Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stibelau - Stibin - Stibiotantalit - Stibium - Stibletter - Stibnit - Stiby - Stich, Johann Wenzel (Giovanni Punto) - Stichaeus, Johan Fredrik - Sticharion - Stichomanti - Stick - Sticka - Sticka fyr - Sticka på - Stickbult - Stickbåge - Stickel - Stickelbär - Stickelbärssjuka - Stickelhårig - Stickert - Stickfluga - Stickhjälm - Stickhvalf - Stickhäfvert - Stick i stäf - Stickkorn - Stickkors - Sticklina - Stickling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1329
Stibin-Stickling
1330
Karl X själf i lägret vid S., hvarefter Douglas
kvarlämnades med en del af hären för att blockera
Danzig. 9 jan. 1657 gick denne sedan ur lägret och
närmare Danzig. L. W:sonM.
Stibin, kem., detsamma som antimonväte (se A n t i
m ön, sp. 1147).
Stibiotantalit, miner., gulaktigt, diamantglän-sande
mineral, som kristalliserar hemimorft efter
det rombiska systemet. Dess kemiska formel kan
skrifvas (SbO)2 (Ta, Cb)2 0?, d. v. s. mineralet
innehåller metallerna antimon (stibium), tantal och
kolumbium eller, som den numera kallas, niobium.
A. Hng.
Stibium, lat., detsamma som antimon (se d. o.,
sp. 1147).
Stible’tter, krigsv., svarta damasker, som 1798
infördes vid svenska infanteriet och som aflades, då
ny uniform fastställdes 1810. O. K-a.
Stibnlt, miner., detsamma som antimonglans (sa d. o.).
Stiby, socken i Kristianstads län, Järrestads
härad. 1,366 har. 1,100 inv. (1916). S. bildar med S:t
Olof ett pastorat i Lunds stift, Albo och Järrestads
kontrakt.
Stich, Johann Wenzel (Giovanni Punto), tysk
hornvirtuos och tonsättare, f. 1746 i Böhmen,
d. 1803 i Prag, konserterade rundt om i Europa
och var under skräckväldet direktör för en
våde-villteater i Paris. Beethoven skref för honom
en hornsonat. S. komponerade hornkonserter och en
mängd kompositioner för blås- och stråkinstrument.
Stichäius, Johan Fredrik, finländsk ämbetsman,
f. 22 febr. 1778 i Helsingfors, d. 28 nov. 1853 på
sin egendom Dampbacka nära Borgå, blef student i
Åbo 1794, auskultant i Åbo hofrätt s. å., i Vasa
hofrätt 1798 och kämnärsrättsordf. i Helsingfors
1801 samt var under Borgå landtdag 1809 sekreterare
i borgarståndet äfvensom sekreterare i civil- och
ekonomi-utskottet. Han var t. f. prokuratorssubstitut
1812-16 och t. f. allmän referendarie-sekreterare
i kejs. senaten 1816-28. S., som 1826 erhållit
statsrådstitel, tog 1828 afsked från sina
befattningar, men återinträdde i statens tjänst
1831 som landshöfding (senare benämnd guvernör)
i Tavastehus län, hvilken befattning han innehade
till 1841. S. utgaf "Samling af de till efterlefnad
gällande bref, förklaringar och föreskrifter... i
justitie-, ceconomie-och politieärender för 1809-20"
(1821; ny uppl. 1841) äfvensom "Samling af placater,
förordningar, manifester och påbud..." för åren
1808-29 (5 dlr, 1831; ny uppl. af d. 1-4, 1831-33).
M. G. S.
Stjcha’rion, grek. Se Mäss-skrud.
Stichomantf, Stichometri, Stichomyti. SeStikomanti,
Stikometri, Stikomyti.
