Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Framtiden" (1868–71, 1877), Bergstedts veckoskrift
"Samtiden" (1871–74) och den af Letterstedtska
föreningen utg. "Nordisk tidskrift" (sedan 1878,
med skandinavisk redaktion). Politisk är "Det nya
Sverige" (1907). Ett anspråkslösare innehåll ega
fru Adlersparres "Tidskrift för hemmet" (1859–85),
dess fortsättning "Dagny" (1886), Elisabet
Kjellbergs "Läsning för hemmet" (i Uppsala, sedan
1879). En ställning för sig intar kvartalsskriften
"Läsning för folket" (sedan 1835, numera kallad
"Läsning för svenska folket"). Månadsskriften "Nu"
(1874–77) bjöd på goda vitterhetsalster. Den af
A. Ahnfelt uppsatta "Ur dagens krönika" (1881–91)
var liffullt och piggt redigerad. Högt står
den rikt illustrerade litterära "Ord och bild"
(utg. af K. Wåhlin 1892 ff.); afsedda för en mindre
grätten läsekrets äro "Bonniers månadshäften" (1907)
och "Hela världen" (1917 ff.). "Ute och hemma"
(1889–94) innehöll öfversatta artiklar ur utlandets
bästa revyer. Bland publikationer, som mera närma
sig de engelska "magazines", må nämnas F. Boijes
"Konst- och nyhetsmagasin" (1818–22) samt "Magasin
för konst, nyheter och moder" (1823–44), "Svenska
familj-journalen" (1863–87) och "Förr och nu"
(1870–79, 1886–91). De flesta af de nämnda svenska
tidskrifterna äro i detta arbete behandlade under
egna rubriker eller på art. om deras utgifvare. –
Af svenska facktidskrifter må här nämnas följande. På
det teologiska fältet märkas "Ecklesiastik tidskrift"
(utg. 1825–31 och 1839–42 i Uppsala af Rogberg,
Fahlcrantz m. fl.), "Theologisk quartalskrift"
(se d. o.; i Lund 1828–32, 1836–42), "Teologisk
tidskrift" (se d. o.; Uppsala, 1861–89), "Tidskrift
för kristlig tro och bildning" (1883–94, fortsatt af
"Kyrklig tidskrift", 1895 ff.), "Sanningssökaren"
(1877–93) och "Bibelforskaren" (1884 ff.);
på rättsväsendets område de två af K. Schmidt
utg. "Juridiskt arkif" (1830–62) och "Juridiska
föreningens tidskrift" (1850–62), Naumanns "Tidskrift
för lagstiftning, lagskipning och förvaltning" (se
d. o.; 1864–88) och Holms "Nytt juridiskt arkiv"
(sedan 1874); inom nationalekonomiens område
D. Davidsons "Ekonomisk tidskrift" (1899 ff.);
inom läkarvetenskapen "Weckoskrift för läkare och
naturforskare" (1781–86; fortsatt under titeln
"Läkaren och naturforskaren" till 1807; sammanlagdt
15 bd), i hvilken P. v. Afzelius, Sv. Hedin, P. Dubb,
Kr. Carlander, J. H. Gistrén, P. J. Bergius, 0. Swartz
m. fl. voro medarbetare, "Vetenskapshandlingar
för läkare och fältskärer" (utg. af Sv. Hedin
1793–1805). "Tidskrift för läkare och pharmaceuter"
(1832–39, utg. af K. V. H. Ronander, A. Retzius och
K. G. Mosander), "Hygiea" (se d. o.; sedan 1839),
"Svenska läkaresällskapets förhandlingar" (1841 ff.),
"Medicinskt archiv" (1863–68), kvartalsskriften
"Nordiskt medicinskt arkiv" (se d. o.; sedan 1869),
"Upsala läkareförenings förhandlingar" (sedan
1869; utges af R. Fristedt), "Tidskrift i militär
helsovård" (se d. o.; sedan 1876), "Helsovännen"
(sedan 1886), "Hygienisk revy" (1911), "Tidskrift
för veterinär-medicin och husdjursskötsel" (utg. af
F. Lundberg 1864–74, af C. A. Lindqvist sedan 1882),
"Tidskrift för veterinärer och landthushållare"
(utg. af J. G. H. Kinberg
