Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svartån - Svartälfs järnväg - Svarälfven - Svartöstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillflöde från n., Bjurfors- l. Lännaån, som afför
vattnet från Bysjön m. fl. sjöar, får därefter ett
tillflöde från Hansjön m. fl. små sjöar i s. och
rinner i buktande lopp genom sidländta marker till
Norrbo härad, får ett tillflöde fr. v. och rinner
genom sankmarker, som hvarje vår öfversvämmas, ut i
Fläcksjön (58 m. ö. h.). Till denna kommer från flera
små sjöar i s. och v. ett flergrenigt vattendrag. Från
Fläcksjön rinner S. söder ut till Hallsjön, bildar
efter utloppet därifrån ett fall vid Svanå, vänder så
åt ö. och mottager ett tillflöde från Solingemyren,
som utbreder sig v. om Badelundsåsen. Därpå rinner
S. åt s. och bildar fall vid Skultuna. Den är nu
inne i den erosionsdal, som den under bildande
af flera mindre fall följer till sitt utlopp genom
Västerås ut i Västeråsfjärden af Mälaren. Den har
därunder ett rätt betydande djup, på flera ställen 15
m. och däröfver. Längden är 62 km., nederbördsområdet
omkr. 730 kvkm. – 2. Närkes S., uppstår i sjön
Toften (17,3 kvkm., 75 m. ö. h.) i Skagershults socken,
Edsbergs härad, som samlingsbäcken för ett nordligt
tillflöde från Karlskoga socken, från sjöarna Ölen
(4,2 kvkm., 112 m.), Stora Björken (4,5 kvkm., 92
m.) och Lilla Björken (80 m.), samt för ett sydligt
från Tiveden, dels från Bodarnesjön (106 m.) och
Lången (119 m.) invid gränsen mot Västergötland, dels
(Laxån) från Västra Laxsjön (9 kvkm., 128 m.) och
Östra Laxsjön (8,1 kvkm., 131 m.) samt Gryten (131
m.) vid Ramundeboda sockens sydöstgräns, hvilka sjöars
aflopp förena sig, innan de nå Toften. Från Toften
går vattendraget förbi Hasselfors till sjön Teen (5,7
kvkm., 65 m.), som upptar Stafån fr. s., vänder sedan
åt n. ö., upptar fr. v. afloppet från Multen (3,9
kvkm., 112 m.) och längre ned, sedan ån kommit in i
Örebro härad, från Tysslingen (5 kvkm., 39 m.) och
passerar i östlig riktning Örebro, hvarefter den
från Skebäck, efter Hjälmarens sänkning, fortsättes
af en kanal till Hjälmaren. Längden från Toften är
omkr. 60 km. Innan den kommer ned på Närkesslätten,
bildar den flera fall, som kommit industrien till
godo, dels direkt, dels genom kraftanläggningar,
såsom vid Laxåverken (se Laxå 2) och Hasselfors,
samt äfven i sitt nedersta lopp, såsom vid Karlslund
ofvanför Örebro, där en kanal från S. leder vattnet
till den elektriska stationen. – 3. Östergötlands
S. börjar i Sjunnerydssjön (250 m. ö. h.) s. om
Ormaryds järnvägsstation i N. Solberga socken,
passerar Väselda-, Flisby- och Anebysjöarna (215
–210 m.), har då kommit in i N. Vedbo härad, där
den genomflyter Ralången (6,2 kvkm., 162 m.) och
Säbysjön (3,8 kvkm., 159 m.). I Ralången inmynnar
fr. n. v. Noby- l. Degelaån från Vänstern (4,4 kvkm.,
188 m.) och Noen (7,3 kvkm., 183 m.) samt en rad
mindre sjöar inom Adelöfs och Vireda socknar. Nedanför
Tranås går ån in i Sommen, går ut ur den från sjöns
nordvästra vik i nordlig riktning och nedkommer
på slätten vid Mjölby. Strax efter sedan den lämnat
Sommen, delar sig ån på 10 km. sträcka i två grenar på
ända till 4 km. afstånd från hvarandra. Båda dessa
grenar, af hvilka den västra är betydligast, mottaga
tillflöden från trakten n. och n. v. om Sommen. På
slätten svänger ån i en
stor båge mot ö. och mottager fr. v. Skenån, som
upprinner vid Mjölby och går i en båge mot n. och
ö. förbi Skänninge, och från s., ungefär 10 km. från
utloppet i Roxen, Lillån, som upprinner n. om Sommen
och afvattnar några mindre sjöar. S. är liksom sina
tillflöden rik på forsar, och den är äfven på slätten
flerstädes strid. Bredden kan uppgå till 50–60 m., och
djupet är på lugna sträckor rätt betydande. Längden är
omkr. 125 km. och nederbördsområdet 3,380 kvkm. Ett
större sjösänknings- och torrläggningsarbete har
ett par årtionden pågått i trakten af Ralången och
Säbysjön, hvarigenom för odling vunnits närmare 2,000
har förut vattensjuka mader. Kraftstationer finnas
bl. a. vid Boxholm och Mjölby samt närmare mynningen
vid Odensfors. – 4. Bolmens största tillflöde. Se
Storån 5.
