Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stellaria - Stellarisk - Stellatae - Stellenbosch - Steller, G.W. - Stellingen - Stellionat - Stelning - Stelsjuka - Stelvio - Stemann, Poul Kristian - Stemma - Sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1199
Stellarisk-Sten
1200
hörande undersläktet Malachium), stundom
kallad sprödarv, är den mest storväxta af de 12
svenska arterna, med stora blad och blommor och 5
stift. Alla öfriga svenska arter, t. ex. S. graminea,
gräs-stjärnblomma, ha smala, lansettlika eller nästan
jämbreda blad. Bladen af S. media kunna användas
som spenat. O. T. S. (G. L-m.)
Stellärisk (se Stella), som har afseende på
stjärnorna.
Stellätae, bot. SeRubiacese.
Stellenbosch, stad i Kapkolonien, 50 km. medelst
järnväg ö. om Kapstaden, i en dal på atlantiska
sluttningen af kustkedjan, är näst Kapstaden
det äldsta nybygget i provinsen, anlagdt 1681 på
befallning af guvernören Simon van der Stel och
uppkalladt efter honom och hans maka, f. Bosch. 7,573
inv. (1904), hvaraf 2,497 hvita. Staden har
ett holländskt teol. seminarium, landtbruks- och
bergsskola m. fl. läroanstalter. I omgifningen, som
har stor vin- och fruktodling, bosatte sig kort efter
anläggningen ett stort antal franska hugenotter.
Steller, G. W. Se Stel 1.
Stellingen, kommun i preussiska reg.-omr. Schleswig,
medelst elektrisk spårväg förenad med Altona
och Hamburg. 6,104 inv. (1910). Utflyktsort för
befolkningen i dessa båda städer. Hagen-becks
djurpark. Nervkuranstalt, vanföreanstalt för barn.
J. F- N.
Stellionat (lat. stellionätus; af ste’llio, skorpion),
jur., innebar i den romerska rätten sådant ohe-derligt
handlande, som var föremål för straff, ehuru det icke
var hänförligt under någon särskild brottskategori.
M. F-r.
Stelning och Stelningspunkt, fys. o. kem. Se
Koagulation, sp. 443, och Smältning.
Stelsjuka. Se Silkesodling, sp. 516.
Ste’lvio [-via]. Se Meteorologiska stationer och S
t i l f s e r j o c h.
Stemann. 1. Poul Kristian S., dansk statsman,
f. 14 april 1764, d. 25 nov. 1855, var son till
konferensrådet Kristian Ludvig von S. (f. 1730,
finansminister 1782, geheime-statsmiiiister under åtta
dagar 1784, d. 1813). 1780 blef han student, 1781
juris kandidat, 1784 kom-mitterad i bergskollegiet,
men kort därpå af skedad, 1789 assessor i Höjesteret,
1798 amtrnan i Sorö och 1803 därjämte direktör
vid Sorö akademi. S. skötte akademiens gods och
penningaffärer med utmärkt skicklighet och visade lika
stor duglighet i amtets förvaltning, hvarför han ofta
togs till råds af regeringen vid viktiga afgöranden
eller nya lagstiftningsspörsmål; men han styrde med
ovanlig stränghet och oböjlig energi. 1815 blef har,
geheimeråd samt 1827 justitieminister och president
i danska kansliet. Han utvecklade äfven på denna
plats stor kraft, genoinförde ordning samt rensade
ämbetsmannaståndet från dåliga element. Men han var
en afgjord anhängare af enväldet och afrådde därför
Fredrik VI från att inkalla en ståndsrepresentation,
utom i det tyska förbundslandet Holstein. Sedan
1827 var S. "direktör" för Herlufsholm. Under
Kristian VIII var det förnämligast S., som bekämpade
frihetsrörelsen och förföljde pressen, under det att
han som varm fosterlandsvän hade väsentlig del i det
k. öppna bref-vet af 1846, som uttalade, att Slesvig
