Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvars territorium de bo, utan äro kyrkskrifna i
de icke territoriella församlingarna. Dessa äro:
Hofförsamlingen, Svea lifgardes, Göta lifgardes,
Lifgardets till häst, Svea artilleriregementes,
Skeppsholms (Flottans) samt Svea ingenjörkårs och
Fälttelegrafkårens församlingar äfvensom Tyska och
Finska församlingarna. (Angående församlingar utan
kyrkobokföringsrätt, icke tillhörande svenska kyrkan,
se sp. 1483). För den ecklesiastika öfverstyrelsen
äro stadens invånare fördelade mellan Stockholms
stads konsistorium och Hofkonsistorium (hof- och de
militära församlingarna); se specialartiklar röranda
resp. konsistorium. – För mantals- och skattskrifningen
samt vissa andra ändamål är S, deladt i 36 rotar
(hvaraf 2 nu sammanslagna); de ansluta sig till
indelningen i territorialförsamlingar, så att
hvarje församling innehåller 1–4 rotar. Indelningen
i territorialförsamlingar och rotar ligger till
grund för nästan alla öfriga indelningar. Staden är
indelad för taxeringen i 25 taxeringsdistrikt, för
uppbörden i 19 uppbördsdistrikt, för fattigvården
i 14 fattigvårdsdistrikt (Jakobs och Johannes’
församlingar bilda 1 distrikt, likaså till 1 jan. 1918
Katarina och Sona församlingar), för hälsovården i
bl. a. 17 läkardistrikt och 5 ympningsdistrikt, för
ordningens upprätthållande i 10 polisdistrikt, för
värnpliktigas inskrifning i 3 inskrifningsområden,
för val af riksdagsmän i Andra kammaren i 2 kretsar
samt för val af stadsfullmäktige i 5 kretsar
(se nedan). Dessutom förekomma åtskilliga andra
indelningar för olika ändamål.
Förvaltning. S. omfattar delar af två landskap,
n. Uppland och i s. Södermanland (om gränsen
dem emellan se Staden, sp. 885); det bildar
ett eget förvaltningsdistrikt, likställdt med
länen. Konungens befallningshafvande i S. är
en af konungen utnämnd öfverståthållare; vissa
delar af dennes ämbete äro dock i de fall, där
öfverståthållaren icke finner nödigt att med dem
taga befattning, uppdragna åt en underståthållare,
likaledes utnämnd af konungen och hvilken äfven i
andra fall bestrider öfverståthållareus åligganden,
när denne det önskar, samt i händelse af förfall
för öfverståthållaren intager hans plats. De till
öfverståthållarens ämbete hörande ärenden, i hvilka
alla han ensam har beslutanderätt, handläggas å
3 af delningar: Öfverståthållarämbetets kansli,
Öfverståthållarämbetet för uppbördsärenden och
Öfverståthållarämbetet för polisärenden. Af
kansliafdelningen (sekreterare och notarier)
handläggas bl. a. exekutionsärenden;
under kansliet sortera tre stadsfogdar. Å
afdelningen för uppbördsärenden är kamreraren
chef; själfva debiteringen och uppbörden af
krono- och kommunalutskylder samt pensions-
och församlingsafgifter ombesörjes af 19
uppbördskommissarier. I Öfverståthållarämbetet för
polisärenden äro, förutom sekreteraren, anställda
polismästaren, polisdomaren och 3 polisintendenter
(samtliga utnämnda af konungen). Polismästaren har
under öfverståthållaren ledningen af polisväsendet;
polisdomaren utöfvar i polisdomstolen den
Öfverståthållarämbetet tillkommande domsrätten i
vissa mindre betydande mål; förste polisintendenten
handlägger i poliskammaren vissa mål och ärenden
ang. lösdrifvare, mantalsskrifning m. m., är närmaste
förman för vissa delar af polisen och är polismästarens
