Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 569-570 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taylor, James Hudson - Taylor, George - Taylor, Frederick Winslow

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allenast lita till Guds hjälp. 1860—65 vistades T. på
grund af försvagad hälsa i England. Sistnämnda
år stiftade han China inland mission med ganska
egendomliga grundsatser. Emot tidens enligt hans
uppfattning mekaniserade missionspraxis ville han
grundlägga en trosmission. Af missionsarbetarna,
män och kvinnor, kräfdes ingen utbildning, blott
lefvande tro. Aldrig fick sällskapet sätta sig
i skuld. Endast Gud, men icke människor fick
man bedja om penningar. Arbetet lades på allmän
evangelisk grundval, i det arbetare från alla
denominationer hälsades välkomna. Hufvuduppgiften var
evangelisation af det inre af Kina, d. v. s. ordets
förkunnande genom kringresande sändebud. Bakom låg en
eskatologisk tankegång, som på 1840-talet uppkommit
i England och af hvilken äfven T. tidigt gripits,
den nämligen, att man genom att förkunna evangeliet
för hedningarna så skyndsamt som möjligt skulle kunna
påskynda Kristi ankomst, detta i enlighet med den
tolkning man gaf åt Matt. 24: 14. Man var behärskad
af en ganska naiv bibel- och inspirationstro. T.,
som var en storslagen religiös personlighet, en
ovanlig trons och bönens man, rönte stor framgång,
när han framställde sina tankar och planer. 1866
kunde han med en skara medhjälpare afresa till
Kina. Småningom lyckades man tränga in i det inre
af landet, på allvar dock först efter 1876. Under
sitt andra årtionde gjorde missionen jättesteg
framåt och fick med tiden filialer i Nord-Amerika,
Schweiz, Tyskland, Sverige, Norge och Finland. Ett
utomordentligt krafttillskott erhöll den 1884 genom
den s. k. Sjustjärnan i Cambridge, sju studenter
i framstående ställning, som erbjödo missionen sin
tjänst. De engelska och amerikanska universitetens
uppmärksamhet fästes därmed på densamma. T. och China
inlandmissionen ha gjort en synnerligen stor insats
i 1800-talets Kina mission liksom i missionen öfver
hufvud. Den egendomliga troskaraktären har med tiden
modifierats, och man har, med klarnande blick för det
fasta missionsarbetets betydelse, alltmer närmat sig
hittills f. ö. vedertagna missionsprinciper. Med
rätta räknas T. som en af missionens stormän.
E. M. R.

Taylor, George [djå̄’dʃ te͡i’lə], pseudonym. Se
Hausrath, A., sp. 108.


Taylor [te͡i’lə], Frederick Winslow,
amerikansk ingenjör, f. 20 mars 1856 i Germantown,
Pennsylvania, d. 21 mars 1915 i Philadelphia, aflade
maskiningenjörsexamen vid Stevens Inst. Tech. 1883
och förvärfvade doctor of science-grad vid
Pennsylvania university 1906. T. började sin
tekniska verksamhet som arbetare vid Midvale steel
c:os maskinverkstad 1878 Han hade där tillfälle att
se, hur arbetskamraterna, medvetet och omedvetet,
begränsade sin arbetsprestation till vida under,
hvad de utan att öfveranstränga sig själfva eller maskinerna
kunnat åstadkomma. Mot detta slöseri med
produktionsmöjligheterna, hvilka han riktigt
identifierade med möjligheterna att betala hög
arbetslön, reagerade T. kraftigt med det resultat,
att han kom i åtskilliga konflikter med sina
kamrater, under det att å andra sidan arbetsbefälet
uppmärksammade honom, så att han snart blef befordrad
till förman. När T. i sin nya ställning sökte verka
för arbetsintensitetens höjande och därvid ständigt
stötte på motstånd, mognade hos honom alltmer
den öfvertygelsen, att en af grundorsakerna till
arbetarnas önskan att hålla nere produktionen var
svårigheten att bestämma, huru mycket arbete man
rätteligen kunde fordra per dag af hvarje arbetare och
maskin. Härigenom alstrades ett osäkerhetstillstånd,
som resulterade i å ena sidan konstladt nedhållande af
arbetsproduktionen och å andra sidan nedsättningar af
ackordsprisen. Äfven konstaterade T., att t. o. m. i
de fall, då arbetaren verkligen bemödade sig att
göra sitt bästa, det visst ej var säkert, att bästa
resultat erhölls, utan ofta kunde ett vida större
dagligt arbete medhinnas, utan att arbetaren tröttades
mera, om han blott förstod att på rationellt sätt
använda sin arbetskraft. För att om möjligt utreda
dessa förhållanden utverkade T. sig tillstånd att
utföra vetenskapliga undersökningar öfver villkoren
för bästa möjliga arbetseffektivitet, och dessa
utfördes dels beträffande arbetarna, dels beträffande
arbetsmaskinerna. Vid de förstnämnda undersökningarna
gällde det att utfinna, hur den mänskliga organismen
skall belastas samt hur hvila och arbete skola
fördelas, för att det totala arbetsresultatet under en
dag skall bli det största möjliga, utan att organismen
öfveranstränges. De senare undersökningarna hade
till ändamål att utröna det samband mellan de på en
arbetsmaskins arbetshastighet inverkande faktorerna,
som gaf snabbaste arbete. Så skulle t. ex. vid
svarfning bestämmas gynnsammaste hastighet,
spåndjup, spåntjocklek, stålform m. m. Dessa
undersökningar fortsattes under lång tid och gåfvo
till resultat vissa regler och formler, som, om de
också ej äro vetenskapligt exakta och allmängiltiga,
dock gåfvo synnerligen värdefulla hållpunkter vid
hithörande frågors afgörande. T:s undersökningar ha
fullföljts och vidare utvecklats af ett stort antal
andra personer. Sina teorier och forskningsresultat
framlade han bl. a. i On the art of cutting metals
(1906) samt The principles of scientific management
(1911; "Rationell arbetsledning", 1913).

Vid sina bemödanden att omsätta de på experimentell
väg funna resultaten i praktiken utarbetade
T. småningom det s. k. Taylorsystemet. Detta
system, som ingalunda får förblandas med
de s. k. aflöningssystemen (premiesystem),
åsyftar i största allmänhet att höja den
mänskliga arbetskraftens effektivitet på alla
områden. Hittills har dock knappast annat än det
industriella kroppsarbetet (inberäknadt afsynings- och
justeringsarbeten o. d.) blifvit föremål för
behandling, ehuru lofvande försök blifvit gjorda att
utsträcka området, exempelvis till kontorsarbete
m. m. Det bygger på följande grundprinciper:
1. Noggrant personval. Det gäller att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>