1–3. Wbg.
Svartälfs järnväg (sign. S. E. J.), normalspårig
(1,435 m.), 37,2 km. lång järnväg inom Örebro
län, som i hufvudsakligen nordlig riktning
sträcker sig från Kortfors station vid Nora
bergslags järnväg till Grythytteheds station vid
Bergslagernas järnvägar. Bandelen Kortfors-Karlsdal
byggdes på 1870-talet som enskild bruksbana
och inköptes sedermera af Nora-Karlskoga
järnvägs-a.-b. 1899 öfvergick denna bandel genom köp
till Svartälfs järnvägs-a.-b., egare af sträckan
Karlsdal-Grythyttehed. Å exekutiv auktion 23 mars
1910 inropades Svartälfs järnväg för statens räkning
för 399,000 kr., som dock endast till något öfver
hälften betäckte statens lån till järnvägsbolaget
och därå upplupna räntor. Förvaltningen af banan, som
tillsvidare drifves som enskild järnväg med särskilda
taxor och reglementen, öfvertogs 1 maj 1910 af Statens
järnvägars 2:a distrikt. Sträckan Kortfors-Karlsdal
öppnades för allmän trafik 1882 och sträckan
Karlsdal-Grythyttehed 12 jan. 1889. Vid 1916 års slut
utgjorde den bokförda byggnads- och förrådskostnaden
400,778 kr., hvaraf för rullande materiel 66,580
kr. Järnvägens postadress är 2:a distriktet, Göteborg.
A. d’A.
Svartälfven. Se Letälfven.
Svartöstaden, municipalsamhälle (jämlikt k. br. 23
aug. 1901) i Nederluleå socken, Norrbottens län,
beläget på Svartön, en half ö (af Hertsön),
som i v. begränsas af Lulefjärden och i ö. af
Hertsö- och Sandöfjärdarna samt i s. skiljes från
Sandön af Svartösundet. Platsen utgör ändpunkt för
Luleå-Gällivarebanan, som från stationen i Luleå går
1,4 km. utmed västra sidan af Svartön till de där
uppförda anordningarna för malmlastning (jfr därom
art. Luleå, sp. 1344 och fig. 5). Redan det enskilda
bolag, som byggde banan, hade på Svartön uppfört en
elevator för malmens lossning från järnvägsvagnarna
i fartyg. Sedermera uppfördes i sjön 1894 en 270
m. lång, öfver medelvattenytan 14,4 m. hög enkelspårig
träviadukt, som 1900 fick ett andra spår och från
hvilken malmen från vagnarna kan aflämnas i på ömse
sidor om viadukten angörande fartyg. Senare har
elevatorn slopats och ersatts med en ny enkelspårig
viadukt af samma storlek som den första, och i
samband därmed ha spåromläggningar vidtagits, så att
de från linjen ankommande malmtågen kunna direkt gå
upp till det högre för malmlossningens verkställande
erforderliga planet. Municipalsamhället hade 1916 921
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
