Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tischler, Otto - Tischri (Tisri) - Tisdag - Tisdagssoppa - Tise Gangri - Tiselius, Daniel - Tiselius, Gustaf august - Tisento - Tisi, Benvenuto - Tisifone - Tisi-usu - Tisjön - Tiskasjöberg - Tislarne - Tisleia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Katarina-klostrets vid Sinai bibliotek upptäckte
han flera gammaltestamentliga fragment af en
grekisk bibelhandskrift på pergament, hvilken han
genast igenkände som en af de äldsta. Han lyckades
erhålla en del af denna handskrift, hvilken han
utgaf i ett litografieradt faksimile under titeln
Codex Friderico-Augustanus (1846). 1853 och 1859
företog han ånyo resor till Orienten och besökte åter
klostret på Sinai. Först under den sistnämnda resan,
som företogs med understöd af ryska regeringen,
fick han tillträde till det öfriga af den dyrbara,
gamla bibelhandskriften, som förutom stora delar af
G. T. visade sig innehålla N. T. fullständigt, jämte
Barnabas-brefvet och Hermas herde, samt tillåtelse
att taga den med sig för att afskrifva och publicera
den. Vid ryska rikets 1000-års jubileum, 1862,
publicerades under T:s ledning på föranstaltande af
ryska regeringen denna Codex sinaiticus (4 bd fol.;
se Bibelhandskrifter, sp. 224–225). 1869–72 utgaf
han, efter en fullständig revision af grundtexten,
en stor kritisk upplaga af N. T. (Editio octava
critica major), hvilken sedan utkom i många upplagor;
dessutom utgaf han från 1872 Editio octava minor
och flera handupplagor. Intryck och erfarenheter
från sina resor meddelade T. i Reise in den Orient
(2 bd, 1845–46) och Aus dem Heiligen lande (1862;
"Det heliga landet etc.", 1869). Om T:s öfriga arbeten
se C. Bertheaus art. i A. Haucks "Realencyklopädie",
3:e uppl., bd 19, sid. 788 ff.
T:s teologiska ståndpunkt var den strängt
bibeltroendes. Medan Strauss tolkade bibeln mytiskt
och Tübingenskolan uppfattade nya testamentets
urkunder som tendensskrifter samt båda förlade dessa
skrifters uppkomst till en betydligt senare tidpunkt
än den af traditionen antagna, fasthöll T. (Wann
wurden unsere evangelien verfasst?, 1865; "När blefvo
våra evangelier författade?", s. å.) evangeliernas
historiska beskaffenhet och uppkomst redan i 1:a
årh. Däremot erkände han befintligheten af senare
tillsatser och vanställningar i N. T:s text och
gjorde till sin lifsuppgift att bortrensa dessa.
(E. S-e.)
Tischler, Otto, tysk arkeolog, f. 1843 i Breslau,
d. 1891 i Königsberg, var sedan 1874 föreståndare för
därvarande Physikalisch-ökonomische gesellschafts
arkeologiska museum. Hans många uppsatser äro
publicerade hufvudsakligen i ofvannämnda sällskaps
skrifter. Jfr Latènetiden, sp. 1299.
Tischri (Tisri), hebr., hos judarna den 7:e månaden
i feståret, den 1:a i det borgerliga året. Den har
30 dagar och motsvarar ungefär tiden från midten
af sept. till midten af okt. I månaden T. firas
nyårsfesten, försoningsfesten och löfhyddofesten
(se dessa ord).
