en liten ö, 5 km. v. om Karlskrona. T., som 1670 blef säteri, utvidgades betydligt af generalamiralen H. Wachtmeister genom byte och köp. Det har alltsedan tillhört hans släkt. Nuv. egare är f. d. generaldirektören grefve H. Wachtmeister af Johannishus. E. A-t. Tromöy, härad och pastorat vid Arendal, Aust-Agder fylke (före 1919 Nedenes amt), Norge, 30,02 kvkm.,. 2,092 inv. (1916). Häradet omfattar den 28,12 kvkm. stora ön Tromöy och en del små öar, som skiljas från fastlandet af Tromöysundet, som utgör östra inloppet till Arendal. Flera varf och mekaniska verkstäder. K. G. G. Tromöysundet. Se Tromöy. Tron (grek. thro'nos, eg. upphöjdt säte, armstol), konungastol, upphöjdt praktsäte med pall framför och tronhimmel (se d. o.) öfver, afsedt för regerande furstar vid den mera högtidliga utöfningen

Kungliga svenska tronstolen (den s. k. "silfvertronen"), tillverkad i Augsburg omkr. midten af 1600-talet af guldsmeden Abr Drentwett och enligt uppgift förärad till drottning Kristina af M. G. De la Gardie. af deras härskarmakt (jfr vidstående fig. och fig. 15 å pl. III till art. Kina); sinnebild af den suveräna personliga statsmakten; regerande furstes makt och myndighet. Tron, berg. Se Tronfjeld. Trona (arabisk benämning, som införts i vetenskapen af svensken Kr. Bagge) l. Urao (benämningen i Venezuela), miner., ett i naturen förekommande surt natriumkarbonat af sammansättningen Na₃ H(C0₃)₂ + 2H₂0, är färglös eller ljusgul. Tronan förekommer tills. med soda som kristalliniska, i luften ej vittrande afsättningar ur natronsjöar i Egypten, Fessan, där den används som byggnadsmaterial, Indien och Venezuela. P. T. C. (Hj. Sj.) Tronatta. Se Paleolitiska perioden, sp. 1282. Tronchet [tråsä], François Denis, fransk jurist, politiker, f. 1726 i Paris. d. där 1806, valdes till ett af hufvudstadens ombud vid 1789 års riksdag (états généraux). Allt under det att han sökte befordra nödiga reformer, förblef han anhängare af en konstitutionell monarki. Då Ludvig XVI kallades inför konventets skrank, vädjade han för sitt försvar till T., som också lämnade Malesherbes, konungens förnämste försvarstalare, viktiga bidrag till dennes försvar. Som medlem af de "gamles råd" tillvann T. sig Bonapartes förtroende och blef efter hand led. och president i högsta domstolen samt senator. Af afgörande betydelse var hans inflytande inom den under konsulatet tillsatta kommissionen, som hade uppdraget att utarbeta den nya franska civillagen ("Code Napoléon") m. fl. J. M-r. Tronchi [trå'nki], Giovanni Lino, italiensk musiker, f. 1876 i Parma, elev af konservatoriet där och af Joh. Svendsen i Köpenhamn, var dirigent vid olika operascener i Italien, inrättade 1907 i Malmö ett musikkonservatorium, som åtnjöt anslag af Malmö stad och leddes af T. till 1914, hvarjämte han anförde Sydsvenska filharmoniska föreningens orkester 1912, Baltiska utställningens orkester m. m. Han återvände 1914 till Italien. T. har uppträdt äfven som flöjtist och komponerat instrumentalsaker. Trondenes, härad och socken omkring Harstad, Troms fylke (före 1919 Tromsö amt) i Norge. 544,63 kvkm. 8,546 inv. (1916). Många mejerier. K. G. G. Trondhjem, stad i Sör-Tröndelag fylke, Norge, vid Nidelvens utlopp i Trondhjemsfjorden, till folkmängden, 53.864 inv. (1917), den tredje i landet. Arealen är med inräkning af Bymark, skogklädda åsar v. om T., 35 kvkm. Norr och väster om den där i en dubbelkrök gående floden (se fig. 1) ligger den äldsta och viktigaste delen af staden, flack och med breda, delvis trädplanterade gator, bland dem Munkegaten (fig. 3), från n. till s., mellan domkyrkan och hamnen, och Kongens gate, från v. till ö., som skär den förra vid Torget. Intill detta ligga flera offentliga byggnader, Vor frue kirke, frimurarlogen Norges bank, rådhuset, T:s sparbank, telegrafstationen m fl., och n. därom Stiftsgaarden (fig. 2), Norges största och en af dess vackraste träbyggnader, inredd till konungabostad. I södra delen, det s. k. Kalvskindet, ligga T:s tekniska skola, domkyrkan (se särskild art.), exercishuset, ärkebiskopsgården och s. om denna, vid floden, marinetablissemanget. Norr om den egentliga staden ligger, skild från denna genom Västra och östra kanalhamnen, en stor flack, delvis uppmuddrad sandslätt, i ö. kallad Bratören, platsen för Öretinget, med järnvägsstationen, tullhuset samt stora kajanläggningar och packhus; v. om eg. staden och förenad därmed genom Nideidet stadsdelen Ila l. Ilen, med protestantisk och katolsk kyrka, förlustelsestället Hjorten och en vacker park, Ilevolden, och s. om eg. staden stadsdelen Öen l. Nidaröen, på tre sidor omfluten af floden. Där ligga bl. a. i s. v. kommunens sjukhus, i s. ö. Norges tekniske höiskole (fig. 4; se Tekniska läroverk, sp. 689), på höjden Glöshaugen, och n. om denna villakvarteren Nedre och övre Sindsaker. ö. om Nidelven och förenad med den egentliga staden genom Bakke bro i n och Bybron i s. ligger den efter den backiga terrängen uppkallade stadsdelen Baklandet, i hvars södra del märkes den forna, nu som salutbatteri och brandstation använda fästningen Kristianssten