Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 75-76 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Säfström, Ture August - Säfsångaren - Säfvar - Säfvare - Säfve - Säfvedals härad - Säfven - Säfvenbom - Säfvenbom, J. - Säfvenfors - Säfvenäs - Säfveån

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hemslöjdsdramatik höll sig uppe ett par årtioden
på Stockholmsscenen, bl. a. på Selinders
elevteater, liksom han försåg sällskapsteatern
med repertoar. Bland hans egna stycken vunno
följande mest framgång: Flickorna på Söder (1849;
2:a uppl. 1858), Amuletten eller ett paradis på
vinden (1852), Malins korgar (1853; 2:a uppl. 1861,
efter en dansk idé, gifven ett hundratal gånger),
Midsommarvakan (uppf. 1858), På Hasselbacken (1859;
tr. 1860, 2:a uppl. 1880). Af hans öfversättningar
och bearbetningar ha i synnerhet följande vunnit
popularitet: Lilla apan (uppf. 1850; tr. 1852, 4:e
uppl. 1911, efter fru J. L. Heibergs "Abekatten"),
De båda domestikerna (1853), Bark, Park och Stark
(1858; 2:a uppl. 1876), Mumbo-Gumbo-Gongong den store
(efter Böghs bearb. af franska motiv, uppf. 1859;
tr. 1860, spelad vida öfver 100 ggr), Bror Jonathan
eller oxhandlaren i Småland (efter en tysk bearb. af
ett franskt original, 1859; tr. 1860, 3:e uppl. 1910),
ett stycke, som förut på andra scener getts i
bearbetningar af Jolin och Frenckell, men vann på
Södra teatern i S:s bearbetning af det tyska stycket
en helt annan framgång och spelades i ett par säsonger
omkr. 150 gånger. S. utgaf äfven en samling smärre
dikter, kallad Skymningsqvitter (1853). Som tonsättare
komponerade S. tills. med A. Randel operetten
Fiskarstugan (1844), hvartill han skref libretten och
som uppfördes på Operan, samt utgaf flera tonstycken
dels för sång och piano, dels för piano ensamt.
K. W—g.

Säfsångaren, zool. Se Kärrsångarsläktet.

Säfvar, socken i Västerbottens län, Umeå
tingslag. 82,580 har. 3,858 inv. (1917). Häri ingår
med 4,924 har, 422 inv. Holmö kapell, som tillhör
S. kommun. S. bildar med Holmö kapell ett pastorat
i Luleå stift, Västerbottens södra kontrakt. Strax
s. om S. kyrka utkämpades 19 aug. 1809
en häftig strid mellan den svenska, i Ratan
(se d. o.) landsatta expeditionsarmén under generalen
grefve G. Wachtmeister (7,400 man) och ryska armén
under general Kamenskij (5,000 man),
hvilka från trakten s. om Umeå vändt om för att
bryta sig väg norrut. Striden slutade med svenska
arméns återtåg till Ratan, där den inskeppades
på flottan. 1909 restes på Krutbrånet, platsen
för stridens blodigaste moment, en minnesvård (se
fig.) öfver de stupade svenskarna. Se Lindström,
"Öfveramiralen frih. Pukes expedition till
Vesterbotten år 1809" (1892), och A. Hammarskjöld,
"Generalen grefve Gustaf Wachtmeister, hans släkt
och hans fälttåg" (i "Hist. tidskr.", 1893—95, 1897).

Säfvarmonumentet. (Inskrift: "Fäderneslandet åt sina stupade söner. 1809—1909").

Säfvare (Sävare), socken i Skaraborgs
län, Kinnefjärdings härad. 2,864 har. 945 inv. (1917).
S. bildar med Lindärfva och Hasslösa ett pastorat
i Skara stift, Domprosteriet.

Säfve, socken i Göteborgs och Bohus län, Västra
Hisings härad. 5,115 har. 1,631 inv. (1917). S. bildar
med Backa och Björlanda ett pastorat i Göteborgs
stift, Älfsyssels södra kontrakt.

Säfvedals härad, i Göteborgs och Bohus län,
ingår i Askims, Hisings och Säfvedals domsaga,
Askims, Västra och Östra Hisings samt Säfvedals
härads tingslag och Göteborgs fögderi samt omfattar
socknarna Örgryte, Landvetter, Partille, Härryda.
26,793 har. 29,247 inv. (1 jan. 1918).

Säfven, sjö. Se Säfveån.

Säfvenbom (förvrängning af Sabina), bot. Se
Juniperus.

Säfvenbom, J. Se Sevenbom, J.

Säfvenfors, masugn. Se Hällefors 2.

Säfvenäs. 1. Industrianläggning i Örgryte socken,
Göteborgs och Bohus län, vid Säfveån midtemot
Gamlestaden i Göteborg, omfattande ångsåg och
hyfleri, snickeri och lådfabrik, tillhör Säfveåns
a.-b. (bildadt 1874; aktiekap. 2 mill. kr.),
som äfven eger ångsåg (7 ramar, 3 kant- och 1
stafverk samt lådfabrik) i Karlstad. Bolagets
fastigheter i Örgryte socken voro 1917 taxerade:
jordbruksfastighet, 3 3/8 mtl, till 404,000 kr. och
annan fastighet till 1,084,000 kr. Bolaget, hvars
direktör är N. G. Sörensen, är en af Sveriges största
exportörer af sågade och hyflade trävaror. — 2.
S. (Sävenäs) och Björnsholmen, ångsågar
i Skellefteå socken, Västerbottens län, den förra med
12 ramar, 6 kant- och 3 stafverk samt 6 klyfsågar
och hyfleri med dubbel klyfsåg, belägen omkr.
2 km. från Ursvikens hamn i Skellefte älfs
mynning, den senare med 4 ramar, 2 kant-
och 4 klyfsågar samt 1 hyfvel, omkr. 1 km.
från Ursviken. De tillhöra Sävenäs nya
a.-b. (1914; aktiekap. 2 mill. kr.), som
inom Skellefteå socken eger jordbruksfastighet om
185,400 kr. (1916) samt annan fastighet om 932,500
kr. värde. Antalet vid sågverken fast anställda
arbetare är närmare 400. Årstillverkning
omkr. 15,000 stds sågade varor, 17,000 kbm. pitprops
samt 7,000 läster sågkol.
1 o. 2. Wbg.

Säfveån, vattendrag i Västergötland, har sin källa i
den i Vedens härad belägna sjön Säfven, 10,7 kvkm.,
155 m. ö. h., går därifrån mot n. v. och v., bildande
flera fall, ett om 9 m. vid Prästekvarn och ett
om 18 m. vid Kärrtared i Horla socken, gör där en
tvär vändning mot n. ö. till Algutstorps kyrka, där
Kullingsån från Ornungen (3,1 kvkm., 158 m. ö. h.) och
Kvinnestadssjön förenar sig med S. Sedan S. vid
Vårgårda gjort två fall, om tills. 9 m., öfvergår den
i motsatt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>