Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trampmasiner - Trampmina - Trampolin - Tramprock - Trampskifva - Trampsvarfstol - Trampångare - Tramway - Tran - Trana, Johan - Trana, Erik Andreas - Tranan - Tranartade fåglar - Tranben - Tranbygge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vandringarna, vid hvilka rörelsen uppstår genom
dragkraften hos djuret, då detta vandrar i en
cirkelformig bana, tillhöra däremot icke de egentliga
trampmaskinerna. De sistnämnda, vid hvilka djuret
får verka genom sin tyngd, lämna i allmänhet något
större effekt. Men häst- eller ox-vandringarna äro
enklare till sin konstruktion och därför mera allmänt
använda.
G. R. D. (O. E. W.)
Trampmina, krigsv. Se Fältmina, sp. 232.
Trampolin (fr. tremplin, fjäderspänstigt spring-bräde,
"svikt"), benämning på den högre, fasta träställning
(med afdelningarna "kandidaten", "magistern",
"tornet"), från hvilken språng och hopp göras i
svenska badinrättningar. Den öfver en bock lagda sp
ringbrädan, hvarifrån lägre hopp göras, kallas svikt
(se vidare d. o.).
Tramprock, tekn. Se Spinning, sp. 730.
Trampskifva, mek. Se Trampmaskiner.
Trampsvarfstol, tekn. Se Svarfning, sp. 844.
Trampångare. Se Trampbåt 2.
Tramway [trä^wéi}, eng., spårväg (se d. o., sp. 844).
Tran, tekn., flytande fett af hafsdjur, företrädesvis
hvaldjur och säldjur, men äfven af fiskar. I äldre
tider utmärktes alla tranarter genom mörk färg
samt mycket obehaglig lukt och smak, till stor del
beroende på, att råmaterialet oftast förarbetades
i mer eller mindre förruttnadt tillstånd. Häri
har emellertid under de två sista årtiondena en
fullständig omhvälfning inträdt genom användning af
större och mera snabbgående fångstfartyg, hvilka
antingen aflämna sin fångst till tranfabri-kerna
samma dag den erhållits eller ock själfva äro
inrättade till flytande tranfabriker. Härigenom bli
de framställda produkterna betydligt ljusare, renare,
lättare att raffinera och därmed af mycket större
värde och användbarhet än förr. Och genom att man
på dessa senare tranarter ytterligare till-lämpat
de moderna fetthärdningsmeto-derna (seFetthärdning,
Suppl.), ha dessa förut ringaktade fettarter blifvit
mycket viktiga råmaterial icke blott för tillverkning
af tvål, såpa och stearinljus, utan t. o. m. för
matfett. Dessutom används trän af gammalt i stora
mängder vid lädertillverkning (se Läder, sp. 169,
171- 173). - Alltefter råmaterialet kunna tranarterna
indelas i egentliga tranarter, af hval- och säldjur,
,samt fiskköttoljor och fisklefveroljor. Ihe egentliga
tranarterna framställas dels af många olika hvaldjur
(se d. o.), dels af salar och hval-rossar. Amerikansk
fiskolja beredes vid kusten af Atlantiska hafvet
ur menhaden (se Sillfiskar, sp. 523), hvaraf
årligen 400 mill. kg. fångas. Japansk fiskolja
erhålles företrädesvis ur sardiner, men äfven ur
sill. I Sverige och Norge tillverkas fiskköttoljor
hufvudsakligen af sill; under Världskriget bedrefs
stundom äfven i Sverige tillverkning af spiggolja
(se d. o.). Om fisklefveroljor, som framställas ur
torskfiskarnas fettrika lefver och hufvudsakligen ha
medicinsk användning, se Fisklefverolja.
