- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1-2

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tromsdalstind - Troms fylke (Tromsö amt) - Tromsö - Tromsö amt - Tromsö glimmerskiffergrupp - Tromsö stift - Tromsöy sund - Tromtö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

NORDISK FAMILJEBOK KONVERSATIONSLEXIKON OCH REALENCYKLOPEDI Tromsdalstind, en 1,239 m. hög, vackert formad bergspets på fastlandet s. ö. om Tromsö, Troms fylke, Norge. K. G. G. Troms fylke (före 1919 kalladt Tromsö amt; se kartan till art. Norge), norskt fylke, till storleken det 4:e i ordningen, 26,985,86 kvkm., 82,193 inv. (1917), hvaraf 71,993 på landet och 10,200 i städerna. Naturen är rikt växlande. Ända till 1787 hörde fylket under Nordland och lades nämnda år under Finmarken, men afskildes 1866 därifrån som eget amt. Fylket utgöres dels af en mängd mindre och 28 större öar, däribland Hindöy och Senja, Söndre och Nordre Kvalöy, dels ett fastlandsområde, som gränsar till Sverige och Finland och är djupt inskuret af fjordar, från s. räknadt Gravfjorden, Gratangen, Lavangen, Salangen, Malangen, Balsfjord, Ulsfjord, Lyngsfjord, Reisenfjord, Kvænangen, som omges af storartade fjällandskap. Fjordarna fortsättas inåt landet af låga, breda, vattenrika, skogklädda dalar, som stå i bekväm förbindelse med hvarandra genom låga pass; bland dem må nämnas Maalsälfsdalen och de tillslutande Bardudalen, Dividalen, Skibotndalen och Reisendalen. Fylkets och Nord-Norges högsta fjälltopp är Jæggevarre (1,916 m.) på Lyngshalfön. - Befolkningen, som är mycket tunnsådd (3,2 på l kvkm.), består delvis af bofasta eller nomadiserande lappar (6,276) och finnar (1,605). I nordligaste delen af fylket finnas många kopparfyndigheter, i den sydligaste ansenliga malmlager. Industrien är ringa, men fisket (torsk och sill) betydligt. Inom fylket finnes ingen järnväg. K. G. G. Tromsö, norsk stad i Troms fylke, säte för biskopen i Haalogalands bispedömme, vackert beläget på östsidan af den låga, täcka, 22 kvkm. stora ön T. vid Tromsösundet utanför inloppet till Balsfjorden. 9,200 inv. (1917). I T. finnas domkyrka, katolsk kyrka, högre lärdomsskola och lärarseminarium samt ett litet, men intressant museum (inrättadt 1874; öfvervägande arktiskt). T. idkar något skeppsrederi och har bl. a. en ansenlig flotta af mindre fångstfartyg. I midten af 1800-talet fick T. starkt uppsving genom det rika fisket. Detta är hufvudnäringen, särskildt fångsten i polartrakterna och vid Island. Redan under 1200-talet fanns där en kyrka, och omkring denna uppväxte handelsbodar och fiskarhus. Genom k. förordn. 20 juni 1794 blef T. stad. - Till T:s skydd hade sedan gammalt på nordsidan funnits ett för 8 kanoner afsedt batteri, som 1811 iståndsattes och bestyckades, men 1812 dock ej kunde hindra en i engelsk fregatt att efter en kort strid inne i hamnen bemäktiga sig en örlogsskonert och en slup. K. G. G. L. W:son M. Tromsö amt, till l jan. 1919 namn på det norska förvaltningsområde (län), som nu officiellt heter Troms fylke (se d. o.). Tromsö glimmerskiffergrupp. Se Balsfjordsgruppen. Tromsö stift, från l jan.1919 kalladt Haalogalands bispedömme, Norge, omfattar Nordland, Troms och Finnmark fylker, 113,168,57kvkm., 303,573 inv. (1917). Stiftsstad Tromsö. Stiftet (bispedömmet) består af 15 prosterier, 67 pastorat och 6 stadsförsamlingar. Det bildades 1803 genom utbrytning ur Trondhjems stift. K. G. G. Tromsöy sund, härad och pastorat omkring Tromsö stad, Troms fylke (Tromsö amt), Norge. 1,449,80 kvkm., 5,179 inv. (1916). Befolkningen norrmän, finnar och lappar. Vackra fjäll (Tromsdalstind 1,239 m.). Järnmalmsfyndigheter. K. G. G. Tromtö, egendom i Förkärla socken i Blekinge, omfattar 3 1/4 mtl. Tax.-v. 245,500 kr. (1918).

illustration placeholder Hufvudbyggnaden på Tromtö. Corps-de-logiset (se fig.), ett naturskönt beläget tvåvåningshus, flankeradt af två envåningsflyglar i samma fasadlinje, i italiensk renässans, ligger på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free