Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stelidinae - Stelis - Stelkramp - Stell. - Stella - Stella, Jacques - Stellage - Stella Kleve - Stellaland - Stella Mariae - Stellarastronomi - Stellaria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1197
Stelidinae-Stellaria
1198
Stelidi’nae, zool., en fåtalig underfamilj af solitära
bin, omfattande 3-11 mm. långa, gleshåriga arter
af svart färg, med eller utan gula sidonäckar på
bakkroppen. De lefva alla parasitiskt hos medlemmar
af underfam. Megachilince (se d. o.), särskildt hos
släktena Anthidium, Osmia, Heriades och Chalicodoma,
och likna vanligen mycket de värdbin, hos hvilka de
parasitera. I Sverige ha 4 arter anträffats, alla
tillhörande släktet Stelis. G- A~z-Stelis, zool.
Se S t e l i d i n se. Stelkramp. Se T e t a n u
s. Stel!., vid växt- och djurnamn förkortning för
tyske naturforskaren Georg Wilhelm Steller, i. 1709,
d. 1746.
Stella, lat., stjärna. - Stella
polaris, polstjärnan. - Stella
n o v a, ny eller temporär stjärna.
B-d. Stella’, Jacques, fransk målare och gravör,
af fiamsk börd, f. 1595 i Lyon, d. 1657 i Paris,
var son till den från Flandern invandrade och i Lyon
bosatte målaren F r a n 9 o i s Stella (d. 1650),
af hvilken åtskilliga goda arbeten bevaras i Lyons
kyrkor och kloster. Han begaf sig redan 1616 till
Italien, arbetade där i Florens tills, med Callot och
mottog där beställningar af hertig Cosimo II. 1623
flyttade han till Rom, studerade där Rafael, men
fattade sådan förkärlek för Pous-sins målningar,
att han för hela sitt lif alldeles uppgick i dennes
maner. 1634 begaf han sig öfver Venezia och Milano,
på hvilket senare ställe man Tille göra honom till
konstakademiens direktör, tillbaka till Paris,
där han kom i högt rop, genom Richelieu fick en
pension, blef riddare af Mikaelsorden och hof målare
samt fick en våning i Louvre. S:s eleganta, men i
både teckning och färg konventionella, vanligen
religiösa målningar återfinnas i flera kyrkor
i Paris, i museerna i Montpellier, Lyon, Augsburg,
Wien, Madrid och Petersburg. En signerad tafla af hans
hand finnes i en privatsamling i Stockholm. S. utförde
åtskilliga teckningar för konstindustriellt ändamål. -
Hans brorson, Antoine Bouzonnet-S. (f. 1637,
d. 1682), var en medelmåttig målare. Af hans
brorsdöttrar Claudine (f. 1636, d. 1697), F r a
n-coise (f. 1637, d. 1691) och Antoinette (f. 1641,
d. 1676) Bouzonnet-S. var i synnerhet den förstnämnda
en skicklig kopparstickare, hvilken bl. a. graverade
några af Poussins bästa målningar och en del af
farbroderns arbeten. O. G-g. Stellage [-läj; ty.,
förfranskad form af stellen, ställa], trädg., bord,
ofta i trappstegsform, användt för uppställning af
krukväxter i drifhus.
Stella Kleve, pseudonym. Se Mailing, Ingrid Matilda.
Stellaland, landskap i Syd-Afrika, omkr. 15,500 kvkm.,
omfattande västra delen af Transvaal och östra delen
af Brittiska Betsjuanaland. Området afträddes 1882
af betsjuanahöfdingar till boerna, som
däraf s. å. bildade en själfständig republik. Redan
1884 afträddes östra delen däraf till Transvaal, och
1885 upplöstes republiken därigenom, att England tog
Betsjuanaland i besittning. Dess hufvudstad
var Vryburg, vid Kap-Kairojärnvägen. -LF.N.
Stella Mariae, lat., birgittinkloster. Se Mari-en s
t er n.
Stellärastronomi (Fixstjärnastronomi), den gren af
astronomien, som handlar om de egentliga stjärnorna
("fixstjärnorna") och nebulosorna. Benämningen
stellarastronomi torde tidigare ha användts i en
inskränktare betydelse, nämligen hufvudsakligen för
läran om stjärnornas fördelning på himmelsfären
och i rymden. Sedan på sista tiden studiet af
fixstjärnorna utvecklats till en förut oanad
omfattning och mångsidighet, har denna benämning
numera allmänt antagits för att beteckna hela läran om
fixstjärnorna och nebulosorna och de därpå grundade
undersökningarna öfver världsalltets allmänna
struktur och mekanism. Stellar-astronomien kan
sägas vara den i närvarande tid utan jämförelse
aktuellaste grenen af astronomien, och den
nutida astronomiska forskningen är i öfvervägande
grad inriktad på undersökningar inom densamma.
B-d.
Stelläria L., Stjärnblomsläktet, bot., ett släkte
af merendels smärre örter med smala, spensliga,
lätt brutna stjälkar och motsatta blad af
växlande form, hörande till fam. Caryophylla-ccce,
underfam. Alsinoidece, med omkr. 100 arter. Fodret
är 5-bladigt; kronans 5 blad äro djupt delade, så att
de se ut att vara 10; stiften äro 3-5 och frukten en
aflång-klotrund kapsel, som öppnar sig med tänder. Den
i lundar, vid vattendrag växande S. nemorum L. har
tämligen stora och breda blad med hjärtlik bas å de
nedre, och S.
Stfllaria media (nata, vassarv, våtarv), l
stjälktoppar i blom, 2 blomma, 3 frö.
media L. (se fig.), nata, vassarv 1. våtarv, ett
ytterst vanligt, kosmopolitiskt ogräs, har breda blad
med rundad bas. Den på stränder och fuktiga ställen
mindre allmänt växande S. aquatica (till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
