Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjärnfall - Stjärnfallsregn - Stjärnfloka - Stjärnfors - Stjärngossarna - Stjärngrupp - Stjärnhjul - Stjärnhof - Stjärnhofstryffel - Stjärnholm - Stjärnhop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1419
Stjärnf allsregn-Stjärnhop
1420
komet eller afsöndrats af en sådan och röra sig i
en ström i samma bana som denna. Sedermera har man
lyckats föra flera stjärnfallssvärmar i samband med
kända kometer. Det mest bekanta af dessa fall erbjuder
den numera upplösta Bielaska kometen med en omloppstid
af 6,5 år, af hvilken intet annat spår återstår
än en stjärnfallssvärm, periodiskt återkommande 27
nov., första gången observerad 1872 och särskildt
praktfullt uppträdande 1885. Denna svärm har fått
namnet Bieli-derna på grund af sitt ursprung; den
kallas äfven efter radiationspunkten Andromediderna. -
Att stjärnfallsregn, ehuru af mindre intensitet,
inträffa på gifvet datum äfven före och efter det
af perioden bestämda året, har sin grund däruti, att
den ifrågavarande svärmen kan vara utspridd öfver en
betydande del af sin bana.
Utom dessa egentliga stjärnfall, som tillhöra
de högre lagren af atmosfären, iakttagas andra
af mindre höjd De röra sig oftast långsammare än
de förra, äro mera lysande, nedfalla stundom på
jorden och kunna explodera med hörbar knall. Om
dessa fenomen, om hvilkas kosmiska ursprung
meningarna äro delade, se Eldkula och M e-teor.
K. B. (B-d.)
Stjärnfallsregn, astron. Se Stjärnfall.
Stjärnfloka, bot., namn på Astrantia major.
Stjärnfors, träsliperi i Ljusnarsbergs socken, Örebro
län, 5 km. s. om Kopparberg, vid sjön Ljusnarens
(162 m. ö. h., 9 kvkm.) aflopp, Rällsälfven, till
Norrsjön (96 m. ö. h., 2,5 kvkm.). Vid S. ligger
ock en kraftstation (1,200 hkr) för leverans af
kraft till Ställdalen vid Ställdalens
station på Frövi–Ludvika järnväg, 8 km. n. om
Kopparberg, där samma egare, A.-b. Stjärnfors–
Ställdalen (bildadt 1896; aktiekapital 1,5
mill. kr.), har sulfitfabrik (nu 3 kokare;
årstillverkning 7–8 tusen ton torr sulfitmassa),
pappersbruk (anlagdt 1889 som trämassefabrik; nu
4 maskiner), ångsåg (1 ram, kant- och klyfverk)
samt masugn. Bolagets jordbruksfastigheter inom
socknen voro 1916 tax. till 1,475,000 kr. och
andra fastigheter till 1,507,000 kr. – Bolaget
eger äfven i Hjulsjö socken Hjulsjö nya hytta med
2 kolugnar, anriknings- och briketteringsverk,
elektrisk kraftledning Hultatorp–Grängshyttan–Södra
hyttan med transformatorer, 2 kvarnar och sågar,
kraftledning Rishöjdberget-Ösjöberget samt Bredsjö
bruk (nära Bredsjö station vid Bergslagernas
järnvägar och den därifrån utgående järnvägen till
Degerfors), bestående af 2 masugnar med rostugn, 2
anrikningsverk, briketteringsverk och reningsverk,
blåsmaskiner och klensmedja, 2 kolugnar, en äldre
och en nyare elektrisk kraftstation vid Bredsjö med
ledning till Ösjöberg, skogs- och landtegendomar samt
grufvor och grufandelar i Ösjöbergsfältet och
Rishöjdbergsfältet. Ur dessa båda fälts 5 grufvor
uppfordrades 1915 omkr. 68,000 ton berg och malm,
som lämnade omkr. 9,200 ton skrädd, direkt användbar
malm. Bolagets jordbruksfastigheter inom Hjulsjö
socken voro 1916 tax. till 1,402,900 kr. och annan
fastighet till 543,700 kr.
Stjärngossarna. Se Trettondedag jul.
