Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsskuld - Statsskuldbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1113
Statsskuldbok
1114
för ett sammanlagdt nominellt belopp af omkr. 9,4
mill. kr., för att erhålla de behöfliga 8 mill. kr. Om
så den allmänna räntefoten sjunker till 41/2 proc.,
är det tydligt, att staten, ifall det första sättet
användts, kan draga fördel af räntans sjunkande
genom att upptaga ett nytt lån å 8 mill. kr. mot
obligationer löpande emot 41/2 proc., hvilka då kunna
emitteras till pari, och med de så erhållna medlen
inlösa de gamla 5-procents obligationerna. Har staten
ursprungligen förfarit efter den andra metoden, kan
den ej företaga någon konvertering. Ty då det gamla
lånet måste inlösas till pari, måste staten, för
genomförande af en sådan, upplåna 9,4 mill. kr. mot
4*/2 proc. ränta och med de så erhållna medlen inlösa
det gamla med 4 proc. löpande lånet å samma nominella
belopp. Resultatet af en sådan konvertering blefvo
således, att staten finge betala ett högre belopp i
ränta än förut. Däraf framgår ock tydligen, att en
stat, som emitterat sina lån betydligt under pari,
i hög grad förhindras att med afseende på den redan
förefintliga statsskulden draga nytta af, att den
allmänna räntefotens sjunkande eller förbättring af
statens kredit sätter staten i stånd att upptaga lån
mot lägre reell räntefot än förr. Skulle Sverige kunna
upptaga lån mot 8 proc. reell räntefot, kan sålunda
den för 1888 års treprocentslån belöpande räntan,
som utgör omkr. 3,5 proc. reell ränta å det erhållna
beloppet, icke minskas, hvilket däremot kunnat ske,
ifall den nominella räntefoten för berörda lån
satts till 3,5 proc. och lånet till följd däraf
kunnat emitteras obetydligt under pari. Att en
lyckad konvertering är en vinst för statskassan är
tydligt. Om en sådan äfven i öfrigt är det allmänna
till båtnad, är en omtvistad fråga.
1800- och 1900-talen utmärkas genom en enorm
tillväxt af statsskulderna. De förnämsta orsakerna
till denna tillväxt ha varit krig och järnvägar. -
Jämförelsen mellan olika staters skulder stöter
på nästan oöfvervinneliga svårigheter på grund
af de olika villkor, hvarpå dessa skulder äro
kontraherade. Till grund för en sådan jämförelse kan
läggas antingen skuldernas nominella kapitalbelopp
eller det årliga räntebeloppet. Ingendera af dessa
måttstockar är likväl tillförlitlig. Då en stor del
skulder emitterats under pari och då staterna med
hänsyn till en stor del af sina skulder ega i sin
makt att inlösa dem efter en lägre kurs än pari,
anger nominalkapitalet icke exakt storleken af
skuldbördan. Därtill kommer, att skuldbördans tyngd
lika mycket beror på storleken af den årliga räntan
som af det kapitalbelopp, som densamma utgör. Man
måste därför äfven taga hänsyn till de belopp, som
årligen erläggas i ränta för statsskulden. Men att
fastställa dessa belopp möter svårigheter af det skäl,
att i de kända årliga utgifterna för statsskulderna
ingå äfven utgifter för amortering. Därjämte är
att beakta, att vissa stater ha en icke obetydlig
icke-räntebärande statsskuld. Alla de statistiska
uppgifter, som förekomma om statsskulder, böra därför
användas med synnerligen stor försiktighet. Med denna
reservation kunna meddelas följande uppgifter, hämtade
ur "Bulletin der Studiengesell-schaft fur soziale
folgen des krieges" (n:r l, Köpenhamn, mars 1917):
g W
2_ w
" P
4 w
a ° ^
% ^
.- ^
K’ p:
Ö P, ® !
013 ^ S"
OQ S-
g.^-
°Q §.
i-i
W » l-’ ’
S" i2. er1
B|
H- C*
2-
B 0
1^1*
J-f
^p’
S 3- M.
JQ 2 ^
° ^ M.
B B
*M
ö 3
’ «"J?
5^ o
£ o
fer1 &
S 2-
2 B
2.3-
>£ o- p
2’£
o; £±
^cp
0M.^j
Frankrike
26,300
1,050
58,300
2,550
79,7
Ryssland .....
19^000
’893
61,’700
2*909
16^7
Österrike-Ungern .
15,300
646
37,100
2,060
41
England ......
14,140
490
58,000
2,520
56
Italien
11,600
345
18,850
680
19
Tyskland
5,000
167
49,000
1,267
18,5
Turkiet .......
2,800*
195
Belgien .
2,400
Nederländerna
1^940*
65
__
__
__
Rumänien . .
1,456
76
1,776
96
12,8
Grekland ...
1,000
40
1,300
54
32
Bulgarien
960
58
1,520
88
19
Serbien ...
736
36,8
1^840
100
22
Sverige ....
715
25
950
38
7
Danmark ...
415
15
580
22
8
Norge ....
400
14
505
19
8
Schweiz ...
118
4
300
17
4,5
Jfr Kiksgäldskontoret och Stats-brist samt H. Cavalli,
"Sveriges statsskuld. Några siffror för tiden
1857-1913" (i "Festskr. tillegnad M. Wallenberg 1914).
D. D."
Statsskuldbok, ett officiellt register, hvari kunna
införas lånefordringar hos staten (statsobligationer)
i form af bokskuld. En anordning till förmån för
innehafvare af svenska statsobligationer har sedan
början af 1880-talet varit införd i Kiksgäldskontoret
på så sätt, att åt obligationsinnehafvare med-getts
att där deponera obligationer med tillhörande
kuponger. På framställning af Riksgäldsfullmäktige
medgaf 1907 års riksdag, att i Riksgäldskontoret
inrättades en statsskuldbok, hvars anordning skulle
bestämmas af fullmäktige, som äfven skulle bestämma
villkoren för dess begagnande. Dessa bestämmelser
utfärdades 18 mars 1909 och innehålla i hufvudsak
följande. På innehafvaren lydande obligationer
af svenska statslån kunna på skriftlig ansökan
få deponeras i Riksgäldskontoret och inskrifvas
i statsskuldboken såsom tillhöriga viss uppgifven
egare. Till bevis härom utfärdar Riksgäldskontoret
certifikat. Obligationer få deponeras antingen tillika
med tillhörande kupongark, klass A, eller ock utan
kupongark, klass B, och införas i statsskuldboken
i två af delningar, en för hvardera klassen. Räntan
å de klass A tillhörande deponerade obligationerna
tillhandahålles i utlandet bosatt obligationsegare
i check genom förmedling af den utländska bank
eller bankir, som anges i certifikatet, och till
obligationsegare, bosatt i Sverige, utbetalas räntan
i Riksgäldskontoret eller ock, efter därom framställd
begäran, genom check eller postanvisning. Förfaller
deponerad obligation till betalning, erhåller
egaren likvid, om han är bosatt i utlandet, genom
förmedling af den utländska bank eller bankir, som
anges i certifikatet, och om han är bosatt i Sverige,
i Riksgäldskontoret. Någon afgift erlägges icke för
obligationers deponering i Riksgäldskontoret eller
för deras uttagande därifrån. Riksgäldskontorets
ombud i utlandet för förmedling af obliga-
* Fonderad skuld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