1875–82), "Farmaceutisk tidskrift" (1860–97),
"Svensk farmaceutisk tidskrift" (1898 ff.),
"Fornvännen" (1906), "Fataburen" (s. å.), "Rig"
(1918) samt "Tidskrift i gymnastik" (se d. o.; sedan
1874). På olika vetenskapsfält ha vidare framträdt
"Tidskrift för matematik och fysik" (se d. o.; 1868–71
och 1874) och med högre syftning Mittag-Lefflers
internationella "Acta mathematica" (sedan 1882),
Antropologiska sällskapets "Tidskrift för antropologi
och kulturhistoria" (1873–77), Svenska sällskapets
för antropologi och geografi tre publikationer
"Antropologiska sektionens tidskrift" (1878–80),
"Geografiska sektionens tidskrift" (1878–80) och
"Ymer" (sedan 1881), "Svenska fornminnesföreningens
tidskrift" (sedan 1870), "Arkiv för nordisk filologi"
(1888), "Språk och stil" (1901) och "Svenska
landsmålen" (sedan 1878), "Le monde oriental" (1906),
Svenska litteratursällskapets tidskrift "Samlaren"
(sedan 1880; för äldre svensk litteratur), "Botaniska
notiser" (i Lund, sedan 1839), "Svensk botanisk
tidskrift" (1907) och "Entomologisk tidskrift"
(sedan 1880). Den äldsta tekniska tidskriften i
Sverige är Swedenborgs kvartalsskrift "Dædalus
hyperboreus" (1716–18, skrifven på svenska;
tills. sex häften); vidare märkas "Samlingar i
bergsvetenskapen" (utg. af E. T. Svedenstjerna
och K. J. Lidbeck 1807–11), de europeiskt ryktbara
"Jernkontorets annaler" (sedan 1817), G. Scheutz’
(se denne) på 1820–40-talet utg. tidskrifter,
"Tidskrift för svenska ingenieurer" (1850–52,
utg. af R. M. Klinckowström och F. V. Leijonancker),
"Tidskrift för praktisk byggnadskonst och mekanik"
(utg. 1850–55 af R. Acrel och K. A. Forselius),
G. Nermans "Tidskrift för byggnadskonst och
ingenjörvetenskap" (se d. o.; 1859–70), "Tidskrift
för teknologi och tillämpad naturlära" (utg. i
Göteborg 1859–64 af G. R. Dahlander och A. V. Evert),
"Ingeniörföreningens förhandlingar" (1866–90),
"Teknisk tidskrift" (se d. o.; sedan 1871), "Motor"
(1914), "Nautisk tidskrift" (1908) och P. Lindeils
veckoskrift "Norden" (1873). På pedagogikens
område märkas "Tidskrift för lärare och uppfostrare"
(1846–50), "Tidskrift för Sveriges läroverk" (1859–61,
Z. Göransson; 1863–65, K. V. Callerholm), "Pedagogisk
tidskrift" (se d. o.; sedan 1865), "Verdandi"
(utg. af Anna Sandström, sedan 1883), J. H. Ekendahls
"Tidskrift för folkskolelärare" (1848–53), Anjous
och Kastmans "Tidning för folkskolan" (1866–81) och
"Tidskrift för folkundervisningen" (sedan 1882),
A. Segerstedts "Veckoblad för folkundervisningen"
(1877–87). Mycket spridda uppbyggelseskrifter äro
"Pietisten" (se d. o.; sedan 1842) och "Budbäraren"
(se d. o.; sedan 1856). För landfbrukets höjande ha
verkat bl. a. Norings två "Tidskrift för hästvänner
och landtmän" (1831–34) samt "Kvartalsskrift
för landtbruk och husdjursskötsel" (1836–41),
"Tidskrift för landtmanna- och kommunalekonomien’
(se d. o.; 1842–61), Bergelins "Tidskrift för svenska
landtbruket och dess binäringar" (se d. o.; 1855–64),
"Kongl. Landtbruksakademiens tidskrift" ("handlingar
och tidskrift"; sedan 1862), Hj. Nathorsts "Tidskrift
för landthushållning" (1863–68; kvartals-), "Ultuna
landtbruks-instituts tidskrift" (red. af K. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
