Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torium-serien - Torjord - Torkande oljor - Torkel den höge - Torkel Knutsson - Torkel Thrane - Torkmaskiner - Torkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
Torjord-Torkning
396
strålar; men den följande omvandlingsprodukten,
mesotorium 2, utsänder £- och y-strålar; dess
halfveringstid är blott 6,2 timmar. Det omvandlas
1 sin ordning till radiotor, som är »-strålande
med en halfveringstid af 2 år. I kemiskt hänseende
förhåller sig mesotorium l alldeles som
radium, d. v. s. är en isotop till detta ämne
(se Radioaktiva grundämnen, sp. 860), och
man känner därför ingen metod att åtskilja dessa
båda ämnen. Men från mesotorium 2 kan mesotorium l
skiljas medelst ammoniak, som ur en lösning af de båda
ämnena fäller endast mesotorium 2. Detta senare
ämne liknar i kemiskt hänseende lantan. Radiotor
åter öfverensstämmer kemiskt h. o. h. med
torium själft (och således äfven med ionium) och
kan därför aldrig koncentreras ur ett torium-salt.
För att erhålla starka radiotorpreparat af skiljer
man på nyss angifvet sätt mesotorium l ur
lösningar af toriumnitrat och förvarar det någon
tid, hvarpå bildadt radiotor utfallés med ammoniak.
Radiotor ger i sin ordning torium X, och detta
sönderfaller, med en halfveringstid af 3,64
dagar, under a-strålning till toriumemanation,
hvilken liksom radiumemanation (se d. o.)
är en indifferent gas, som kan kondenseras och
absorberas af vätskor och fasta kroppar. Men då
den har en mycket kort lifslängd (halfveringstid
blott 54,5 sekunder), har den ej kunnat studeras så
ingående som radiumemanationen. Likt denna
ger toriumemanationen vid sitt sönderfallande
under a- och delvis /3-strålning upphof till nya
radioaktiva element, torium A, B, C o. s. v. (se andra
raden i schemat, Radioaktiva grundämnen,
sp. 855-856), hvilka afsätta sig som ett "aktivt
belägg" eller "aktiv utfällning" (se Radium,
sp. 877) på väggarna af det kärl, i hvilket
emanationen bildas och sönderfaller.
Mesotoriumpreparat användas ofta i medicinen
i st. f. radium, emedan de utsända starkt
genomträngande ^-strålar, härrörande från mesotoriums
sönderfallsprodukter. Och y-strålningen kan,
i förhållande till preparatens vikt, vara flera
hundra gånger starkare än hos radium, beroende på,
att mesotorium omvandlas betydligt mycket hastigare
än radium. Hos rena mesotoriumpreparat stiger den
aktivitet, som beror på y-strålningen, under
2 a 3 år, når ett maximum för att sedan
af taga. Stigningen beror på bildningen
af de efterföljande omvandlingsprodukterna
i toriumserien. Så snart alla dessa kommit i
jämvikt med modersubstansen, aftar aktiviteten med
den hastighet, som tillkommer mesotorium l, d. v.
s. med en halfveringstid af 5,6 år. Om åter
preparatet, såsom vanligen är fallet, innehåller
äfven radium, aftar aktiviteten långsammare och
når efter flera års förlopp ett gränsvärde,
hvars storlek beror på preparatets radiumhalt.
K. A. V-g.
Torjord, kem. Se Torium.
Torkande oljor, kem. Se Fett, sp. 123, samt Oljor,
sp. 625.
Torkel den höge, jomsviking, son till St rutharaid i
Skåne och broder till Sigvald jarl, deltog i slagen
vid Hjörungavåg (986) och Svold (1000). 1009 företog
han med en stor flotta ett härnadståg till England
och tilltvang sig 1011 en öfvermåttan stor summa i
danegäld. 1012 trädde han dock med sina män i konung
Ethelreds tjänst
och understödde honom 1013 i kampen mot Sven Tveskägg,
men måste efter dennes död fly till Danmark. Han
återvände som konung Knuts anhängare, deltog med
utmärkelse i hans segertåg och blef 1017 jarl i
östangeln, men blef 1021 oense med Knut och måste
fly till Danmark, där han dock senare en kort tid
var hans jarl. E. Ebg.
Torkel Knutsson. Se Tyrgils Knutsson.
Torkel Thrane, pseudonym. Se Hansen, F. J., sp. 1418.
Torkmaskiner, mek., tekniska anordningar för hastigt
aflägsnande ,af fuktighet ur mjuka, mer eller mindre
våta massor. Torkningen kan vara antingen mekanisk
eller termisk (genom värme). Den mekaniska torkningen
åstadkommes genom centrifuge-ring, pressning eller
sugning, den termiska däremot genom afdunstning i
följd af uppvärmning. Torkcentrifugen är beskrifven i
art. Centrifug, sp. 1468. Torkvalsar utgöras af ett
par i ett stativ anbragta cylindriska parallella
rullar, som under användningen bringas att af
ett på deras tappar sittande kugghjulpar rotera i
mot hvarandra motsatta riktningar. Den ena rullen
försättes i rotation antingen medelst en på densamma
sittande handvef eller med användning af ett annat
passande maskin-organ, och den andra rullen kommer
då ock att rotera. Valsarna pressas mot hvarandra
därigenom, att tapplagren påverkas af fjädrar, som
i sin ordning ihoptryckas af i stativet sittande
ställskrufvar. Då den våta massan införes mot
valsarnas gemensamma beröringslinje, gripes den af
friktionen från valsarna och indrages mellan dem,
hvarvid vattnet utpressas. En torkvrid^ maskin
utgöres i det väsentliga af två i ett stativ midt
emot hvarandra sittande gripare, den ena fast och den
andra vridbar. Då den våta massan - en garnhärfva,
ett klädesplagg e. d. - blifvit anbragt på griparna,
vrides den ena af dem medelst en handvef. Därigenom
pressas dess olika delar så starkt mot hvarandra,
att vattnet ut-drifves. Särskildt beaktansvärd är den
torkning, som eger rum i pappersmaskinen (se Papper,
fig. 2) och som möjliggör tillverkning af papper
i stor skala. Då den vällingartade pappersmassan
framflyter öfver "viran", under det att massan
filtar sig och framgår på ytan af den underliggande
vattenbehållaren, från hvilken nedtill en oafbruten
afledning af vatten eger rum genom användning af
en sugpump eller annan suganord-ning, aflägsnas i
följd af lufttrycket på massans öfre yta snabbt en
stor del af vattnet ur pappersmassan. Torkningen
fortgår därefter mellan de i maskinen arbetande
pressvalsarna och afslutas därigenom, att det
half torra papperet vecklas omkring efter hvarandra
anbragta roterande ihåliga valsar af järn, som hållas
uppvärmda af genom deras axel-tappar inledd ånga
och äro försedda med axiala aflopp för det bildade
kondensationsvattnet. O. E. W.
Torkning, en operation, hvarigenom fukt aflägsnas från
ämnen. - Torkning för kemiskt ändamål kan ske vid dels
vanlig, dels högre temperatur än vanligt. I förra
fallet sker den därigenom, att ämnet utbredes under
en klocka, hvari luften medelst klorkalcium, fast
kaliumhydrat, svafvel-syra eller fosforsyreanhydrid
hålles ständigt torr. Sådana torkapparater kallas
exsickatorer. Hastigare sker uttorkningen, om
exsickatorsklockans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
