Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taylor, Jeremy - Taylor, Brook - Taylor, William - Taylor, Zachary
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bekämpade han med sjudande ifver den kalvinska
puritanismen och försvarade det anglikanska
kyrkoväsendet. Han åtföljde konungen under det
borgerliga kriget. Tiden under och närmast efter detta
krig blef för T. högst bekymmersam, och han satt
flera gånger i fängelse. En tid fick han förvärfva
sitt uppehälle som privatkaplan på Golden Grove
i Wales. Härunder skref han sin berömda, på egna
lidandeserfarenheter byggda Liberty of prophesying
(1646), som blef liksom en programskrift för den
högkyrkliga lösen "comprehension": vidtfamnande
tolerans i fråga om dogmatiska åskådningar och
formuleringar, men kraf på sträng konformitet
i författning och kult. Det är oförnuftigt att
föreskrifva någon annan hans tro; vikten bör läggas
på praktisk social och religiös verksamhet. I sitt
eget arbete gaf han exempel härpå; dogmatiskt var han
halft heretiker med sin pelagianska arfsyndslära,
men som hufvuduppgift tog han att författa praktiska
uppbyggelseskrifter. De förnämsta voro The rule and
exercises for holy living (1650) och The rule and
exercises for holy dying (1651); de öfva än i dag
på åtskilliga språk sitt inflytande. T. visar sig
här påverkad af den då starka mystiska strömningen i
England. Genom Stuartarnas restauration förändrades
hans ställning h. o. h. 1660 utnämnde Karl II honom
till biskop i Down and Connor (Irland). 1661 blef
han vicekansler för universitetet i Dublin och
medlem af Irlands Privy council. Hans högkyrklighet
gick ända till stor mottaglighet för katolska
inflytanden, särskildt i hans asketisk-pastorala
verksamhet. Hans mest betydande verk, The rule
of conscience (1660), blef den engelska kyrkans
omfångsrikaste kasuistik och fann sin största
spridning i katolsk biktpraxis. T. drog sig ej heller
för att öfversatta en spansk jesuit Nierembergs
verk till engelska. Äfven som biskop betonade dock
T. alltid, att han var protestant; mot romanismens
hotande frammarsch i England skref han Dissuasive
from popery (1664—67). S. D. Coleridge var starkt
påverkad af T. — Hans samlade verk utgåfvos af biskop
R. Heber 1822 (ny rev. uppl. i 10 bd 1847—54). Se
E. Gosse, "Life of J. T." (1904), och Hj. Holmquist,
"Engelsk högkyrka, lågkyrka, frikyrka" (1916).
Hj. H—t.
Taylor [te͡i’lə], Brook, engelsk matematiker, f. 1685 i
Edmonton, d. 1731 i London, egnade sig till en början
icke endast åt matematiken, utan äfven åt musiken,
målarkonsten och skönlitteraturen. Han blef juris
doktor i Cambridge 1714 och s. å. sekreterare
för Royal society, men måste redan 1718 för
sjuklighet lämna denna befattning och lefde
sedan som privatman. T. var en af sin tids mest
framstående matematiker och deltog ifrigt i de
lärda strider, som under början af 1700-talet
utkämpades mellan den engelska och den tyska skolan
inom den högre analysen. Hans förnämsta arbete är
Methodus incrementorum directa et inversa (1715; ny
titeluppl. 1717; omtryckt 1862), hvilket innehåller
en framställning af differential- och differens-
samt integralkalkylen äfvensom tillämpning häraf
på åtskilliga geometriska och mekaniska frågor,
särskildt beträffande vibrerande strängars rörelse och
ljusstrålens väg genom ett olikartadt medium. Detta
arbete, i hvilket bl. a. det s. k. Taylors teorem
(se d. o.) förekommer, vittnar om stort skarpsinne
och matematisk begåfning, men på grund af det ytterst
svårfattliga och knapphändiga framställningssättet
lyckades det icke tillvinna sig någon större
läsekrets. För öfrigt författade T. flera afhandlingar
i "Philosophical transactions" af matematiskt,
mekaniskt och fysiskt innehåll samt ett par arbeten
i perspektivläran. I handskrift efterlämnade han
åtskilliga filosofiska och teologiska afhandlingar,
af hvilka Contemplatio philosophica utgafs 1793.
(I. F.)
Taylor [te͡i’lə], William, engelsk författare, f. 1765,
d, 1836, verkade ifrigt och framgångsrikt för att
göra den tyska litteraturen känd i England, dels
genom öfversättningar (Bürgers "Lenore", Lessings
"Nathan der weise", Goethes "Iphigenia in Tauris"
m. fl.), dels genom kritiska och litteraturhistoriska
tidskriftsartiklar m. m., bl. a. Historic survey
of german poetry (3 bd, 1828—30). Se arbeten om
T. af J. W. Robberds (2 bd, 1843) och G. Herzfeld
(1897).
R—n B.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
