Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steriner - Sterkrade - Sterkuliacéer - Sterky, Fredrik - Sterky, Dagmar - sterl. - Sterlett - Sterling - Sterling, John - Sterlingmetall - Sterlitamak - Stern, Daniel - Stern, Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1303
Sterkrade-Stern
1304
kristallisera väl, i glänsande, fettliknande fjäll
(stundom med l molekyl kristallvatten) eller i
nål-formiga kristaller. I sina löslighetsförhållanden
likna de, i följd af sin jämförelsevis ringa syrehalt,
kolvätena, d. v. s. äro olösliga i vatten, utspädda
syror och baser, men upptagas lätt af varm alkohol,
eter, kloroform m. fl. organiska lösningsmedel. De
ega mycket hög kokpunkt, men äro så motståndiga
mot hetta, att de vanligen kunna destilleras
utan sönderdelning. - I afseende på sterinernas
förekomst kan man skilja emellan djurkolesteri-ner
1. egentliga kolesteriner (se d. o.) och växt
kolesteriner 1. fytoste-r i n e r (af grek. fyto’n,
växt). De senare uppträda endast i små kvantiteter,
högst ett par procent af växternas torrsubstans, men
äro så allmänt spridda i snar* sagdt hvarje frö, blad
eller blomma, att deras roll i växtlifvet ej kan vara
oväsentlig. Så t. ex innehålla frön och groddplantor
0,s till 1,5 proo fytosteriner, och mängden ökas
något under groningan. Vidare äro dessa ämnen funna
i rötter, bark. bly d, blommor m. fl. växtdelar samt
i åtskilliga hartser, balsamer och mjölksafter. Hos
svamparna träffas de allmänt, exempelvis i jäst,
i mjöM/vora, i slemsvamparnas plasmodier (se M y-c A
t o / o j). En viktig uppgift för fytosterinerna är
säkerligen att. i form af blad-, stam-, fruktvax
0 s v. skydda växternas yta mot väta, måhända
tjänstgöra de äfven som lösningsmedel för klorofyll
samt som hjälpmedel för olösliga ämnens diffusion
genom plasmahuden i växtcellerna (se Lipoider). -
Som exempel på fytosteriner må anföras cerin
1 kork, sitosterin i hvetegroddar och
majs och amyrin i guttaperka och elemiharts.
K. A. V-g.
Ste’rkrade, kommun i preussiska
reg.-omr. Diis-seldorf (Rhenprovinsen). 34,518
inv. (1910). Realprogymnasium. Två
järnverk (Gutehoffnungs-hiitte och
Ludwigshiitte), tegelbruk stenkols-grufvor.
J. F. N.
Sterkuliacéer, bot. Se Sterculiacese.
Sterky, Fredrik, en af de förste och mest
inflytelserike ledarna för arbetarrörelsen
i Sverige, f. 11 jan. 1860 i Stockholm, d. 11
jan. 1900 i Malmö, student 1877, var efter en kort
vistelse vid Uppsala universitet under någon tid
amanuens i Generalpoststyrelsen, men öfvergick
snart till affärs-lifvet. Tidigt intresserad för
den socialdemokratiska partirörelsen i utlandet,
ställde han sina kunskaper och sin förmögenhet till
tjänst åt den socialdemokratiska propagandan inom den
svenska huf-vudstadens arbetarvärld redan vid midten
af 1880-talet. Han utgaf under missämjan med A. Palm
(se d. o.) en tid "Nya samhället", men blef, samtidigt
med att Hj. Branting öfvertog hufvudredak-törskapet
för "Socialdemokraten", sistnämnda tidnings kassör
(hösten 1886-89). Efter att ha studerat den fackliga
och politiska arbetarrörelsen i utlandet, i synnerhet
i Danmark 1890-91, kallades han i början af 1892
till Göteborg, där han bl. a. startade "Ny tid",
organ för det nybildade Västra distriktet af det
socialdemokratiska partiet, inom hvilket S. nedlade
ett betydande arbete under de sex år, 1892-98,
