Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Troil, Samuel Gustaf von - Troil, Samuel Verner von - Troili, Gustaf Uno
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Troili
802
gåendes kusin (son till kanslirådet Lars David von
T.), ämbetsman, militär, f. 24 maj 1804 i Stockholm,
d. 3 nov. 1880 i Malmö, blef 1820 kornett vid Lif
regementets dragonkår, där han, som sedan 1830 var
ordonnansofficer och 1836 adjutant hos Karl XIV
Johan, 1845 utnämndes till öfverstelöjtnant. T. var
en mycket flitig officer, som med allvar satte sig
in i sitt yrkes olika grenar. Därom vittnar dels
det af honom i samråd med Ling (1832) utarbetade
militär gymnastik-reglementet för armén, det första
i sitt slag i Sverige, dels en följd uppsatser i
Krigsvet. akad:s handl. under åren 1833-50. Han
deltog äfven rätt verksamt i det politiska lifvet
som ledamot af ridderskapet och adeln (sedan 1829)
och bildade mellan 1840 och 1844 års riksmöten,
jämte F. Åkerman och V. F. Tersmeden m. fl.,
ett moderat-liberalt centerparti ("de grå") på
Riddarhuset. Sitt första egentliga parlamentariska tal
höll han 1844, då han skarpt angrep det hvilande, på
samfällda val stödda representationsförslaget. Som
ledamot af statsutskottet 1847-48 och 1850-51
genomdref han räntegarantien för Köping-Hult-j
är n vägen och gjorde sig fördelaktigt känd, hos
bl. a. dåv. finansministern Palmstierna, såsom
en administrativ förmåga. När T. därför 1851 hos
konungen begärde landshöfdingplatsen i Malmö, gaf
Palmstierna kraftig rekommendation. T. förordnades
nov. 1851 och utnämndes april 1853 till landshöfding
i Malmöhus län samt var länets styresman ända till
april 1874, då han på egen begäran fick afsked. Som
landshöfding intar T. ett bland de utmärktare
rummen i vår förvaltningshistoria. Särskildt må
påpekas hans rastlösa och resultat-rika arbete
för kommunikationsväsendets förbättring. Han lärde
sina länsbor att på ett förträffligt sätt, medelst
sönderslagen sten, laga landsvägarna ("troila"
vägarna), som före hans ankomst till länet befunno sig
i ett högst uselt skick, och han sörjde nitiskt för
Skånes fromma i fråga om järnvägsbyggande icke minst
vid riksdagarna, som han fortfor att bevista och där
han 1853-54 och 1862-63 var led. af statsutskottet
samt 1856-58 ordf. i bankoutskottet. Så lyckades
han (1860) tvärtemot statsutskottets betänkande
genomdrifva Södra stambanans framdragande genom
Småland till Nässjö. Stor förtjänst inlade han äfven
om inrättandet af Alnarps landtbruksinstitut. Två
gånger (1856 och 1862) erbjöds det T. att
öfvertaga chefskapet för Civildepartementet, men
han vägrade. Efter att vid riksdagen 1865 ha röstat
för det då hvilande representationsförslaget utsågs
han 1866 till en af Malmö stads representanter
i Andra kammaren. Han var 1867 ordförande i
den niomannanämnd, som uppgjorde förslag till
ledamöter i de ständiga utskotten, och ordförande i
försvarsutskottet. Andrakammarmajoritetens politik
gjorde honom emellertid icke hugad att vid manda-
Tryckt den 22/919
tets utgång, 1869, låta omvälja sig. T. var led. af
Krigsvet. akad. (1840) och Landtbruksakad. (1858,
sedan 1865 hedersled.). Jfr de af T. utgifna Minnen
från en sjuttiotreårig lefnad (1877; omtryckt i
"Minnen från Carl XIV:s, Oscar I:s och Carl XV:s dagar
af Carl Akrell och S. G. von Troil", 2 bd, 1884-85).
5. Samuel Verner von T., friherre, son till
den under T. 2 nämnde Samuel Verner T., finsk
ämbets- och landtdagsman, f. 7 mars 1833 i Åbo,
d. 27 april 1900 i Helsingfors, blef student i
Helsingfors 1850 och filos, magister 1853 samt
aflade domarexamen 1855. Sedan han därefter i
ett års tid idkat ekonomiska studier å utrikes
orter, blef han kanslist i Åbo hofrätt 1859 och
tjänstgjorde i detta verk intill 1866, då han som
notarie tog afsked. Sedermera sysselsatte T. sig
med eget jordbruk, affärsverksamhet samt med en
mängd kommunala och offentliga värf. Bland annat
kallades han af regeringen till medlem af särskilda
kommittéer, hvilka hade att afge förslag till
jordbrukets främjande. 1876 var han led. i kommittén
för guldmyntfotens införande. - T. deltog sedan 1867
som led. af ridderskapet och adeln inflytelserikt
i de finska landtdagarnas arbeten. Han var en af
ståndets främsta talare och utskottsmedlemmar,
hvars mening i synnerhet i finansiella frågor ofta
gjorde sig gällande. Han var 1867 ordf. i lag- och
bankoutskotten, 1872 led. i stats- samt sammansatta
stats- och ekonomiutskotten äfvensom ordf. i allmänna
besvärsutskottet samt 1877 ordf. i statsutskottet. Med
anslutning till den liberala gruppen i ståndet
arbetade han på utvecklingen af landets institutioner
i frisinnad riktning och på utvidgandet af
ständernas befogenhet att granska och reglera
statsbudgeten. Han var en af undertecknarna af det
liberala partiets (se d. o.) program 1880. T. utsågs
till landtmar-skalk vid landtdagarna 1882, 1885, 1897
och 1899 och tillvann sig genom fasthet och takt vid
ledningen af förhandlingarna ståndets förtroende. Han
återinträdde i statstjänst 1885, då han förordnades
till senator och vice ordf. i Kejserliga senatens
ekonomidepartement, från hvilken plats han 1891 på
egen begäran erhöll afsked. 1883 blef T. hof-mästare
vid kejsarens af Ryssland hof. 1882 valdes han till
led. af svenska Landtbruksakad.
1. E. M. R. 2 o. 5. M. G. S. 3_4. J. Th. W.»
Troili, Gustaf Uno, målare, f. 16 jan. 1815 på
Ransberg, Ransäters socken i Värmland, d. 31 aug. 1875
i Stockholm, tillhörde en gren af släkten Troilius
(se d. o.), växte upp i en musikalisk familjekrets
och visade tidigt anlag för musik och bildande
konst. Under sin skoltid i Stockholm tecknade han 1827
i konstakademiens principskola. Han blef student 1835,
vistades 1837 i Uppsala, där han i sin morbroder
E. G. Geijers hus infördes i universitetsstadens
intelli
29 b. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
