- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
1-2

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidsekvation - Tidsform. Se Tempus - Tidshandel. Se Terminshandel - Tidskrift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

NORDISK FAMILJEBOK

KONVERSATIONSLEXIKON

OCH

REALENCYKLOPEDI

Tidsekvation, astron., skillnaden mellan medelsoltid
och sann soltid, d. v. s. det antal minuter och
sekunder, som skall läggas till en rättvisande
solvisares tidsangifvelse för att man skall erhålla
medelsoltiden. Då tidsekvationen är noll, sammanfalla
sålunda medelsoltid och sann soltid. Tidsekvationen
betingas däraf, att solens årliga rörelse på himmelen
dels är olikformig, dels försiggår i ekliptikan snedt
mot ekvatorn (se Tid 1). Tidsekvationen beror därför
dels af solens s. k. medelpunktsekvation, dels af
ekliptikans lutning. Den ändrar sig från dag till
dag, men är för samma dag (mycket nära) lika olika
år. Tiderna för dess största och minsta värden samt
då den är noll äro angifna i nedanstående tabell:

dag tidsekvation
Febr. 12 + 15<sup><i>m</sup></i>
April 15 0
Maj 14 - 4
Juni 14 0
Juli 26 + 6
Aug. 31 0
Nov. 3 - 16
Dec. 24 0.
K. B. (B-d.)

Tidsform, gramm. Se Tempus.

Tidshandel. Se Terminshandel.

Tidskrift, "periodisk skrift" (se d. o.), som
utkommer med längre mellanrum, än som är vanligt
bland tidningar, och som icke egentligen är afsedd
att sprida nyheter. Sådana periodiska skrifter, som
utkomma en eller två gånger i veckan, äro svåra att
skilja från tidningar och kunna ofta lämpligast räknas
till dessas antal. Lärda samfunds utg. handlingar
kunna icke innefattas bland tidskrifter i egentlig
mening (se Akademi). Tidskrifter pläga utkomma med 2
eller (vanligast) 1 n:r i månaden, somliga kvartalsvis
o. s. v. I det nyare Europas andliga odling har
tidskriftslitteraturen hos de flesta folk ingripit
på ett betydelsefullt sätt. England, Frankrike och
Tyskland ha därvid gått i spetsen. I nedanstående
öfversikt öfver olika länders tidskriftsväsen förbigås
mestadels facktidskrifterna, som behandlas antingen
på sina titlar eller under resp. ämnesgrupper
(Historiska tidskrifter är särskild artikel), och
uppmärksamheten fästes förnämligast vid framstående
publikationer af allmänbildande art.

I Sverige gjordes det första försöket till en
tidskrift 1624, då "Hermes gothicus" utkom
i Strängnäs, för kvartalet aug.–okt., och
lämnade öfversikt af tidshändelserna. Därefter
dröjde det nära 100 år, innan någon tidskrift
(Swedenborgs "Dædalus hyperboreus", se nedan)
framträdde. Carlesons moralisk-ekonomiska
veckoskrift "Sedolärande Mercurius" (1730–31)
såväl som Dalins berömda "Then swänska Argus"
(1732–34) följde engelska förebilder. 0l. Celsius
d. y:s i Uppsala utg. månadsskrift "Tidningar om
the lärdas arbeten" (1742) innehöll famlande försök
till kritik. Den första politiska tidskriften i
Sverige var Oelreichs veckoskrift "En ärlig swensk"
(1755 ff.), som fick flera likar under tidehvarfvets
partistrider. Gjörwells "Den svenska Mercurius"
(1755–65) var den första kritiska tidskriften
af betydenhet, men öfverträffades högeligen
af G. A. Silverstolpes "Litteratur-tidningen"
(1795–97) och "Journal för svensk litteratur"
(1797–1802). Af hufvudsakligen nationalekonomiskt
innehåll var G. Adlersparres frimodiga "Läsning i
blandade ämnen" (1797–1801). Nyromantikens åsikter
förfäktades i "Phosphoros" (1810–13) och "Svensk
litteratur-tidning" (1813–25), Götiska förbundets
nordiska renässans uti "Iduna" (1811–24). I Uppsala
utgafs en sammanhängande följd litteraturtidskrifter
af framstående värde, näml. "Svea" (1818–32),
"Skandia" (1833–37), "Svenska litteraturföreningens
tidskrift" (1833–38), "Mimer" (1839), "Frey"
(1841–50) och "Tidskrift för litteratur"
(1851–52), i Lund "Studier, kritiker och notiser"
(1841–45). Nämnvärda äro vidare Rydqvists "Heimdall"
(1828–32), Geijers "Litteraturbladet" (1838–39),
Crusenstolpes "Ställningar och förhållanden"
(1838–64), K. S. Warburgs "Svensk månadsskrift"
(1864), Nybloms "Svensk litteraturtidskrift" (1865–69)
med dess fortsättningar "Svensk tidskrift" (1870–76),
"Ny svensk tidskrift" (1880–90) och "Svensk tidskrift"
(1891–95 och 1911 ff.), Hamiltons "Nordisk tidskrift
för politik, ekonomi och litteratur" (i Lund, 1866
–70), K. v. Bergens nyrationalistiska

Tryckt den 7/3 1929 b. 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:05:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfci/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free