L. L.*
Tisdag (se Dag), det svenska namnet på veckans
tredje dag. Det motsvarar romarnas Martis dies
(efter planeten Mars), som ännu finnes bevaradt
i de romanska språken: fr. mardi, it. martedì,
sp. mártes. Portugisiskan åter har i fråga om denna
dagens liksom de öfriga veckodagarnas namn upptagit
det på kyrklig väg införda bruket att nämna dagarna
efter deras ordning i veckan, hvadan tisdagen kallas
terça feira (mlat. feria tertia), tredje dagen. Samma
grund för namngifningen återfinnes äfven i nygrek. he
trite (näml. hemera, dag) och de slaviska språken,
t. ex. ry. vtornik, po. wtorek, "den andra" (dagen). I
de germanska språken har den romerske krigsgudens
namn fått vika för den motsvarande inhemska gudens:
fnhty. Zio, fnod. Tyr (se Ty), urspr. en ljusets,
sedan det blixtrande svärdets (krigets) gud. Dagens
namn lyder på fnhty. ziestag, medelhty. zîstac
(ännu fortlefvande i Schwaben under formen zistag),
ty. dienstag (under 1200-talet dingstag), angls.
tivesdæg, eng. tuesday, fnod. tysdagr, da. tirsdag. –
Tisdagen näst efter fastlagssöndagen bär af ålder
benämningen fet-tisdag (se Fastlagen).
R. G.
Tisdagssoppa göres af spadet af kokt fläsk eller
salt kött, pärlgryn, morötter, kålrot, palsternacka,
persiljerot, potatis, mjölk, mjöl, ingefära och
peppar, samt eventuellt finhackad persilja och
ägg. Somliga mena med tisdagssoppa detsamma, som
annars kallas sluring.
Tise Gangri. Se Gangri.
Tiselius, Daniel, präst, f. 1682 i Kumla socken,
Närke, d. 19 jan. 1744, blef student 1702, prästvigdes
1708 och efterträdde 1715 sin fader, redan under
dennes lifstid, på grund af särskildt kungligt
tillstånd, som kyrkoherde i Hammar och Lerbäcks
församlingar, Strängnäs stift. T. var känd för stor
lärdom. Som framstående naturforskare kallades han
1740 till medlem af Vet. akad. Bland hans arbeten
må nämnas Uthförlig beskrifning öfver den stora Swea
och Götha siön Wetter (1723; samma ämne ytterligare
behandladt 1730), Catechismi frågor, jämte andra
minnesspråk (s. å.) och Thet dyra försoningsoffret
för hela verldenes synder (1726; 3 dlr; 6:e uppl. af
d. 3 1829, samt under titeln "Jesu lidandes kraft och
nytta uti bedröfvade syndares andeliga upprättelse"
utg. 1831 och 1851; finsk öfv. 1853).
Tiselius, Gustaf August, botanist, f. 25 aug. 1833 i
Hällsjö, Jämtland, d. 21 febr. 1904 i Stockholm,
blef student i Uppsala 1851, genomgick Ultuna
landtbruksinstitut och blef filos. doktor 1869. Han
var 1863–65 lärare vid Ryssbylunds landtbruksskola,
1867–80 vid Stockholms Lycæum och Athenæum,
blef kollega vid Jakobs läroverk 1868 och var
därjämte lärare i botanik och zoologi vid Ultuna
1868–92. T. främjade i hög grad kännedomen om det
förut föga utredda släktet Potamogetons många
arter och varieteter; en frukt af detta arbete
är ett exsickatverk i jättefolio, Potamogetones
suecici exsiccati (3 fask., 1894, 1895, 1897),
belönadt med k. Vet. akad:s äldre Linnémedalj i
guld. T:s omfattande samlingar tillhöra Riksmuseum.
C. Lmn.
Tisento, pseudonym. Se Testoni.
Tisi, Benvenuto. Se Garofalo.
Tisifone (grek. Tioicporr], lat. Tisiphone). Se
Erinyer.
Tisi-usu, stad. Se Tizi-Ouzou.
Tisjön, i Lima socken, Kopparborgs län, på gränsen
till Värmland; afbördar vattnet till Klarälfven.
Tiskasjöberg. Se Falu grufva, sp. 1341.
Tislarne, ögrupp. Se Grisbådarna.
Tisleia, förnämsta tillflödet till Drammensälfvens
biflod Bægna, flyter genom flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