han verkade som redaktör i Göteborg, öfveransträngd
och sjuk, sökte han lugnare sysselsättning och var
en del af 1898 expeditör för tidningen "Arbetet"
i Malmö. Därunder utförde han dock viktiga delar af
det förberedande arbetet
för bildandet af Landsorganisationen i Sverige (se
d. o.) och blef i slutet af året Landssekretariatets
förste ordf., hvilken befattning han innehade till
sin död. S., som mindre utmärkte sig för lysande
agitatorisk begåfning än genom administrativ talang,
ordning och reda samt sträfvan efter sakkunskap och
teoretisk fördjupning i arbetarrörelsens principer,
blef till slut ett slags partiauktoritet och
genomdref i denna egenskap bl. a. den fackliga
arbetarrörelsens s. k. tvångsanslutning till
socialdemokratiska partiet 1898. Med sitt urbana
väsen förvärfvade S. inom vidsträckta kretsar stor
popularitet. S. utgaf Socialismen, arbetarklassens
befriare (broschyr 1899) samt öfversatte Kautskys
"Karl Marx’s ekonomiska läror" (1888-93), Lissagaray,
"Kommunen i Paris 1871" (1891-92) och S. & B. Webbs
"Fackföreningsrörelsens historia i England"
(1896). "Sveriges organiserade arbetare" reste 1901
en 4,5 m. hög vård på S:s graf på Nya kyrkogården.
E. F. K. S-n.
Sterky, Dagmar, sångerska. Se Möller 2, sp. 315.
sterl., förk. för eng. sterling (se d. o.). Jfr st.
Sterle’tt (ry. stefrliadj), zool. Se S t ö r f i s
k a r.
Sterling [st^linj, engelskt silfvermynt af l pennys
värde, som först präglades omkr. 1200 och förut
bar namnet easterling ("från öster kommande" ; se
Easterlings med fig. Andra härledningar för ordet
sterling ha på senaste tiden försökts). Af dessa
mynt räknades 240 på ett pound om 12 ounces. Af detta
s. k. pound easterling kvarstår ännu pound sterling
som namn för enheten i det engelska myntväsendet. Se
Pound och jfr S o v e r e i g n. Sterling har kommit
att i England betyda fullhaltig, äkta, gedigen.
Sterling [stä’linj, stad i nordamerikanska staten
Illinois, på norra stranden af Mississippis biflod
Rock river, hvars genom uppdämning bildade fall lämna
drifkraft till industrien. 7,467 inv. (1910). Midtemot
ligger Rock falls, 2,657 inv., en förstad till S.,
med stor järnindustri liksom S. Härifrån utgår
Illinois-Michigan-kanalen, så att S. har direkt
sjöförbindelse med Mississippi och de stora sjöarna.
Sterling [st§’linj, John, engelsk författare, f. 1806
på ön Bute, d. 1844 på ön Wight, var under någon
tid egare af veckobladet "The athenseunv’. S. utgaf
romanen Arthur Coningsby (3 bd, 1833), Poems (1839),
tragedien Strafford (1843) m. m. Hans dikter utmärkas
för vackra tankar och ledig versifikation, men äro
ej präglade af någon individualitet. Mer bekant än
genom sina egna verk är S. genom sin vän Carlyles
förträffliga biografi "Life of John S." (1851).
Sterlingmetall (S t i r l i n g m e t a 11). Se M ä
s-s i n g, sp. 288.
Sterlitamak, kretsstad i ryska guv. Ufa, vid Sterlja,
biflod till Bjelaja, 15,538 inv. (1897), hvaraf 34
proc. muhammedaner. Stora garfverier. I kretsen finnas
många grufvor och järnverk. J. F. N.
Stern, Daniel, pseudonym. Se d’Agoult.
Stern, Julius, tysk musiker, f. 1820 i Breslau,
d. 1883 i Berlin, studerade i Berlin, Dresden och
Paris, stiftade 1847 i Berlin Sternska sång-
| föreningen, som han anförde ända till 1874
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