ställföreträdare, när ingen annan är därtill förordnad; andre
polisintendenten är närmast polismästaren ansvarig för
den allmänna ordningen i staden; tredje
polisintendenten är chef för kriminalpolisen. –
Polispersonalen är fördelad på 5 afdelningar:
kriminalpolisen, prostitutions-, ordonnans- och
centralafdelningarna samt distriktspolisen, och
utgjordes 1917 af 17 kommissarier, 1 föreståndare
för prostitutionsafdelningen, 73 öfverkonstaplar,
37 inspektionskonstaplar, 74 kriminalkonstaplar, 578
konstaplar, 7 t. f. konstaplar, 88 extra konstaplar
och 3 "polismän" (i Bromma), inalles 878 man, hvartill
komma 7 kvinnliga polisbiträden. – Öfverståthållaren
är äfven preses i magistraten och eger deltaga i
dess öfverläggningar och beslut. Magistraten består
af borgmästaren och 20 rådmän. Dess befattning
med stadens förvaltning är numera föga omfattande
och inskränker sig till anordnande af vissa val
och uppgörande af förslag till stadens indelning i
stadsfullmäktigvalkretsar, hvarjämte magistraten utser
några led. i hälsovårds- och byggnadsnämnderna. Det
allmänna öfverinseendet öfver kommunalförvaltningen
tillkommer i S. Öfverståthållarämbetet (se
nedan). Rådhusrätten är fördelad på 7 afdelningar,
förutom 1 afdelning för tullmål; chef för
rådhuskansliet är magistratssekreteraren. Under
magistratens öfverinseende står
förmyndarkammaren. Vid S:s rådhusrätt handläggas
äfven ärenden rörande fartygsinteckning för hela
riket.
Kommunalstyrelsen. Kommunens beslutanderätt
utöfvas genom stadsfullmäktige, den verkställande
myndigheten genom förvaltningsnämnder, utsedda af
stadsfullmäktige och med instruktioner fastställda af
K. M:t. Stadsfullmäktiges beslut skola i de flesta
fall underställas Öfverståthållarämbetet, i vissa
fall K. M:t. Stadsfullmäktige utgöras af 100 (af dem
f.n. 6 kvinnor) för fyra år i sänder valda led.,
af hvilka hälften af går hvartannat år; sedan 1904
ega stadsfullmäktige själfva utse sin ordf. (tidigare
var öfverståthållaren själfskrifven). Hittills har
ordförandeplatsen beklädts af G. Bildt (1863–74),
K. G. af Ugglas (1874–88), K. G. A. Tamm (1888–1902),
R. Dickson (1902–04), S. G. von Friesen (1904–15) och
J. Östberg (från 1915). För stadsfullmäktigvalen är
staden indelad i 5 kretsar (I Storkyrkoförsamlingen,
Klara, Kungsholms och Bromma församlingar, II Jakobs,
Johannes’ och Engelbrekts församlingar samt 10:e
roten af Hedvig Eleonora församling, III Maria och
Katarina församlingar, IV Adolf Fredriks, Gustaf Vasa
och Matteus’ församlingar samt V Sofia, Brännkyrka
och Oskars församlingar samt 11:e roten af Hedvig
Eleonora församling). Af kretsarna välja den första
19, den andra 18, den tredje 23 samt den fjärde och
femte 20 led. hvardera. Valrätt tillkommer hvarje
välfrejdad svensk undersåte, som är medlem af kommunen
och till densamma erlägger skatt. Då för utöfvande
af rösträtten emellertid fordras bl. a. att ha
betalt ogulden kommunalskatt, blir antalet effektivt
röstberättigade väsentligt inskränkt. Vid 1915 års
val var antalet i röstlängden upptagna pers. 128,149
(47,18 proc. af den mantalsskrifna folkmängden öfver
21 år), men antalet effektivt röstberättigade 97,380
(76 proc. af i längden upptagna). Röstvärdet beräknas
efter den sammanlagda inkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
