Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjärnökalfskansen - Stjärnö skans - Stjärt - Stjärtamfibier - Stjärtand - Stjärtbenet - Stjärtblock - Stjärtfena - Stjärtglansstaren - Stjärthammare - Stjärtmessläktet - Stjärt om stjärt - Stjärtpennor - Stjärtstropp - Stjärttalja - Stjördalen - Stjördalselven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1445
Stjärnö skans-Stjördalselven
1446
en palissaderad sexuddig stjärnskans, samt
reparerades, bestyckades och försågs med besättning
1677. Efter krigets slut fick S. emellertid förfalla.
L. WrsonM.
Stjärnö skans, i Smålands skärgård på en halfö
n. om Stjärnökalfskansen, mellan Valdemarsviken
och Kattdalsfjärden, byggdes senast 1676, då den
bestyckades och försågs med besättning. Efter
krigets slut lämnades skansen åt sitt öde.
L. W:son M.
Stjärt, sjöv., en kort och smäcker tågända, fäst
vid något, som genom densamma skall kvarhållas i ett
visst läge, fastsurras, ledas o. s. v. – Stjärtblock,
block (se d. o. 3), af hvars stropp bildats en flätad
stjärt, hvarmed blocket fästes i st. f. med hake. Då
ett af blocken (stundom båda) i en liten talja är
stjärtblock, kallas denna stjärttalja. Stjärttalja
var äfven namnet på den talja, hvarmed en
lavett (fyrarullalåda) ombord inhalades.
R. N.*
Stjärtamfibier, zool. Se Amfibier, sp. 828–829.
Stjärtand l. Spjutand, Anas acuta, zool. Se
Andfåglar, sp. 964.
Stjärtbenet, Gökbenet, Svansbenet, Os coccygis,
anat., den nedre, vid korsbenet fästa ändan af
människans ryggrad. Det består af 4 genom brosk
förenade, rätt ofta sammanvuxna, ofullständigt
utvecklade kotor, som i storlek aftaga uppifrån
nedåt och stå i en framåt konkav rad. Stjärtbenet
utgör den förkrympta motsvarigheten till
djurens svans, men ligger i regel doldt under
slätt öfverspänd hud. Någon gång kan benet stiga
längre fram eller bihang därtill finnas på huden.
G. v. D.*
Stjärtblock, sjöv. Se Stjärt.
Stjärtfena, zool. Se Fiskar,
sp. 411–413.
Stjärtglansstaren, zool. Se Lamprotornis.
Stjärthammare, mek. Se Hammare 1.
Stjärtmessläktet, Acredula 1. Orites, zool., släkte
tillhörande fam. mesar (Paridce), ordn. tättingar
(Passeriformes) bland fåglarna. Det skiljes från
skogsmessläktet (se Mesarna) företrädesvis därigenom,
att stjärten är längre än kroppen och vigglik. Af
de 14 kända arterna hör altitan 1. stjärtmesen
(A. caudata;
se fig.) till svenska faunan. Denna art har hvitt
hufvud, svart rygg och rödgråa skuldror; de undre
kroppsdelarna äro hvitaktiga; kroppslängd omkr. 14
cm. Altitan förekommer i hela Europa och Sveriges
flesta landskap med undantag af de nordligaste. Om
sommaren lefver den företrädesvis i löf skogarna, om
vintern ock i barkskog; den lif när sig af insekter,
spindlar och andra smådjur. Sitt
konstrikt hopfogade, öfvertäckta bo bygger den ej som
dessa i ihåliga träd, utan mellan grenar. Äggen äro
stundom ända till 15 stycken, hvita och glänsande,
med rödbruna prickar. !.-e.
Stjärt om stjärt, bergsv. Då i ett malmförande
berglager malmerna förekomma linsformigt och
malmlinserna icke ligga i rad efter hvarandra,
utan den efterföljandes främre ända något
skjuter förbi den föregåendes bakre ända,
sägas malmerna ligga stjärt om stjärt.
Th. N-m.
Stjärtpennor. Se Fjäder, zool., sp. 485.
Stjärtstropp, sjöv. Se Stropp.
Stjärttalja, sjöv. Se Stjärt.
Stjördalen (ortsuttal ʃörda’len; vanligt uttal
stjördalen). 1. Härad och socken i Nedre S:s
pastorat, omfattande den västra, breda och
delvis välodlade delen af S:s dalgång (se S. 2)
på norra sidan af Stjördalselven (se d. o.),
N. Trondhjems amt, Norge. Häradets sydvästra del
omger fiskeläget Stjördalshalsen (järnvägsstation,
flera fabriker, hotell, 2 tvenne ggr i veckan
utkommande tidningar, 2 banker; 1,018 inv. 1910)
och den i dess närhet belägna stora exercisplatsen
Værnesmoen längs en liten vik af
Trondhjemsfjorden, kallad Stjördalsfjorden, med många
sandmoar och myrar; ö. ut blir landet ett bördigt
jordbruksområde med skogsåsar åt n. ö. Ytinnehåll
52,32 kvkm. 3,158 inv. (1910). I S. ligger amtets
plantskola. Hell–Sunnanbanan (105,2 km.), som bildar
södra sektionen af den blifvande Nordlandsbanan,
passerar genom S. – 2. Hela den omkr. 45 km. långa
dalgång (fno. Stjóradalr l. Stjórdælafylki), som i
v. begränsas af Trondhjemsfjorden och sträcker sig
genom S. 1 och skogsbygden Meraker på ömse sidor
om Stjördalselven ö. ut ända till Storlien på andra
sidan om riksgränsen. Något n. ö. om Merakers station
leder från S. en i forna tider mycket nyttjad väg
genom fjällpasset Skurdalsporten (se d. o.) in i
Sverige; sedan 1881 ombesörjes denna samtrafik genom
S. af Merakersbanan (Trondhjem–Riksgränsen, 102,3
km.). I S:s fjälltrakter längs riksgränsen färdas
en del flyttlappar, de s. k. "Röroslapper", med sina
renar. S. försvaras numera af nyanlagda befästningar
vid Hegre och vid Tönsaas. Hegrebefästningen
skall äfven hindra frammarsch ur såväl Sonas som
Forras dalgångar. S. 2 utgör två pastorat: Öfre
S. (socknarna Hegre och Meraker), omfattande
1,912,89 kvkm med 4,695 inv. (1910), och
Nedre S. (socknarna S. 1, Laanke och Skatval),
omfattande 339,27 kvkm. med 6,338 inv. (s. å.). S.,
det norrut angränsande området Værdalen och
stadskommunen Levanger bilda tills.
Stjör- og Værdalen sorenskriveri med 32,511 inv. (1910),
ung. motsvarande det forna fogderiet med samma namn.
K. V. H. L. W:son M.
Stjördalselven, en omkr. 80 km. lång älf i
N. Trondhjems amt, Norge, bildas genom sammanflöde
af Tevla, som rinner upp i svensk-norska gränsfjällen,
Kobberaaen och Funna norrifrån, Dalaaen och Torsbjörka
från s. Den flyter från ö. åt v., genomströmmar
Meraker och Stjördalen och upptar de ganska betydliga
bifloderna Forra norrifrån och Sona söderifrån samt
utfaller vid Hells järnvägsstation i Strindfjorden,
sydöstligaste armen af inre Trondhjemsfjorden. Medan
själfva S. har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