likaväl som konungariket stode under kongelovens
arfsföljd. Vid
Kristian VIILs död i jan. 1848 gick S. öfver till
Fredrik VILs råd, men var då sjuklig och kunde ej
besluta sig för några allvarliga mått och steg
mot det hotande upproret i Holstein. Han afgick
vid ministärförändringen 21 mars; men stod helt
säkert bakom C. Wegener, då denne 1852 kräfde, att
kongelovens arfsföljd skulle bevaras. - 2. Kristian
Ludvig Ernst S., den föregåendes släkting, jurist,
f. 1802 i Husum, d. 1876, blef 1826 juris doktor i
Kiel och 1827 advokat i sin födelsestad. 1836-49
beklädde han flera olika juridiska ämbeten
i Slesvig, blef 1850 departementschef under
regeringen där och var 1852-64 president i
slesvigska appellationsdomstolen. Sedan vistades
han, sysselsatt med rättshistoriska studier,
i Köpenhamn till sin död. Skrifter: Schleswigs
recht und gerichtsverfassung im 17.jahrh. (1855),
Geschichte des öffentlichen und privatrechts des
herzogtums Schleswig (3 bd, 1866-67) och Den danske
retshistorie indtil Christian V:s lov (1871).
1-2. E.Ebg.
Ste’mma, plur. s t e;m mata, grek., krans,
släktregister, stamträd. Jfr I m a g i n e s.
Sten, Stenbildning, Stenpassion (Li-thiasis),
med., en sjuklig förhårdning af eller i organiska
väfnader, antingen som en infiltration af
kalksalter m. m. (t. ex. vid degeneration af
väfnader) eller som fri stenbildning i kaviteter
och gångar (vanligen genom kristallisation af
salter ur hålornas sekret). Mer eller mindre fria
stenar kunna bildas på många ställen i kroppen,
men förekomma oftast i njurarna, urinblåsan och
gall-blåsan (se B l å s s t e n och Gallsten),
äfven i tårvägarna, spottkörtelgångar, i mage och
tarmar, i näsa, luftstrupe, luftrör och lungor,
i hudkörtlar, i artärer och vener (fleboliter),
i prostata, i ledgångar vid gikt (giktstenar),
i magspottkörteln (pankreasstenar) m. m. Till
sina kemiska beståndsdelar utgöras dessa stenar
af kalksalter (kolsyrad, fosforsyrad och oxalsyrad
kalk) eller af urinsyrade salter (urinsyrad kalk,
talk, natron och ammoniak) eller af hårda organiska
ämnen (cystin, pigment, kolesterin), allt i olika
blandningar. F. B.*
Sten, pelrogr. Se Bergart. - Konstgjord sten
1. konststen, stenhårda massor, framställda af sand,
bergartspulver, asbest eller annat löst material
medelst lämpligt bindemedel. Af småsten eller
krossad sten, sand och cement tillverkas betong
(se d. o.). - Af långsamt bindande cement och sand
gjutes en mängd föremål, såsom pelare, graf monument,
vaser, statyer, ornament m. m. (jfr Cement). -
Terrazzo är en konststen, som f ramställes i stor
mängd i Syd-Tyskland af krossad marmor eller äfven
af hårdbergarter och cement. Den används som billig
granitimitation (svarta och hvita marmorkorn i
portlandscement), som mosaikimitation vid invändig
dekorering och till golf beläggning (plattor,
trappsteg). - Hornartadt elastiska massor kunna
framställas medelst magnesiacement (Sorels-cement), en
blandning af starkt bränd magnesia med en 30-procentig
klormagnesiumlösning. Tyvärr är dock detta cement ej
fullt vattenhärdigt. Det bildar ett utmärkt kitt för
metall och glas samt används i blandning med smärgel
för tillverkning af slipstenar. - Ang. s k. s t e n
t r ä se d. o. -. Sedan 1898 har tillverkning af k
a l k s a n d-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