Stick. 1. Fysiol. Se S m ä r t a. - 2. Konsth. Se
Kopparstick och Stålstick. - 3. Spelt., samtliga de
kort, som efter utspel af en och påslagning af de
öfriga spelande hemtagas af den, som enligt spelets
regler hade det högsta af de utspelade korten. Ett
stick innehåller minst två kort; tre och fyra kort äro
vanligaste antalet, men i sällskapsspel som mjölis
(se d. o.) är stickets kortantal lika stort som
antalet spelande, hvilket växlar efter behag. Att
taga hem stick är lik-
tydigt med att vinna, utom i misärspel (jfr Misär).
3. E-n B.
Sticka. 1. Jaktt. Se Af f ånga. - 2. Sjöv., långsamt
släppa ut 1. ge efter på en kätting eller ett
tåg. Uttrycket används företrädesvis om fartygets
ankarkättingar, förtöjningar och varp eller med ett
ord om sådana tåg, som utgå från fartyget. - Sticka
ut, släppa ut hela tåget. - Sticka på tam p, behålla
ändan (tampen) fastgjord ombord, men släppa ut det
öfriga af kättingen eller tåget. - Sticka ifrån sig,
om ankarkättingen, som därvid h. o. h. utsläppes,
sedan boj med bojrep blifvit fäst i densamma, för att
man skall kunna återfinna ankaret. Detta sker under
stormväder, då fartyget nödgas lämna sin ankarplats
samt tid och kraft ej medge ankarets hemvindande. -
Sticka på, genom stek (sammanknytning) fästa ändan
af ett tåg till ett annat eller till en flagg,
ett rundhult m. m. - Sticka af, lossgöra steket
eller knuten. - Sticka ut ref, öka ett segels
storlek och vindfång genom att lossa stick-bultar
och refsejsingar. - Sticka djupt säges om fartyg,
som har stort djupgående. - Sticka (ut till sjöss),
efter att ha seglat i sikte af land styra ut till
sjöss. - Sticka upp (halsar och skot), lossgöra dessa
tåg från beläggningsställena. Se V ä n d a. 2. E. N.*
Sticka fyr. Se Eldning, sp. 171.
Sticka på. 1. Jaktv. Se Påstickning. - 2. Sjöv. Se
Sticka 2.
Stickbult, sjöv., stropp, smygd om nocken af en rå
och afsedd att vid refning inskäras i en ref-lödra. Se
Ref v a segel.
Stickbåge,.bygnk. Se Båge, sp. 798.
Stickcirkel. Se Må 11 verktyg, sp. 227.
Stickel. Se Grafstickel.
Stickelhår, bot. Se K r u s b ä r.
Stickelbärssjuka, sjukdom framkallad af Leptus
autumnalis (se d. o.).
Stjckelhårig. Se Skimmel.
Stickert (jfr höll. steker, antagl. af sticka),
ett slags dolk, som förr bars af kadetterna vid
Sjökrigsskolan.
Stickfluga, zool. Se M u s c i d ae.
Stickhjälm (ty. stechhelm), her., sluten
torner-hjälm. Se H j ä l m 2.
Stickhvalf, bygnk. Se H v a l f, sp. 1389.
Stickhäfvert. Se Pip ett.
Stick i stäf, sjöv., säges om vinden, då den är rakt
emot eller blåser från den riktning, i hvilken man
vill styra fartyget. E. N.*
Stickkorn, bot. farm. Se Silybum.
Stickkors, her., ett kors, hvars nedre ända blifvit
tillspetsad.
Sticklina, 6-garns lina af hampa; dess längd är
89–71 m. och omkrets 18-12 mm. inom resp. örlogs-
och handelsmariner. E. N.*
Stickling 1. Sätt k vist, trådg., ett skott af en
växt, af skuret för förökning af växten. Vanligen
användas till sticklingar längre eller kortare
stycken af års- eller fjolårsskott, ört- eller
ved-artade. Knoppstickling kallas en knopp med
vidsittande mindre del af skottet, så skuren, att
rötter kunna framskjuta från sårytan. Sticklingar
benämnas ibland äfven plantor af vissa rot-fruktväxter
(morötter, palsternackor) samt kålslag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
