Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Triton - Triton - Triton - Tritonia - Tritonium - Tritonus - Trisst im morgenrot daher - Trituberkular - Trituration - Triumf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779
Triton-Triumf
dels på egen hand ystert tumla om bland böljorna och
skalkas med nereiderna. Icke utan skäl har man kallat
tritonerna "hafvets satyror". Deras gestalt, sådan den
ofta framställes af den bildande konsten både i f örn-
och nutid (t. ex. Arnold Böcklin), var sammansatt af
människa och fisk (i det att människokroppen nedtill
utlöper i en eller
Tritonfamilj, ametistgem från antiken.
två fiskkroppar i st. f. ben (se vidstående
fig. samt fig. l i art. P o seldon.). Möjligen är
denna dubbelgestalt ett lån från Orienten. Stundom
få de bog och framben af hästen; de bli ett slags
hafs-centaurer (se fig. till art. Nereide r). I handen
bära tritonerna ofta en vriden snäcka, hvilken de
nyttja scm trumpet. -^-
M- A-*
Triton, zool. Se Amfibier, sp. 831.
Triton (Palus Tritonis). Se D j er i d.
Tritönia Ker. (Crocosma, Montbretid), bot., örtsläkte
af fam. Iridacece, underfam. Ixioidece med 30 arter
i Syd-Afrika. Från en lök uppväxer en ogrenad eller
svagt grenad stjälk, som är försedd med gräslika
eller svärdlika blad och afslutas med
Trädgårdsformer af Tritönia (Montbretia).
vippa af gula, röda eller af gult och rödt brokiga
blommor. Blommorna äro zygomorfa, bredt tratt-formiga,
icke böjda. Ståndarna äro fria, stiftet är upptill
tredeladt, frukten är en kapsel. T. aurea, T. Pottsii
och särskildt bastarden af dessa, T. crocosmceflora,
odlas allmänt i en mängd former, vanligen kallade
Montbretia (se fig.), i krukor eller på fritt
land, där de med god täckning uthärda vintern. De
äro utmärkta snittblommor i lysande gula och röda
nyanser. För samma ändamål odlas äfven arter af det
närstående släktet Sparaxis. Om T. aurea se äfven
Kap saffran. G. L-m.
Tritönium, zool. Se Trumpetsnäckan.
Tri;’tonus ("tre toner"), i antikens och medeltidens
musik benämning på den öfverstigande kvarten, som
utgöres af tre heltoner i följd, t. ex. /-h. Den
var för sin melodiska hårdhets skull förbjuden i den
äldre vokalmusiken.
Trittst im moYgenrot daher [-råt daher], ty.,
"Du träder fram i morgonglans", schweizisk
nationalhymn. Se Nationalsång.
Trituberkulär, Trituberkularteorien, anat. Se Tänder.
Trituratiön (af lat. tritura, gnidning), rifning,
sönderstötning till pulver.
Triumf (lat. triufmpfius), det festliga intåg i Rom,
som en fältherre med sin segerrika krigshär höll;
segertåg. - Triumf beviljades i regel af senaten
och endast åt den fältherre, som fört själfständigt
befäl, således blott åt en riksämbetsman eller
f. d. sådan med imperium eller åt en med sådant
tillfälligtvis beklädd person. Hvilka fordringar,
som f. ö. ställts för beviljande af triumfen, är icke
med säkerhet kändt; de synas ha växlat och småningom
nedsatts. Innan fältherren fick hålla triumf, skulle
han genom ett särskildt folkbeslut få "imperium
inom staden" åt sig beviljadt. - Triumfens firande
tillgick på följande sätt. Från den s. k. Porta
triumphalis vid Yilla publica (se d. o.) gick tåget
- enligt den vanliga, dock omtvistade uppgiften,
öfver Circus flaminius och Velabrum samt Circus
maximus - utefter Via sacra och Forum romanum till
Capitolium, hvarest de förnämste fångarna fördes till
statsfängelset, ofta för att aflifvas. Ordningen var
följande. Först gingo senaten och ämbetsmännen, sedan
trumpetare; därefter kommo vagnar, lastade med byte,
samt bårar, på hvilka särskildt buros mera dyrbara och
uppseendeväckande bytesföremål samt, i senare tider,
afbildningar af städer, floder, fäst-
Romersk triumfatorsvagn (rund och baktill sluten),
efter en för kejsar Vespasianus slagen medalj.
ningar m. m., allt beledsagadt af stänger med
inskrifter, som angåfvo bytets mängd och värde,
namnen, på eröfrade provinser m. m.; vidare offerdjur,
präster m. m.; därpå förnämare fångar, såsom konungar
(med..sina familjer), fältherrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
