Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statens historiska museum - Statens hästexportkommission - Statens industrikommission
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1043
Statens hästexportkommission-Statens
ifidustrikommission
1044
reseskildringar, gravyrer och planschverk
m. m. Till biblioteket hör äfven en del arkivalier,
såsom Rääfs diplomatarium, "Svenska skråck och
signerier". Örnhielms kyrko- och klosterbref samt
diarium, Peringskölds diplomatarium, Broocmans
diplomatarium, B. E. Hildebrands samlingar till
"Svenskt diplomatarium", Antikvitetskollegiets
handlingar, Götiska förbundets papper och diverse
brefväxlingar.
I museet förvaras äfven, utom alla handlingar,
inventariebilagor och protokoll, som angå dess egna
samlingar, handlingar rörande provinsmuseerna,
deras innehåll och förvaltning. Närmast till den
förhistoriska afd. höra den komparativa samlingen
och bensamlingen. Den förra omfattar fornsaker från
olika europeiska och utomeuropeiska länder, särskildt
Italien, Frankrike (stenålder), Ryssland (Litauen
och Diinaområdet, guv. Charkov, Hvita-hafstrakten,
Krim, västra Sibirien), Främre Asien, Egypten och
Sudan, Nord-Amerika. Till bensamlingen höra de många
skelett och skelettdelar af människor och djur,
som anträffats i grafvar och på boplatser. Äfven
material från Ryssland ingår i denna samling. Museet
eger äfven en samling af-gjutningar i brons och gips
af fornsaker och medeltidsföremål.
Förvaltning. Museet är ställdt under
Vitt. hist. o. ant. akad:s vård. och dess sekreterare,
riksantikvarien, är museets chef. Den närmaste
vården af samlingarna handhas af 4 antikvarier,
en för sten- och bronsåldern, en för järnåldern,
en för medeltiden och nyare tider, samt en för
k. myntkabinettet. Vidare finnas l bibliotekarie,
l biträde vid Antikvarisk-topografiska arkivet,
6 amanuenser, däraf fyra vetenskapligt utbildade, l
konservator, l tecknare samt 3 biträden för skrifning,
konservering och fotografering. Att märka är dock,
att dessa tjänstemän ej endast ha att göra med
museets skötsel, utan med landets forn-minnesvård
i dess helhet. Det ord. anslaget till samlingarnas
förökande och vård uppgår till 10.500 kr., hela
det af akademien uppburna statsanslaget till omkr
90.000 kr. årligen Af akademiens enskilda fonder
ha under årens lopp stora summor gått till museets
förökande. För allmänheten hålles museet öppet 2-3
timmar alla dagar utom måndagar.
Historia. Det för museet och k. myntkabinettet
gemensamma inventariet begynner med ett myntfynd,
anträffadt 1599 i Södermanland. Möjligen har fyndet
tillvaratagits genom Johan Bu-reus’ försorg, hvilken
detta år af hertig Karl sattes att ha uppsikt öfver
antikviteterna i hertigdömet. De äldre samlingar,
som tillvaratogos af Antikvitetskollegium (se
d. o.), öfvergingo sedan till dess fortsättning
Antikvitetsarkivet. Under 1600- och 1700-talen
förde samlingarna en tynande tillvaro, hvilket
framgår af de ofullständiga och knapphändiga
inventeringslistorna. Några fasta anslag till inköp
funnos icke förrän långt fram på 1800-talet. utan
medel måste hvarje gång särskildt begäras för
förvärf af jordfynd. Det äldsta fyndåret för ett
föremål i museet är 1670. då ett bronssvärd från
Skåne förvärfvades. Till ett museum i modern
mening utvecklade sig samlingarna först genom
B. E. Hildebrand (se d. o. 1), som 1S37 blef
riksantikvarie och föreståndare för museet. Vid
denna tid
voro samlingarna inrymda i k. slottets
s. k. kom-mendantflygel, hvarifrån de 1846 flyttades
till det närbelägna f. d. Ridderstolpeska huset
i hörnet af Slottsbacken och Skeppsbron. 1866
öppnades museet för allmänheten i sin nuv. lokal i
Nationalmuseets bottenvåning. Samlingarna förökades
under flera årtionden starkt genom inköp af större
och mindre enskilda samlingar, särskildt från Skåne
och Bohuslän. Den värdefullaste tillväxten till de
förhistoriska samlingarna har sedan omkr. 1870 skett
genom systematiska vetenskapliga utgräfningar. Museets
rikedom på guld och silfver beror på lagstiftningen,
som tillförsäkrar hittaren guld- eller silfvervärdet
plus en åttondel däröfver. Medel-tidsafd. har
förutom genom jordfynd och i smärre skala företagna
utgräfningar ökats väsentligen genom köp och
depositioner från svenska kyrkor. Den moderna
samlingen består till väsentlig del af föremål, som
dit Öfverlämnats från Stockholms slott och de kungliga
lustslotten. Äfven från många andra håll har museet
mottagit värdefulla gåfvor. - Det alltmer trängande
behof vet af en egen, tillräckligt ymlig byggnad
för museet har gett upp-hof till några förslag att
förlägga en sådan till närheten af Nordiska museet
på k. Djurgården.
Litt.: öfver museet är katalog utgifven af
0. Montelius (senaste upplagan 1912). De årliga
för-värfven meddelas i Vitt. hist. o. ant. akad:s
tidskr. "Fornvännen" (före 1906 i dess
"Månadablad"). Det förhistoriska materialet finnes
utgihet och be-arbetadt i dessa tidskrifter,
i "Sv. Fornminnesföreningens tidskr." och
"Antikvarisk tidskrift" samt i akad:s "Arkeologiska
monografier". Material ur museets medeltidssaml
finnes utg. af A. Lindblom, "Nordtysk skulptur och
måleri i Sverige från den senare medeltiden" (1916)
och af J. Roos-val, "Dopfuntar i Statens historiska
museum" samt i publikationer af H. Hildebrand,
E. Ekhoff, 0. Janse. Jfr äfven H. Hildebrand,
"Statens historiska museum och k. myntkabinettet" (i
"Antiqv tidskr. f. Sverige", d. VI), densammes katalog
med liknande titel (Sthlm 1873), J. Hallenberg,
"Berättelse om Sv. Kongl. Mynt-Cabinettet" (1804),
och "Sveriges nationalmuseum. Dess konstskatter
och historiska samlingar i bilder" (1906-07).
T J. A.
Statens hästexportkommission tillsattes 26 mars 1916
med uppdrag att handha försäljning och plombering af
till utförsel ur riket bestämda hästar och bestod
af 3 personer med godsegaren A. J. Lindström som
ordf Hästexport var ett led i handelspolitiska af
tal. Hästegaren skulle af försäljningssumman afstå
8 proc. för bestridande af kostnader för hästarnas
försäljning samt till åtgärder för hästafvelns
befrämjande. Hushållningssällskapen i länen (utom
Västerbottens, som dock senare fick tillstånd
att exportera, och Norrbottens) skulle enligt
förordn. 10 april s. å. taga viss befattning med
8-procentsafdraget.
Statens industrikommission, en 10 aug. 1914 strax
efter Världskrigets utbrott af K. M:t tillsatt
kommission med uppdrag att under de inträdda kritiska
förhållandena verka för vidmakthållandet af landets
industriella verksamhet. Till en början fungerade
finansministern A. Vennersten som kommissionens
ordf. Senare var amiralen A. Lindman ordf. och
efterträddes i april 1917 af Vennersten, som under
tiden lämnat statsrådet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