Stjärngrupp, astron. Se Stjärnhop.
Stjärnhsul, mek. SeKugghj-ul.
Stjärnhof [-hav], mycket vackert beläget gods i Gryts
socken, Södermanlands län, nära statio-
nen S. på Västra stambanan och sjön Näten
(Nyköpingsåns vattensystem), omfattar med underlydande
tills. 4J/4 mtl, tax. till 210,000 kr. (1916),
jämte såg och kvarn, tax. till 35,500 kr. Godset
hette urspr. Nässelsta. Det köptes, till en del från
kronan, 1584 af Hans Stuart, köptes på 1700-talet af
öfverstelöjtnant Mårten Scheffel, adlad Stiernefelt,
hvars son krigsrådet K. K. Stiernefelt fick tillåtelse
att ändra gårdens namn till S., egdes 1825-65 af
dennes måg öfverstelöjtnant S. Ulfsparre och tillhör
nu kapten K. V. T. Grevesmiihls dödsbo.
Stjärnhofstryffel, löt. Se Tryffel.
Stjärnholm, gods i Södermanlands län, S:t Nikolai
socken, vid inre delen af Aspafjärden, där landsvägen
från Nyköping löper fram till Oxelösund, och vid S:s
station på Oxelösund-Flen-Västmanlands järnväg. Godset
omfattar hufvudsakligen den utomordentligt vackra
halfön mellan Aspafjärden och Marsviken samt
Jogersön och några andra öar, tills. Il2/s mtl,
tax. till 424,400 kr. (1915). Arealen utgör 2,114
har, hvaraf 438 har åker. Vid S. finnes kapell, där
gudstjänst regelbundet har hållits af pastoratets
prästerskap. Med gällande prästlönereglerings utgång
1917 kommer S:t Nikolai församling med S:s kapell
att skiljas från Nyköpings västra stadsförsamling
till eget pastorat, hvars kyrkoherde skall bo i
Oxelösund. - Stamgården utgöres af Bene (Benedhe),
som omtalas 1378. Hofrådet Joh. Silfverstierna köpte
1638 l mtl Nygård till frälse jämte l mtl Bene och J/2
mtl D an vik och lade grund till hufvudbyggnaden. Han
skref sig till Nygård, men egendomen fick efter
honom namnet S. Den tillhörde sedan medlemmar af
släkterna Drakenhielm, Lindhielm, De Besche (nästan
hela 1700-talet), De Geer och d’0trante. Nuv. egare
är hertig Charles d’0trante.
Stjärnhop (Stjärngrupp), astron., kallas hvarje
anhopning af stjärnor på himlahvalfvet, särskildt om
stjärnorna äro så grupperade och sammanträngda, att
redan af denna anledning skäl finnes för antagande
af ett inbördes fysiskt samband dem emellan. De
ljusstarkaste stjärnorna visa ingen tendens till
sådan gruppering; blott få för blotta ögat synbara
stjärnhopar finnas. Den mest bekanta af dessa är
Plejaderna 1. Sjustjärnorna, i hvilken grupp sex
stjärnor äro synliga utan kikare. Andra te sig för
blotta ögat som en ljus, molnig fläck, men upplösas
redan ai måttligt förstorande kikare i stjärnor,
t. ex. Krub-ban 1. Prsesepe i Kräftans stjärnbild. De
flesta stjärnhopar äro teleskopiska, och öfver
hufvud visa de ljussvagaste stjärnorna den största
tendensen till anhopning. Sålunda är Vintergatan
till sin sammansättning ingalunda en homogen massa af
stjärnor, utan kan snarare betraktas som sammansatt
af en mängd mer eller mindre framträdande stjärnmoln
(se Vintergatan). De flesta stjärnhoparna finnas äfven
i Vintergatan. De teleskopiska stjärnhoparnas form
och utseende äro mycket växlande. Än utgöra de en
mer eller mindre gles, mer eller mindre regelbunden
anhopning af en ej alltför stor mängd svaga stjärnor,
stundom med en ljusstarkare centralstjärna. Än tränga
sig stjärnorna tillhopa, medan deras antal växer och
formen blir regelbundnare. Så i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