Sättet för utvinnande af trän ur råmaterialen
är mycket enkelt, nämligen utkokning med vatten
eller (numera oftast) med ånga samt pressning af
återstoden. Mera fullständigt kan fettet utvinnas
genom extrahering (se Fettextrahering,
Suppl.). Äterstoderna efter tranberedning ha
användning som fodermedel eller som kväfverika
gödselmedel (jfr Fiskguano).
Till sin kemiska sammansättning afvika tranarterna
rätt betydligt från fett af landdjur och växter
(jfr Fett). Ännu är emellertid tranarternas kemi
icke tillräckligt uppklarad, men viktiga arbeten
på detta område ha under de senaste åren utförts
af norska kemister. Förutom glycerider af de
tre vanliga fettsyrorna, palmitin-, stearin-och
oljesyra, har man i trän anträffat stora mängder
glycerider af med oljesyran homologa syror, såsom
zoomarinsyran, C16H30O2 och gadoleinsyra,
C20 H38 Osub>2</sub>, samt af flera starkt omättade syror,
såsom klupanodonsyra, C18H28Osub>2</sub> (hvilken anses betinga
den specifika lukten af trän), m. fl. I följd af den
stora halten af sistnämnda syror kan trän vid kemisk
analys skiljas från växtoljor (undantagandes linolja
o. a. torkande oljor) genom behandling med brom, som
med dessa syror bildar svårlösliga hexa- (eller
okto-) bromider, d. v. s. föreningar med 6 (eller
8) atomer brom. Vissa slag af delfintran innehålla
valeriansyra (se d. o.) och andra flyktiga fettsyror
samt vaxartade ämnen, såsom palmitinsyre-cetylester
(se H v a l r a f). Lef-vertran af den lilla hajarten
Spinax niger innehåller ända till eller öfver 50
proc. omättade, enatomiga alkoholer. Fisklelveroljorna
äro relativt rika på kolesterin (se d. o.).
K. A. V-g.
Trana, Johan. Se Transchiöld.
Trana, Erik Andreas, ämbetsman, politiker, egyptolog,
f. 22 april 1847 i Göteborg, blef 1866 student i
Uppsala, där han blef filos. kandidat 1871 och filos.
doktor 1872 samt aflade hofrättsexamen 1876. Vice
häradshöfding 1877, började han s. å. tjänstgöra
vid Göteborgs rådhusrätt och avancerade efter hand
till justitie-rådman (1897) och justitieborgmästare
(1908–17). Bland T:s många offentliga uppdrag
må nämnas, att han varit vice ordf. i åtskilliga
lokala styrelser samt ordf. hos kyrkofullmäktige
(sedan 1903), i drätselkammaren (1904–05), i
Göteborgs trädgårdsförenings styrelse (1912–15)
och i styrelsen för Göteborgs museum (sedan 1915)
samt varit riksdagsman (högerman) för Göteborg
i Andra kammaren 1903–05 och i Första 1910–16.
Han var led. af lagutskottet 1911–16. Utom
doktorsafhandlingen Historisk framställning af
åsikterna om den typiska pollenutvecklingen (1872)
har T. utgett Zur erklärung des siegeshymnes des
Merenptah (1903), Ett blad ur Egyptens historia
vid början af femtonde förkristna seklet (1906)
och Några hittills oförklarade hieroglyfer (1918).
T-s.
Tranan, zool. Se Tranor.
Tranartade fåglar, Gruiformes, zool. Se Grallatores.
Tranben, bygnk. Se Tak, sp. 303.
Tranbygge, herrgård i Västra Ryds socken, Uppsala
län, vid Mälarfjärden Skarfven, 3 mtl, omfattande
450 tld åker och 950 tid skogsmark; kvarn och såg;
tax.-v. omkr. 300,000 kr. Gården egdes vid slutet af
1600-talet af ätten Oxenstierna, under 1700-talet af
medlemmar af ätterna Hägerstjerna, van der Nooth och
Iserhielm, under 1800-talet af bl. a. grefve E. A. von
Lantingshausen och filos. doktor K. A. Ramstedt (1876-1909) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
