Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 283-284 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taggmakrillsläktet - Taggsillen - Taggspenat - Taggspindlar - Taggsvamp - Taggtråd - Tagharma - Taghelel - Tagil - Taginae - Tagla - Tagliacozzi, Gasparo - Tagliacozzo - Tagliamento - Tagliapietra - Taglied - Taglingsgarn - Taglioni - Taglioni, Filippo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

C. trachurus, som förekommer från södra delen af
Öresund åtminstone upp till Trondhjemsfjorden på
norska kusten, stundom i sådant antal, att den
torgföres. Till kroppsformen påminner den, såsom
namnet antyder, tämligen mycket om makrillen, men
har mera hoptryckt kroppsform samt utmärkes, liksom
öfriga arter af släktet, därigenom, att sidolinjen
till hela sin längd eller endast baktill har stora,
skiflika, kölade fjäll, som hos den skandinaviska
arten mot bakre delen af kroppen äro försedda med en
bakåt riktad tagg och bilda liksom en köl. Längden är
30—40 cm. Färgen är silfverskiftande, och på gällocket
finnes en svart fläck. Ungarna äro något olika de
äldre och ha den märkvärdiga vanan att lefva under
skifvan af åtskilliga manetarter, hvarigenom de skydda
sig för sina fiender. De hämta föda bl. a. af manetens
ägg. Köttet skall likna makrillens, men är magrare,
och taggmakrillen används endast mera tillfälligtvis
som föda. Samtliga arter af släktet äro ätbara. Några
arter från de varma hafven nå en längd af omkr. 1 m.
R. L.

Taggsillen, zool. Se Taggmakrillsläktet.

Taggspenat, bot. Se Spinacia.

Taggspindeln Gasteracantha resupinata (Afrika).

Taggspindlar, Gasteracantha, zool., ett tropiskt spindelsläkte,
tillhörande gruppen Dipneumones, hvilket
utmärkes för en mer eller mindre kraftig
taggbeväpning på den starkt kitiniserade
bakkroppen; spinnvårtorna äro ryckta ned på
buksidan. Hvilket gagn de stora taggarna
göra sin innehafvare, är ej ådagalagdt,
såvida man ej vill tyda dem som ett
passivt försvarsorgan, beräknadt på att skrämma
fiender och försvåra spindelns nedsväljande.
L—e.

Taggsvamp, bot. Se Hydnum och 2 bilder å
färgpl. II till art. Svampar.

Taggtråd, järntråd (se d. o.), vanligen galvaniserad,
hoptvinnad af två parter, mellan hvilka genom
omvridning blifvit infästa korta järntrådsbitar med
skarpa spetsar. Taggtråd används för militära ändamål
(se Järntrådsnät) och till inhägnader och
stängsel till skydd mot klättring o. d.

Tagharma, en af de tre högsta topparna på Pamir. Med
en höjd enl. Bogdanovitj af 7,899 m. är den
högre än det sydvästligare Mustaghata, hvarifrån
den skiljes af Przjevalskijglaciären. Den tredje
toppen, enligt Ivanov belägen n. ö. om de förra,
torde vara identisk med den, som kallas Tsjarkum
(6,860 m.) på Younghusbands karta och "norra toppen"
på Bogdanovitjs karta.
Wbg.

Taghelel, handelsplats. Se Damergou.

Tagil, flod i ryska guv. Perm och Tobolsk, kommer från Uralbergen,
flyter förbi de stora hytteorterna Verchnij
Tagilsk och Nizjnij Tagilsk, blir segelbar vid den
sistnämnda och förenar sig vid Ust-Nizinskaja med
Tobols biflod Tura. Längd 385 km., hvaraf 275
km. segelbara.

Taginæ. Se Gualdo Tadino.

Tagla, sjöv., omvira ändan af ett tåg med segelgarn för
att hindra det att slå upp sig, eller bilda s. k.
"korump". Ett slags gröfre segelgarn, som
urspr. tillverkades för detta ändamål, kallas
tagelgarn (taglingsgarn). Jfr Garn 2, Pynta (under
Pynt) och Tafsa.
R. N.»

