfriga
svenska materialet. De gottländska fornsakerna
äro till en del ordnade nästan århundrade efter
århundrade, börjande med 6:e årh. f. Kr. och
slutande i 11 :e årh. e. Kr. Utvecklingen kan
alltså följas från järnets första uppträdande
under s. k. hallstatt-tid öfver laténetid, romersk
tid, folkvandringstid med dess olika stilar och
till vikingatidens slut. Synnerligen rika äro
silfverfynden från vikingatiden, men äfven brakteat-
och solidusfynden af guld från folkvandringstiden
och denarfynden från romersk tid. De undersökta
stora gottländska graffältens innehåll är utställdt
i fristående montrer. Här märkas äfven den berömda
Kylfverstenen med den äldre runraden, en mängd run-
och bildstenar, t. ex. från Ardre och Tjängvide,
samt stenklot, handkvarnar o. d. Järnåldersfynden
från fastlandet och Öland äro ordnade efter
hufvudperioder samt inom dessa efter landskap. Här
ses de rika laténegraffynden från Öland med vapen
och järnskodda bronskittlar, vidare romerska glas,
statyetts? och bronskärl från olika provinser,
de rika guldfynden från folkvandringstiden, af
hvilka några af de förnämligaste, Tureholms- och
Timboholmsskatterna, guldhals-kragarna från Öland
och Västergötland samt en del brakteater, bland
dem Vadstena- och Åsum-brakteaterna, utställts i en
särskild praktmonter. Här förvaras äfven lämningar
ur konungagrafvarna vid Gamla Uppsala och Vendel
(däribland Ottars-högen). Vikingatiden är rikt
representerad, främst genom fynden från 1,100
grafvar och Svarta jorden på Björkö i Mälaren. Många
graffynd föreligga äfven från andra landskap,
däribland de norrländska. Lappland har att uppvisa
stora offerplatsfynd från vikingatidens slut och
medeltidens början. Synnerligen rika äro guld- och
silfverskatterna, bland hvilka de arabiska mynten
spela en framträdande roll. Runstenar och afgjutningar
af sådana, såsom Rökstenen och Sigurdsristningen på
Ramsundsberget, äro här uppställda (fig. 2).
2. Medeltidssamlingarna äro synnerligen rika och
betydande, men på grund af utrymmesbrist provisoriskt
ordnade. Här märkas rester
af den äldsta medeltidens stafkyrkor med sniderier
och målningar (Hemse och Eke kyrkor på Gott-land),
stora och dyrbara guld- och silfverfynd, särskildt
från Gottland (Dunefyndet), emaljerade kors och
relikskrin, sigillstampar och vaxsigill, några
pergamenthandskrifter, husgerådssaker, trämöbler
(t. ex. Kungsårabänken från Västmanland), fynd ur
uppgräfda slottsruiner, vapen, kyrkokärl af guld,
silfver och koppar, textilier (antependier, såsom det
från Biskopskulla i Uppland och tapeten från Skog i
Hälsingland, mässkrudar, broderier), orglar. däribland
den äldsta daterade i hela Europa (från Sundre
kyrka på Gottland), dörrar och kistor med rikt
järnsmide, altarskåp med målningar och skulpturer,
till en del från Lübeck och Antwerpen, helgonbilder
(Jungfru Maria, S:t Olof, S:t Georg, S:t Mikael,
Thomas Becket, S:ta Birgitta m. fl.), kyrkklockor
(öfver 50), dopfuntar och graf stenar i stort antal
(jfr fig. 3). I åtskilliga stycken är museet det
rikaste i Europa, hvad medeltida föremål beträffar.
3. Samlingarna från nyare tid ha delvis
deponerats i Lifrustkammaren och Nordiska museet,
delvis äro de inhysta i Myntkabinettet eller
magasinerade. Förutom af kyrkliga föremål
och dyrbara jordfynd samt arkitekturlämningar utgöras
de väsentligen af minnen efter kungliga personer eller
framstående män och kvinnor, såsom Stiern-hielm,
Linné, Bellman, Berzelius, A. M. Lenngren, Andrée.
Här finnas dyrbara pjäser, som tillhört Gustaf I,
Karl IX, Gustaf II Adolf, Karl XII, Gustaf III
och Karl XIV Johan, en stor samling miniatyrporträtt,
ur, silfverskedar, bägare och andra kärl af
guld, silfver, agat, onyx, bergkristall, elfenben,
bärnsten m. m., briljanterade gulddosor, ordnar m. m.
4. Om Myntkabinettet, som först 1816 ställdes
under Vitt. hist. o. ant. akad:s vård, se
Myntkabinett och fig. 4.
5. Antikvarisk-topografiska arkivet, grundlagdt
af riksantikvarien H. Hildebrand, innehåller en
efter landskap, härad, socknar och gårdar ordnad
samling uppgifter om fasta fornläin-ningar och fynd,
om kyrkor och deras inventarier, restaureringar o. d.
Till detta arkiv hör också den stora samlingen af
reseberättelser och arbeten i manuskript, som
insändts af Vitt. hist. o. ant. akadrs stipendiater
och andra forskare. Till arkivet hör äfven en
omfattande samling på kartonger uppklistrade
fotografier, planer och andra afbildningar af
fasta fornlämningar, bilder af fornsaker i statens
samlingar, i provinsmuseer eller enskilda samlingar,
bilder och planer af kyrkor och profanbyggnader
samt afbildningar af alla slags kyrkoinventarier.
Hit kan äfven räknas den stora samlingen af
runstensfotografier med tillhörande text.
6. Biblioteket är särskildt rikt på
arkeologisk, numismatisk och historisk litteratur,
framför allt vetenskapliga tidskrifter från de
inemot 800 vetenskapliga sällskap, med hvilka
Vitt. hist. o. ant. akad. står i bytesförbindelser.
Den årliga accessio-nen uppgår till mellan 2,000
och 3,000 bd eller häften. Genom donation
af arfvingarna år 1822 innehar akademien äfven
det s. k. Schering Rosenhaneska biblioteket, som
innehåller en ytterst värdefull samling äldre
arbeten (1500-1800) rörande Sveriges historia på
olika områden, topografi och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
