Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stereotypi - Stereotypör - Sterigma - Steril - Sterilisera - Sterilisering - Sterilitet - Steriner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1301
Stereotyper-Steriner
1302
att en smidig och lagom fast massa uppstår. Arken
sammanfogas genom att bestrykas med ett klister af
hvetemjöl och fin slammad krita jämte tillsats
af asbest, kaolin och dextrin eller alun. I
matrisen ingå olika papperssorter, ett tjockt
olimmadt eller ett par läskpapper och 4-6 ark
tunt silkespapper. Arken glättas ut med handen,
så att matrisen blir rynkfri. Den lägges sedan på
den afsedda stilformen och afklappas med borstar
eller pressas i en särskild kalanderpress. Därnäst
ifyllas alla "utgångar" med torrt matrismjöl eller
med pappersremsor, hvarefter ett starkt limmadt papper
klistras på baksidan. I handeln finnas äfven färdiga
pappersmatriser, som efter fuktning behandlas på
samma sätt som ofvan angetts. Sedan matrisen utan
att aftagas från formen fått torka i en torkugn
eller torkpress, är den färdig för gjutning. Vid
kall stereotypi aftages matrisen från formen i ännu
fuktigt tillstånd, spännes ’n i en torkram och
torkas i torkugn. Detta förfaringssätt begagnas,
när i typsatsen ingå träsnitt eller etsade klichéer
på träfot, som lätt skulle spricka af värmen i
torkugnen. Pappersmatrisen lämpar sig för att bevaras
och användas till gjutning af flera tryck-plattor,
allteftersom däraf göres behof. Gjutningen försiggår
så, att ett götpappersark klistras på en
lä
af matrisens kanter, hvarefter matrisen mellan ett
par vinklar i ett gjutinstrument, bestående af två
järnplattor, som skrufvas igen och resas på kant,
så att en sida är öppen; där ihälles metallen. Vid
stereotypering för rotationspress böjes matrisen
efter gjutinstrumentet, och gjutningen företas
i ett för hvarje press afsedt gjutinstrument, så
att den färdiga plattan omedelbart passar in på
cylindern i rotationspressen. Det tar 6-8 minuter
att framställa en stereotyp för tidningstryck. De
amerikanska stereotyperingsma-skinerna autoplate och
citoplate leverera 3 tidningsplattor i minuten. -
De tre hufvudmetoderna ha olika fördelar. I allmänhet
erhållas skarpare aftryck medelst gipsstereotypering,
i synnerhet med Stanhopes metod, som dock är
långsammare än Daulés. Pappersstereotypering är
ytterst tidsparande och är vid många tillfällen,
särskildt för tryckning af de stora dagliga
tidningarna i rotationspress, oumbärlig. Dock sliter
den stilen mera än de båda andra.
Stereotypering af autotypier tillgår i stort sedt
liksom den vid textformar. De erforderliga matriserna
kännetecknas af stor seghet och äro öfver-dragna
med fyllnadsämnen, hvarigenom en mycket slät yta
åstadkommes. De nykonstruerade maskinerna för
torkning förhindra metallens sammandragning, så
att t. o. m. trefärgsklichéer kunna stereotyperas
för större upplagor. Matriserna och maskinerna äro
skyddade af patent, uttagna af maskinfirman Winkler &
Fallert i Bern.
Stereotypör (se Stereotypi), teknisk arbetare, som
verkställer stereotypering af tryckformar och tillhör
typograf kåren. Utbildningen till god stereotypör
beräknas ta en tid af 4 år.
Ste’rigma (grek., stöd), plur. s t e r i’g m a t a
1., försvenskadt, s t e r i’g m e r, bot. Se B a s
i d i o-m y c et e s.
Steril (lat. stefrilis), ofruktbar, ofruktsam;
torr, mager; tom, andefattig, utan idéer. -
Subst. Sterilitet.
Sterilisera (se Steril), göra ofruktbar eller
ofruktsam; verkställa sterilisering (se d. o.).
Sterilisering, Sterilisatiön (af lat. stefri-lis,
ofruktbar), åtgärd, hvarigenom ett föremål (vätska,
luft, jord, redskap e. d.) befrias från alla
mikroorganismer, såväl patogena (sjukdoms-alstrande)
som icke patogena, i viss motsats till desinfektion
(se d. o.), som afser undanröjande hufvudsakligen af
de sjukdomsalstrande mikroorganismerna. Känsligheten
hos mikrober för sterilisationsmedel är mycket
växlande. Särdeles hög motståndskraft ega den
röda potatisbacillens sporer; afsevärdt mindre
motståndskraftiga äro mjältbrandsbacillens sporer,
som dock äro de mest svårdödade af alla kända
smittofrön; en tredje grupp utgöres af de sporfria
bakterierna. Den tillförlitligaste sterilisationen
sker genom föremålens upphettning till höga
temperaturgrader genom ånga, kokande vatten eller het
luft. Om apparater för sterilisation medelst ånga se
Desinfektion. Kemiska sterilisationsmedel äro icke
fullt tillförlitliga, så snart det gäller förgörande
af sporbärande mikroorganismer. Formalin, sublimat
och klorkalk ha dock en beaktansvärd förmåga i detta
afseende. Sporfria bakterier förgöras däremot af ett
stort antal kemiska medel utom de nyss nämnda. Het
luft dödar de mest motståndskraftiga sporer vid
200° omedelbart, vid 180° på 10 min., vid 160°
på 30 min., vid 140° på 3-4 timmar och vid 100°
icke säkert på flera dagar. Ytligt belägna, sporfria
bakterier dödas vid 90-95° inom 1U tim., om luften
har en fuk-tighetshalt af minst 60 proc. relativ
fuktighet. Ohyra och dess ägg dödas af 60° het
luft på 30 min. Het luft intränger långsamt i
föremålen. Sterilisationen enligt hetluftsmetoden
kräfver därför lång tid (ända till 24 timmar,
alltefter föremålens art). Ånga dödar den röda
potatisbacillens sporer vid 100° på ö1/»-6 timmar,
vid 109-113° på 3A t., vid 113-116° på 25 min., vid
122 -123° på 10 min., vid 126° på 3 min. och vid 130°
omedelbart.
Strömmande ånga af 100° dödar mjältbrandsspo-rer
i regel inom 5 min., sporfria bakterier på l
min. Verkan på mikrober af kokande vatten af 100°
och af strömmande ånga af samma temperatur är
ungefär densamma. Sporfria bakterier - däribland
äfven de patogena - dödas genom upphettning i vatten,
mjölk eller liknande vätskor vid 65°, under 15(-30)
min., vid 80° inom någon minut (se Mjölk, sp. 732,
och P a storis er i n g). Om kemiska ämnens inverkan
på mikroorganismer se Desinfektion. Sterilisering
genom hastig afbränning kallas f l a m b e-r i n g.
G. Wrgn.
Sterilitet. Se Steril.
Steriner (af grek. ste!ar, talg, fett), kem., en
grupp af ämnen, som äro besläktade med kolesterin (se
d. o.) och allmänt förekomma i djur- och växtriket,
men hvilkas kemiska byggnad ännu är nästan alldeles
outredd. De flesta äro omättade, envärda alkoholer,
med ett stort antal kolatomer i molekylen, men man
känner äfven några, som äro 2- eller flervärda
alkoholer. De synas vara besläktade dels med
terpenerna (se d. o.), dels med kolvätet reten
(se d. o.). I allmänhet ge ’de åtminstone några af
kolesterinets färgreaktioner. De äro färglösa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
