Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 319-320 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taktik - Takting - Taktisk - Taktiska utbildningskursen för kaptener - Taktiska öfningar - Taktmätare - Taktpinne - Taktridning - Takträdgård

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i använd taktik, hvari innefattas användningen
med hänsyn till fiende och terräng af trupper,
sammansatta af olika vapenslag, dels efter vapenslagen
i infanteri-, kavalleri- och artilleritaktik, dels
efter de olika slagen af verksamhet i marschtaktik,
stridstaktik o. s. v., dels efter truppernas formering
i linjar-, kolonn- eller masstaktik, dels slutligen
i lägre l. vapenslagens taktik och högre taktik (i
den förra behandlas hvarje vapen för sig, äfven med
hänsyn till fiende och terräng, i den senare de större
truppafdelningarna med alla vapen förenade). Taktiken
i sin helhet innefattar truppernas organisation för
striden samt marscher, bevakning, hvila och strid,
i hvad rör såväl mindre afdelningar som hela
arméer. Den större taktiska skickligheten hos befälet
att anordna och leda striden samt hos
trupperna, så höga som låga, att på verksammaste
sätt ingripa och, då befallningar utebli, handla
i den högre ledningens anda bidrar i väsentlig
mån till segern. Jfr Krigskonsten. — Taktiken
i sjökriget benämnes vanligen sjötaktik. —
Taktiker, person, som är förfaren i taktiken.
C. O. N.

Takting, metr., af B. Risberg bildad term,
som betecknar en vers med hänsyn till antalet
däri ingående takter: entakting l. monopodi,
tvåtakting l. dipodi o. s. v. Längre
verser än åttataktingar äro sällsynta.
R—n B.

Taktisk, som tillhör taktiken (se d. o.). —
Om taktiska enheter och taktiska punkter
l. stödje-punkter se Bataljon och Fältbefästning.

Taktiska utbildningskursen för kaptener. Se Majorskursen.

Taktiska öfningar, krigsv., kallas i allmänhet sådana
öfningar, som gå ut på att utan trupp utbilda befälets
förmåga af truppföring. Benämningen sammanfaller
i själfva verket med fältöfning (se d. o.).
C. O. N.

Taktmätare, mus. Se Metronom och Takt 6.

Taktpinne, mus. Se Takt 6.

Taktridning, ridk., afser
att lära ryttaren att rida och hästen att röra sig
i reglementeradt tempo (se d. o.) under hvarje takt
(se d. o. 7). Ett noggrant hållande af tempot är
nämligen af den största betydelse för kavalleriets
uthållighet och sammanhållning. Taktridning
öfvas lämpligast på härför särskildt utstakad
taktridningsbana, på hvilken de afstånd, som under
loppet af en minut skola tillryggaläggas i skridt,
traf och galopp, utmärkas med t. ex. olikfärgade
flaggor.
B. C—m.

Takträdgård, huset n:r 88 Drottninggatan, Stockholm.

Takträdgård, trädgård, anlagd på
ett horisontellt ("platt") hustak, dit matjord förts
upp. Då man vid stadsbygge utrotar naturen och för
upp hus vid hus, utan att lämna plats på marken
för litet grönska mellan dem, kan det gälla som en
försoningsgärd att låta husen själfva uppbära något
af den fägring, som det icke förunnats marken att
skänka. Det är f. ö. icke blott fägnad för ögat och
sinnet, som kan vinnas af takträdgårdar; dessa kunna
äfven, lämpligt anordnade, i sin mån bidraga till
folknäringen genom att frambringa lifsmedel. Gifvetvis
kräfva takplanteringar särskildt därför konstruerade
horisontella och starka takbjälklag. (De fleste
arkitekter hålla visserligen före, att dessa platta
tak icke lämpa sig för vårt hårda klimat, men
detta är ett misstag. Just de svåra förhållanden,
som å byggnader följa med det nordiska klimatet,
framkallade af smältande snö och frysande vatten,
kunna fullständigt undvikas genom dessa plana tak,
förutsatt att de rätt konstrueras och rätt utföras. De
passa särskildt bra vid affärsgator. De sluttande
taken däremot medföra olägenheterna af nedrasande
snö- och ismassor, vattenkaskader från sönderfrusna
stuprör, fara för takarbetares nedstörtande, skador
på under taket liggande byggnadsdelar genom uppkomna
läckor i beläggningsmaterialet o. s. v. Från det
horisontella taket behöfver aldrig en skyffel snö
skottas, och invändiga stuprör kunna därifrån afleda
vattnet utan obehag af något slag. Ett rätt anlagdt
platt tak kostar visserligen mera i utförande, men
kräfver mycket mindre i underhåll och erbjuder stor
eldsäkerhet, oafsedt så många andra fördelar. Jfr
Taktäckning.)

Till att rätt anordna en takträdgård kräfves en
alldeles särskild erfarenhet utöfver den, som en
trädgårdsman i allmänhet eger. Det gäller att med
relativt små jordmängder åstadkomma bästa möjliga
resultat samt att lämpligt fördela jordmängderna
efter byggnadens bärande delar, och härvid måste
arkitekten och trädgårdsmannen intimt samarbeta. För
att skydda planteringarna mot de hårda vindar, som
ofta blåsa fram öfver taken, och för att bereda skydd
åt personer, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>