Tagliacozzi [taljakå’tsi], Gasparo, italiensk
kirurg, f. 1546, d. 1599, är berömd genom sin bok
De curtorum chirurgia libri duo (1597; flera gånger
omtryckt, sist 1831), där han behandlar den redan
halftannat årh. före honom uti Italien använda
metoden att genom transplantation af hud från armen
ersätta defekter i näsa, öron och läppar samt lämnar
en noggrann redogörelse för operationens teknik och
för de fysiologiska processerna i de transplanterade
hudstyckena.
(J. Å.)

Tagliacozzo [taljakå’tså], stad i italienska
prov. Aquila, n. v. om den forna Fucino-sjön
(mellersta Italien). 8,959 inv. (1911) i hela
kommunen. 23 aug. 1268 blefvo Konradin, hertig af
Schwaben, samt hans vän prins Fredrik af Baden,
hvilka stodo i spetsen för det hohenstaufenska
partiet, vid T. besegrade af Neapels konung Karl af
Anjou. Slaget är äfven uppkalladt efter det närbelägna
Scurcola.

Tagliamento [taljame’ntå], flod i norra Italien,
rinner upp på 1,200 m. höjd vid Vares di Mauria
i Friuliska alperna, prov. Udine, flyter mot s.,
under sitt nedre lopp på gränsen mellan prov. Udine
och Venezia, samt faller ut i Adriatiska hafvet
vid Porto del T. Längd 170 km. Segelbar endast
i sitt nedersta lopp, omkr. 19 km., där den
tidtals sväller ut till ofantlig bredd. Om
sommaren är flodbädden en bred grusslätt. Sedan
under Världskriget 1917 österrikisk-ungerska och
tyska arméer i slutet af okt. igångsatt det 12:e
Isonzoslaget och 28 okt. återtagit Görz samt sedan
öfvergått Isonzo och drifvit italienarna österut,
nådde de T. samt togo Udine 30 s. m., hvarefter
anfallet fortsattes i T.-dalen 31, då 60,000
italienare strax ö. om nedre T. sträckte vapen. I
öfrigt gingo italienska trupperna öfver till flodens
västra strand utan strid i bergstrakterna och på den
friuliska slätten ända ned till järnvägen
Udine—Codroipe—Treviso, sedan de dessförinnan besatt
brohufvudställningarna på östra stranden vid Pinzano,
Dignano och Codroipe, hvarjämte strider utkämpades
i arriärgardesställningarna Codroipe—Bertiolo och
Pozzuolo—Lavarino. Brohufvudena vid Dignano och
Codroipe stormades, och arriärgardesställningarna
ö. om nedre T. genombrötos af tyskarna, under
det att österrikarna gått mot Latisana. Redan 2
nov. var östra stranden rensad från Felladalen
till hafvet. Mellersta T. öfvergicks 5 nov. af de
förbundne, och 6,000 fångar togos n. om Pinzano. Hela
T.-linjen togs 6 nov., hvarvid österrikiska flottan
biträdde vid flodmynningen, och dagen därpå nåddes
Livenzalinjen.
L. W:son M.

Tagliapietra [talja-], Teresita Carreño-. Se
Carreño.

Taglied [-līt]. Se Tagelied.

Taglingsgarn, sjöv. Se Garn 2.

Taglioni [taljåni], berömd dansörfamilj. — 1. Filippo T.,
italiensk balettmästare, f. 1777 i Milano,
d. 1871 vid Comosjön, var 1803—04 premiärdansör vid
K. operan i Stockholm, där han 1803 ingick äktenskap
med en dotter till sångaren Karsten. Han var sedan
balettmästare i Kassel, Wien och 1840—53 i Warschau,
dessemellan ett halfår 1818 i Stockholm ånyo. T. var
en sinnrik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>