Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 103-104 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stola - Stolberg - Stolberg - Stolberg, Kristian - Stolberg, Friedrich Leopold - Stolberg, Otto

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1400-talet egdes den af väpnaren Jon Byting, därefter
af Per Bonde och i början af 1500-talet af riksrådet
Nils Claesson med halfmåne i skölden. Dennes dotter
Agneta, som ärfde S., förde det i sitt andra gifte,
med Anders Hansson Ekeblad, till denna släkt, som
innehade det i närmare tre århundraden, till 1808, då
den bekante dagboksförfattaren Klas Jul. Ekeblad sålde
det till sin systerson grefve Gustaf Piper. Efter
dennes död (1857) egdes S. af hans dotter, grefvinnan
Louise Hamilton, som bebodde det af fadern bebyggda,
synnerligen täcka hemmanet Villa Giacomina vid
Kinneviken i Gösslunda socken. 1881 såldes egendomen
af hennes stärbhus till godsegaren Karl Lindqvist,
hvars måg, E. A. V. Otterström, sedan 1908 eger den.

Stolberg [stål-]. l. (Stollberg) Stad i preussiska
reg.-omr. Aachen (Rhenprovinsen). 15,460
inv. (1910). Gymnasium. S. är säte för en
storartad metallindustri och medelpunkt i ett
viktigt grufdistrikt (järn och stenkol, bly
och zinkblände) samt har stor tillverkning af
glas, särskildt spegelglas, kemikalier m. m. -
2. (S. am Harz) Hufvudort i standesherrschaft
(förr grefskap) Stolberg-Stolberg och luftkurort
på Harz, 300 m. ö. h. Omkr. 2,000 inv. Det är en
vacker ålderdomlig stad, ofvan hvilken reser sig
det furstliga slottet med värdefullt bibliotek.
1-2. (J. F. N.)

Stolberg [stå’l-], gammal tysk greflig ätt med
grefskapet Stolberg (303 kvkm.) i Thürin-gen som
stamland. Den erhöll 1412 riksgreflig värdighet
och delade sig 1645 i de båda linjerna Wernigerode
och Stolberg, af hvilka den förra 1710 delade sig i
tre grenar: S.-Wernigerode, S.-Gedern (utdöd
1804) och S.-Schwarza (utdöd 1748). Från den senare
linjen utgingo 1704 grenarna S.-Stolberg och
S.-Rossla; hufvudmännen för de tre kvarlefvande
linjerna och deras afkomlingar i första generationen
fingo 1890 och 1893 furstlig värdighet. Se Botho zu
S.-Wernigerode, "Geschichte des hauses S. 1210-1511"
(1883) och "Regesta stolbergica" (1886).


1. Kristian, grefve zu S.-Stolberg, tysk
skald, f. 15 okt. 1748 i Hamburg, d. 18 jan. 1821 i
Windebye, var son till Kristian Günther S., danskt
geheimeråd och öfverhofmästare. Han studerade 1770
-73 i Halle och Göttingen samt deltog därunder
i stiftandet af Göttinger dichterbund (se
d. o.). 1777-1800 var han amtman i Tremsbüttel i
Holstein och lefde sedermera på sitt gods Windebye
vid Ekernförde. S. utmärker sig i synnerhet för
en fin och innerlig känsla, som kommer till sin
fulla rätt i skildringar ur hemmets lif. Han utgaf
tillsammans med sin broder (se S. 2) en samling
dikter (1779; ny uppl. 1822), Schauspiele mit
chören (1787) och Vaterländische gedichte (1810;
2:a uppl. 1815). Dessutom var
han ensam författare till Gedichte aus dem
griechischen (1782) samt öfversatte Sofokles
1787. Hans poetiska arbeten äro samlade i "Werke der
brüder Stolberg" (20 bd, 1820-25).


2. Friedrich Leopold, grefve zu S.-Stolberg,
den föregåendes broder, tysk vitter författare, f. 7
nov. 1850 i Bramstedt i Holstein, d. 5 dec. 1819 i
Osnabrück, studerade liksom sin broder (se S. 1)
i Göttingen och var medlem af Göttinger
dichterbund. S. var alltifrån ungdomsåren i Köpenhamn
en entusiastisk beundrare af Klopstock, slöt sig
en tid nära till Goethe, Lavater och Klinger,
men afslog på Klopstocks inrådan att stanna som
kammarherre i Weimar. 1776 utnämndes han till
furstbiskopens i Lybeck sändebud i Köpenhamn och
1789 till dansk ambassadör i Berlin, men lämnade
denna post 1800 och öfvergick s. å. i Münster
jämte hela sin familj, med undantag af den äldsta
dottern, till katolska religionen. Detta steg väckte
stor förvåning och framkallade ett häftigt klander
från hans ungdomsvän Voss. Han begaf sig därpå till
Westfalen och lefde där för sina litterära arbeten,
som väsentligen egnades åt att utbreda hans nya
religiösa öfvertygelse. Förutom de tillsammans med
brodern utgifna Gedichte, Schauspiele mit chören
och Vaterländische gedichte skref S. Jamben (1784),
en samling satirer öfver tidens lyten och fördomar,
romanen Die insel (1788), Reise in Deutschland, der
Schweiz, Italien und Sicilien (1794; 2:a uppl. 1877),
Leben Alfreds des grossen (1815; 2:a uppl. 1837),
och Geschichte der religion Jesu Christi (15 bd,
1807-18) samt öfversatte Iliaden (1778), några af
Platons dialoger och Aischylos’ tragedier (1783;
tryckt 1802) äfvensom Ossians sånger. Hans arbeten
upptaga största delen af "Werke der brüder Stolberg"
(20 bd, 1820-25). S. var sin broder öfverlägsen genom
tankarnas och bildernas djärfhet samt kan från visans
enkla tonart (enstaka af hans sånger, såsom Sohn, da
hast du meinen speer och Du heiliges und weites meer,
ha förblifvande värde) höja sig till en dityrambisk
flykt. På sin samtid verkade han kraftigt genom sin
hänförelse för natur och frihet. S:s bref till Voss
utgåfvos 1891 af Hellinghaus. Jfr arbeten om S. af
Janssen (1877 o. 1882, 4:e uppl. af Pastor 1910),
Keiper (1893) och Miller (1908).

3. Otto, furste von S.-Wernigerode, tysk statsman,
f. 1837 i Gedern i Hessen, d. 1896 i Wernigerode,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>