Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 565-566 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taylor, Zachary - Taylor, Richard - Taylor, Nathaniel William - Taylor, Isaac - Taylor, Isidore Severin Justin - Taylor, sir Henry - Taylor, John - Taylor, Philip Meadows

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kandidat vid presidentvalet 1848. T. hade dittills
fullständigt stått fjärran från det politiska lifvet;
hans egenskap af stor plantage- och slafegare och
familjeförbindelser med sydstatsdemokraternas ledare
Jefferson Davis skaffade honom många röster äfven
bland demokraterna i södern, och han vann därför
seger öfver sin demokratiske motkandidat Cass. Som
president sökte T. föra en från partihänsyn frigjord
nationell politik, och han förhöll sig 1850 klokt
afvisande mot Clays försök att lösa slaffrågan genom
en i längden ohållbar och nya farliga konfliktämnen
skapande kompromiss. Innan beslut därom hunnit fattas,
afled emellertid T. efter en kort sjukdom. Biogr.
af O. O. Howard (1892) och J. F. Rhodes, "History of
the United states from... 1850", I (1893).

2. Richard T., den föregåendes son, general,
f. 1826, d. 1879, inträdde vid inbördeskrigets
utbrott 1861 i sydstaternas armé, var brigadchef
under "Stonewall" Jackson i dennes berömda
Shenandoah-fälttåg, besegrade 8 april 1864 vid
Sabine Cross Roads nordstatsgeneralen N. P. Banks,
men förlorade det mesta af segerns frukter
genom nederlaget vid Pleasant hill följande
dag. Han försvarade i det längsta Alabama och
Mississippi, men måste 4 maj 1865 kapitulera för
general Canby. Sydstaternas olycksöden efter kriget
behandlar han i Destruction and reconstruction (1879).
1—2. V. S—g.

Taylor [te͡i’lə], Nathaniel William, amerikansk
teolog, f. 1786 i New Milford, Connecticut, d. 1858,
tillhörde kongregationalisterna och medverkade till
att göra dessa till den ledande denominationen i
Förenta staterna i fråga om teologisk bildning. Som
kongregationalist af gamla stammen representerade
han sträng kalvinism. Från 1822 till sin död var han
professor i didaktisk teologi vid Yale och verkade
skolbildande. Dock utgaf han föga teologisk vetenskap;
mest spridda blefvo hans Practical sermons (1858).
Hj. H—t.

Taylor [te͡i’lə], Isaac, engelsk teologisk och
populärfilosofisk författare, f. 1787, d. 1865, fick
betydelse som vägröjare för Oxfordrörelsen genom att
draga fram studiet af patristiken. Emot Oxfordrörelsen
och dess traktater polemiserade han dock och sökte
visa, att 300-talets katolska kyrka ingalunda bevarat
apostlarnas lära och ordning ofördärfvade. Hans böcker
om dagens religiösa problem gingo ofta i många uppl.
Hj. H—t.


Taylor [telå̄r], Isidore Séverin Justin, baron, fransk
konstvän och reseskildrare, f. 1789 i Bruxelles,
d. 1879 i Paris, var son till en fransman af engelsk
härkomst, egnade sig åt litteratur och målarkonst,
blef officer 1814 och utmärkte sig under fälttåget
i Spanien 1823. Sedan han 1824 tagit afsked med
skvadronchefs rang, blef han 1825 k. kommissarie
vid Théâtre français, där han införde sorgfällig
iscensättning och sökte försona den klassiska
skolan med den romantiska. Som emissarie till
Egypten lyckades han åt franska staten förvärfva
Luksor-obelisken m. m., och af Ludvig Filip skickades
han till Spanien för att återbörda en del af de
konstskatter, som de allierade tagit från Paris
1814. Sedermera företog han resor i södra Europa och
Levanten för att rikta franska museer med fornminnen
och konstskatter, hvarjämte han arbetade på bevarandet af medeltida
minnesmärken i Frankrike. T. skapade och styrde
understödsföreningar för artister och författare,
för industriella uppfinnare och lärare. Det var T.,
som anordnade och presiderade vid den internationella
sångartäflan i Paris vid 1867 års världsutställning,
då Uppsalastudenternas kör vann första priset. Han
blef 1847 medlem af konstakademien i Paris och
1869 senator. Förutom dramatiska arbeten författade
T. lifliga reseskildringar. Främst bland hans arbeten
står det af utmärkta konstnärer illustrerade Voyages
pittoresques et romantiques dans l’ancienne France
(24 bd, 1820—63).


Taylor [te͡i’lə], sir Henry, engelsk dramatiker, f. 18
okt. 1800, d. 27 mars 1866, blef 1823 utgifvare af
"London magazine" och fick 1824 en väl aflönad samt
verkligt inflytelserik syssla vid
kolonialministeriet, där han bl. a. tog verksam del
i lagstiftningen om negerslafveriets afskaffande
inom brittiska riket 1833. Han erhöll 1869
knightvärdighet. T. var intim vän till Wordsworth
och Southey samt diktade själf fem dramer, bland
hvilka Philip van Artevelde (1834) rönte ovanlig
framgång. Vidare märkes af honom en essaysamling,
The statesman (1836). T:s arbeten utgåfvos i 5
bd 1877—78. Postumt utgåfvos hans Autobiography
(2 bd, 1885) och Correspondence (1888).
(V. S—g.)

Taylor [te͡i’lə], John, mormonchef, f. 1808 i England,
d. 1887, anslöt sig till metodistkyrkan och emigrerade
1832 till Canada. Efter åhörandet af en mormonpredikan
där öfvergick han till mormonismen. Därefter
flyttade han till Förenta staterna och blef en
af mormonernas tolf "apostlar". Under tjugu år
verkade han som mormon-missionär i Storbritannien
och Frankrike. Han utgaf mormonboken i tyska och
franska öfv. samt var en af de delegerade, hvilka
hos kongressen anhöllo om Utahs upptagande som
stat i unionen. T. efterträdde Brigham Young som
mormonkyrkans president 1877. Ifrig försvarare af
månggiftet, blef han 1885 själf anklagad för denna
förbrytelse. Efter den tiden höll han sig undan för
att undvika häktning. — Se E. Meyer, "Mormonerna"
(sv. öfv. 1914).
(Hj. H—t.)

Taylor [te͡i’lə], Philip Meadows, anglo-indisk
administratör, författare, f. 25 sept. 1808

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>