Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Söfdeborg - Söfning - Söfteland - Söfvestad - Sögne - Sögüd - Söholt - Söhrling, Vilhelmina Maria - Sök - Sökande - Sökare - Sökkelven - Söklinje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sydöstra hörnet är ett rundt torn, i fyra våningar
22,5 m. högt till taklisten. Rundt hela byggnaden
löper under takfoten en rundbågsfris, som ock omger
tornet, som fick en krans af tinnar i st. f. den forna
spiran. Östra sidans midtparti, omkring och öfver det
låga porthvalfvet, är dekoreradt i medeltidsstil
med murband, nischer, rundbågsfriser och öfverst
ett tinnkrönt gafvelröste. Märkligaste rummet är
"stensalen" i bottenvåningens sydöstra hörn, med
ett stucktak (från omkr. 1640). Slottet har en
tafvelsamling af omkr. 150 n:r. V. om slottet har
en del af den genom tillandning här torrlagda sjön
förvandlats till en större engelsk park, genomslingrad
af gräfda kanaler. I n. begränsas slottsholmen af
sjön, hvarifrån vattnet ledes in såväl i parkens
kanaler som i de gamla slottskanalerna. Godset
omfattar i Söfde, Ilstorp, Tolånga och Blentarps
socknar sammanlagdt 29 11/16 mtl, tax. till 1,511,500
kr. (1916) och med en egovidd af omkr. 5,000
har. — S. anses vara det af Saxo omtalade Sygostha
l. Sygastha, där biskop Absalon 1180 vardt anfallen
af skåningarna och som tillhörde Lundabiskoparna
under hela medeltiden. Vid reformationen indrogs
S. till danska kronan och såldes 1587 till Fr. Lange,
som uppförde östra och södra längan samt det fasta
tornet i s. ö. 1639 tillhörde S., troligen genom köp,
Otto Tott, som tillbyggde en flygel och företog andra
byggnadsarbeten, samt ärfdes af sonen Holger Tott,
som, sedan Skåne blifvit svenskt, 1682 sålde godset
till generalguvernören R. von Ascheberg. S. egdes
sedan af hans son (d. 1722) samt af dennes systrar
och systerbarn, bl. a. öfveramiralen Klas Sparre
(d. 1733), som skref sig grefve till S. Genom köp och
arf egdes S. sedermera af generalguvernören grefve
J. A. Meijerfeldt och dennes son generallöjtnanten
J. A. Meijerfeldt, som 1788 sålde S. till grefve
K. G. Piper, hvilken, sedan han 1795 inköpt
granngodset Snogeholm, lämnade båda egendomarna
i arf till sin son, sedermera öfverkammarherren
grefve E. Piper. Efter hans sons, grefve E. Pipers,
död (1849) delades egendomarna mellan hans tre barn,
hvarvid S. tillföll äldste sonen, grefve Alfr. Piper
(d. 1910). Enligt hans bestämmelse öfvergick S. till
hans yngre sonson, M. Piper, som nu är S.s egare.
Wbg.
Söfning, med., för operativa åtgärder eller för svår
och långvarig undersökning, åstadkommes merendels
därigenom, att patienten inandas kloroform eller
eterångor. (Se vidare Bedöfningsmedel.)
Söfteland, norsk skogsskola,
vid Kristiania—Bergenjärnvägen, 28 km. från Bergen.
Söfvestad, socken i Malmöhus län, Herrestads
härad. 4,292 har. 1,001 inv. (1917). S. bildar med
Bromma ett till egaren af Krageholm alternerande
patronellt pastorat i Lunds stift, Ljunits och
Herrestads kontrakt.
Sögne, härad och socken, omfattande dels kusten,
dels några öar mellan Kristiansand och Mandal,
Lister og Mandals amt, Norge. 137,59 kvkm. 2,609
inv. (1910), hvaraf strandstedet Höllen 219.
K. V. H.
Sögüd, stad i turkiska vilajetet Khodavendikiar
(Mindre Asien), 105 km. ö. om Brussa. Omkr. 18,000
inv. Sidenindustri.
Söholt, ort i Romsdals amt, Norge, s. ö. om
Aalesund, 311 inv. (1910). Ångbåtstrafik, post- och
telegrafstation, hotell, sparbank, amtsskola,
mejerier.
K. V. H.
Söhrling, Vilhelmina Maria, operasångerska. Se
Strandberg 7.
Sök, jaktv., jakthundens verksamhet vid
uppsökandet af villebrådet. Stöfvaren söker med
nosen mot marken och under mer eller mindre lifliga
svansrörelser. Hönshunden bör däremot söka med upplyft
hufvud ("högt sök"), uppfångande den vittring,
som kringföres af vinden. Vidare bör hönshunden
vid sök på fältet kryssa i regelbundna slag upp mot
vinden, hvilket kallas att "reviera i regelbundet
sick-sack-sök".
G. G.
Sökande, jur., benämnes part, som i revisionsväg
hos K. M:t söker ändring i hofrätts dom.
Sökare, fys., en mindre kikare, hvarmed en starkt
förstorande kikare utrustas för att lättare kunna
inriktas. Ju starkare förstoring, som används
vid kikare, desto mindre blir synfältet (se d. o. och
Astronomiska instrument, sp. 289). Det är därför
förenadt med stora svårigheter att direkt inrikta en
starkt förstorande kikare, t. ex. en astronomisk tub,
mot ett bestämdt föremål, t. ex. en stjärna. Större
tuber utrustas därför med sökare (S i fig.) med liten
förstoring, som fast förbindes med tuben på så sätt,
att de båda instrumentens axlar bli parallella. Om man
ser genom den lilla kikaren och inriktar densamma så,
att det föremål, som skall undersökas, synes midt i
synfältet, blir föremålet på samma gång inställdt i
den större kikarens synfält.
T. E. A.
 |
| Tub med sökare. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
