Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 567-568 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taylor, Philip Meadows - Taylor, Tom - Taylor, Bayard - Taylor, Isaac - Taylor, James Hudson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Liverpool, d. 13 maj 1876 i Mentone, kom 1823 till
Indien som kontorist, fick 1824 anställning i nizamens
af Haidarabad armé, blef kort därefter civil ämbetsman
i dennes tjänst och verkade där ända till 1858,
bl. a. lång tid som styresman öfver Shorapore under
rajans minderårighet. Han lämnade 1860 Indien efter
att de sista åren där ha som kronans kommissarie styrt
"Western ceded districts", ett väldigt område med
en befolkning om 5 mill. pers. T. förvärfvade under
sin långa verksamhet i Indien enastående kunskap
om de sydindiska folkstammarnas språk, lagar,
kultur och känslolif. Af stort kulturhistoriskt
värde är hans indiska roman Confessions of a thug
(1840), som följdes af fem andra med ämnen från
skilda tider af indisk historia. Därjämte var
T. korrespondent till "Times" 1840—53 och utgaf
Student’s manual of the history of India (1870). Hans
dotter utgaf T:s The story of my life (1877).
V. S—g.


Taylor [te͡i’lə], Tom, engelsk dramatiker,
f. 1817, d. 1880, studerade med utmärkelse vid
Glasgows och Cambridges universitet, var några år
professor i engelska litteraturen vid University
college i London, men blef 1845 advokat och 1850
sekreterare vid hälsovårdskollegiet. Han öfvertog
1874 redaktionen af "Punch". T. författade ett
hundratal teaterpjäser, bland hvilka många voro
på sin tid synnerligen uppburna i England. Här må
nämnas Still water runs deep (1855), Our american
cousin (1858), The contested election (1859) samt de
historiska dramerna Joan of Arc och ’Twixt axe and
crown. T. var i flera år konstkritiker i "Times".
(R—n B.)


Taylor [te͡i’lə], Bayard, nordamerikansk
reseskildrare och skald, f. 1825 i Pennsylvania,
d. 1878 i Berlin, genomvandrade 1844—46 delar af
England, Frankrike, Tyskland och Italien, upptogs 1848
i redaktionen af "The New York tribune", gjorde 1849
en färd genom det nya guldlandet Kalifornien och tog
hemvägen genom Mexico, reste 1851 uppför Nilen och
såg sig om i västra Asien, sträckte 1852—53 kosan
till Indien, Kina och (med Perrys expedition) till
Japan, 1856 till Sverige och 1858 till Grekland samt
besökte 1874 Egypten och Island (vid detta lands
1000-årsfest). Han var 1863—64 Förenta staternas
chargé d’affaires i Petersburg och utnämndes 1878
till Unionens minister i Berlin. — T. hade
ovanlig framgång med sina reseskildringar, hvilka
först offentliggjordes i bref till hans tidning
och därefter i bokform. Här må nämnas Views afoot
(1846), El Dorado (1850), A journey to Central Africa
(1854), A visit to India, China, and Japan (1855),
alla i många uppl., och Northern travel (1857;
"Nordisk resa", 1859). Bland T:s diktsamlingar må
nämnas Book of romances, lyrics, and songs (1851),
Poems of the orient (1854), hans bäst lyckade dikter,
Poems of home and travel (1855), The poet’s journal
(1862) och den ståtliga jubelfestdikten The national
ode (1876). Större diktverk i dramatisk form äro
The masque of the gods (1872), The prophet (1874,
om mormonismen) och den af Goethes "Faust" starkt
påverkade Prince Deukalion (1877). I hans tennysonska
idyll Lars (1873) är ämnet skandinaviskt. T:s
dikter äro välklingande och färgrika samt ega ofta en
filosofisk lyftning, som påminner om Shelley. Längst
skall dock T:s namn bevaras genom hans ypperliga
öfv. af Goethes "Faust" (bägge delarna, 1870—71). Han
skref dessutom några noveller och ett par insiktsfulla
kritiska arbeten (Studies in german literature,
1879) m. m. T. utgaf i 16 bd sina Complete works
1870—78. Af T:s reseskildringar öfversattes också
ett band 1862, "Hemma och borta". Hans biografi och
brefväxling (Life and letters) utgåfvos 1884 i 2 bd.
(R—n B.)

Taylor [te͡i’lə], Isaac, engelsk präst och filolog,
f. 1829, d. 18 okt. 1901, sedan 1885 domherre i York,
skref värdefulla arbeten om ortnamn (Words and
places, 1864; flera uppl.), om etruskiska språket,
hvilket han ansåg vara ett agglutinerande icke-ariskt
språk (Etruscan researches, 1874, m. m. ), samt
om olika alfabets upprinnelse. I Greeks and goths,
a study on the runes (1879) vill han visa, att
runorna utvecklats ur ett tidigt grekiskt alfabet,
som goterna vid Weichsel erhållit från grekiska
kolonier vid Svarta hafvet, och i det stora arbetet
The alphabet (2 bd, 1883. ny rev. uppl. 1901) leder
han alla alfabet tillbaka till en primitiv skrift,
som fenicierna skulle ha utvecklat ur egypternas
hieratiska skrift. T. kallades till hedersdoktor i
Edinburgh 1879 och i Cambridge 1885.


Taylor [te͡i’lə], James Hudson, engelsk missionär,
f. 21 maj 1832, d. 3 juni 1905, egnade sig i ungdomen
åt medicinska studier med afsikt att senare gå ut till
Kina. 1853 gingo hans planer i verkställighet, då han
utsändes till Kina af det nyss förut, på Gützlaffs
initiativ stiftade Kinas evangelisationssällskap. 1856
började T. ett framgångsrikt arbete i Ning-po. Snart
nog bröt han förbindelsen med sitt sällskap på grund
af dess dåliga affärer. Det skuldsatte sig för att
aflöna missionärerna, men för T. var skuldsättning
förbjudet i Guds ord. Han beslöt att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>