Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Torsåker
- Torsång
- Torsås
- Torsö (Viksala)
- Torsön
- Tort
- Tortera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
station på Norra stambanan, 41 km. från Gäfle, finnas
post-, telegraf- och telefonstation, afd.-kontor
för Stockholms handelsbank samt Mälarprovinsernas
och Sundsvalls enskilda banker, många handlande
och handtverkare, 2 elektriska kraftstationer,
gjuteri, kalkbrott, mek. verkstad, sågverk,
torffabrik. – 2. Socken i Södermanlands län, Rönö
härad. 3,773 har. 394 inv. (1918). T. bildar med
Lästringe ett till egaren af Sörby alternerande
patronellt pastorat i Strängnäs stift, Nyköpings östra
kontrakt. Nästan hela socknen tillhör egaren af Sörby
(se d. o. 4). – 3. Socken i Västernorrlands län, Boteå
tingslag. 10,189 har. 1,378 inv. (1918). T. bildar med
Dal ett pastorat i Härnösands stift, Ångermanlands
östra kontrakt. – 4. (Thorsåker) Ett af Upplands
förnämsta herresäten i Hammarby socken, Stockholms
län, på östra
 |
| Hufvudbyggnaden på Thorsåker. |
sidan om den lilla sjön Fysingen, omfattar
6 3/4 mtl, tax. till 137,000 kr. Egovidden är
394 har. Manbyggnaden (se fig.) är en slottslik
trevåningsbyggnad, som har ett, af en spetsig
spira krönt, midttorn och hvars grundmurar anses
vara från 1600-talets början. Det uppfördes på
1870-talet och var flankeradt med sidotorn till
1902, då dessa borttogos, samtidigt som gaflarna
ändrades i barockstil. Den åt sjösidan vettande
hufvudfasaden omges af en vacker gårdsplan, och
framför den motsatta anlades 1901 en vacker parterr,
skild från slottet genom en af en balustrad begränsad
terrass. Från s. leder en åldrig lindallé upp. T.,
förut kalladt Thyulsaker och Tjursåker, nämnes redan
1348, då det från Sko kloster bortbyttes till Magnus
Jonsson Sik. Antagligen reduceradt af Gustaf Vasa,
kom det 1629 i riksrådet Johan Sparres (d. 1632)
ego. Ånyo reduceradt under Karl XI, inlöstes T. 1722
af presidenten Fr. Gyllenborg, hvars arfvingar
nödgades sälja T. på auktion 1768, då det köptes
af hofrättsrådet S. M. Ehrenmalm (d. 1814). Efter
att ha på grund af arf eller köp tillhört flera
olika adelsätter tillföll det 1872 landshöfdingen
grefve H. Wachtmeister af Johannishus (d. 1901),
som ansenligt förbättrade egendomen, och 1900
kabinettskammarherren friherre G. F. Åkerhielm.
4. E. A-t.
Torsång, socken i Kopparbergs län, Falu domsagas
södra tingslag. 7,370 har. 1,413 inv.
(1918). T. utgör ett pastorat i Västerås stift,
Falu kontrakt.
Torsås. 1. Socken i Kalmar län, Södra Möre
härad. 22,854 har. 5,135 inv. (1918). Häraf komma
62 har, 698 inv. på municipalsamhället T. T. bildar
med Gullabo ett pastorat i Växjö stift, Södra Möre
kontrakt. – 2 o. 3. Se Västra Torsås och Östra
Torsås. - 4. Municipalsamhälle (enl. k. br. 3 mars
1916) i ofvannämnda socken, beläget vid skärningen
mellan järnvägslinjerna Kalmar–T., T.–Bergkvara,
T.–Gullaboby och Gullberna–T., 40 km. från
Kalmar och 47 km. från Karlskrona. 62 har. 698
inv. (1918). Taxeringsvärdet af bevillningsskyldig
fast egendom var 1918 698,500 kr., den tax. inkomsten
af kapital och arbete 247,606 kr.; i municipalskatt
uttaxerades s. å. 1,00 kr. per 100 kr. inkomst
(förutom kommunalskatt 11,00 kr.). Platsen har
sparbank, afdelningskontor af Bank-a.-b. Södra
Sverige samt åtskilliga handlande och handtverkare. Af
industriella anläggningar finnas elektricitetsverk,
glasbruk, kvarnar, kvarnstensfabrik, mejeri,
mek. verkstad och gjuteri, mineralvattenfabriker,
takspånsfabrik samt A.-b. Torsås ångkvarn och
träindustri (såg, hyfleri, stol- och fanerfabrik
samt kvarn).
1–4. L. Wll.
Torsö (Viksala), socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, Hasslerörs tingslag, bestående af Torsön (se
d. o.) och 5 andra öar i Vänern. 8,904 har. 1,254
inv. (1918). T. utgjör ett pastorat i Skara stift,
Mariestads kontrakt.
Torsön, stor ö i Vänern, Torsö socken, Skaraborgs län,
delas af en fr. n. inträngande djup vik i två delar,
af hvilka eg. blott den östra kallas T.; den västra
heter Fågelön. Öns största längd är 13 km. och
arealen omkr. 60 kvkm. På ön ligga Torsö kyrka och
Fågelö kapell.
N. H-m.
Tort [tår], fr., orätt; oförrätt, skada, förfång.
Tortera (af supinformen to’rtum, af lat. torquere,
eg. vrida), svårt plåga, tillfoga marter, pina,
speciellt i juridisk mening för att tvinga till
bekännelse. – Tortyr, tillfogande af kroppsliga
smärtor eller hotelse därmed i syfte att framtvinga
bekännelse inför rätta; outhärdlig plåga, marter. Hos
de civiliserade folken i äldre och långt in i nyare
tid har tortyr användts af dömande och exekutiva
myndigheter för att från anklagade personer eller
vittnen locka fram sanningen. I det forna Aten
brukades tortyr på slafvar, men endast undantagsvis
på friborna. Hos romarna brukades tortyren (quæstio)
i både civil- och kriminalmål, i de förra dock,
endast när det gällde slafvar, frigifna eller ärelösa
(gladiatorer o. d.) eller då sanningen ej på annat
sätt kunde utrönas. För högförräderi och trolldom samt
för motsägelser i egna vittnesmål kunde äfven fria
underkastas tortyr (dock ej barn, hafvande kvinnor,
höga ämbetsmän, riddare, soldater i tjänst och
präster). Vittnesmål af en ärelös var ej giltigt, om
det ej bekräftades genom tortyr. En tid tillät lagen
t. o. m. fordringsegare att hålla sina gäldenärer
i fängelse och grymt pina dem för att frampressa
betalning. Äfven den kristna medeltiden, som såvidt
möjligt upptog den romerska rätten, betjänade sig
(sedan 1200-talet) af tortyren, framför allt mot
kätteriet, som förklarades vara ett "majestätsbrott
mot Gud". Då ordalierna (se d. o.) afskaffades,
fick man en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:05:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfci/0257.html
