Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tischbein, Johann Heinrich d.ä. - Tischbein, Johann Heinrich d.y. - Tischbein, Johann Heinrich Wilhelm - -137 Tischendorf, Lobegott Friedrich Constantin von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Venezia och bosatte sig i Kassel 1751. Han målade
porträtt, "afsiktligt anordnade, men lefvande i
uppfattning samt icke utan finhet i modellering
och färg" (jfr medaljongen å sp. 134 och fig. 1 i
art. Schiller). Svagare äro hans religiösa och
profana historietaflor, med antikiserande stränghet
i draperi och komposition. De visa sträfvan efter
friskhet i färgen, men lyfta sig icke öfver samtidens
medelnivå. I Kassel finnes af honom en mängd
arbeten, bland dem Själfporträtt (1782), Augustus
och den döende Kleopatra, Antonius och Kleopatra,
Acis och Galatea samt De nio muserna. Han hade fem
bröder, som blefvo målare – bland dem Johann Konrad
T. (d. 1778 i Haina) och Johann Valentin T.
(f. 1715, d. 1767). – 2. Johann Heinrich T. d. y.,
son till Joh. Konr. T., f. 1742, d. 1808 i Kassel,
där han studerade hos sin farbroder (T. 1) och
där han 1755 blef konstgalleriets föreståndare, är
hufvudsakligen känd som etsare (landskap och djur). –
3. Johann Heinrich Wilhelm T., den föregåendes broder,
f. 1751, d. 1829 i Eutin, är den mest berömde bäraren
af namnet. Äfven han studerade hos sin farbroder i
Kassel, utbildade sig vidare i Hamburg och Holland
samt blef hemmastadd i landskaps- och djurmålning,
i porträtt- och historiemåleri. Efter att ha idkat
porträttmåleri i Berlin kom han till Italien, väckte
uppseende i Rom genom en viss romantiserande riktning
i sin tafla Konradin af Schwaben i fängelset, efter
sin dödsdom spelande schack med Fredrik af Österrike
(1784) samt genom motiv ur Goethes "Iphigenia" och
"Götz von Berlichingen". Men snart nog gick han
öfver till den antikiserande riktning, för hvilken
Winckelmann och Raphael Mengs i Rom voro målsmän
och till hvilken äfven Goethe slöt sig. T. tillhörde
Goethes krets i Rom, men följde 1787 målaren Hackert
till Neapel och blef 1790 direktör för konstakademien där.
Han författade i den nyklassiska riktningens anda några
betydande verk: Collection of engravings from ancient
vases in possession of Sir Will. Hamilton (1791),
Umrisse griechischer gemälde . . . auf antiken
wasen (1797–1800), Homer, nach antiken gezeichnet
(1801–23). Fördrifven af fransmännen,
återvände han till Tyskland och kallades 1803
till Eutin af hertigen af Oldenburg, vid hvars hof
han lefde sin sista tid. – T. tillhör den abstrakta
klassicitetens målare under 1700-talet. Men på samma
gång är han i sina porträtt, där det gällde att fritt
uppfatta naturen, bäst till sin fördel. Bland hans
tidigare porträtt är att nämna Goethe i kampagnan
(se fig.; Städelska konstinstitutet i Frankfurt
a. M.). I Gotha finnes en bröstbild af en krigare,
ett romerskt landskap (1783) och den ofvan nämnda
Konradin, i Hamburgs Kunsthalle den stelt och hårdt
målade jättetaflan General Bennigsens intåg i Hamburg
1814 (1916), ett försök att återgå till realistisk
uppfattning. Hans flesta taflor finnas i Oldenburg,
bland dem en serie Idyller (1779–1820), dels fantasier
med allegoriserande figurer, dels realistiska motiv
m. m. Hans minnesteckningar Aus meinem leben utkommo
1861. Se Alten, "Aus T:s leben und briefwechsel"
(1872), och E. Michel, "Étude biographique sur les
T." (1881) samt monografi af Landsberger (1908).
 |
| Goethe i Romerska kampagnan, målning af J. H. W. Tischbein. |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
