Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trondhjem - Historia - Trondhjems amt - Trondhjems domkyrka (Kristkyrkan, Treenighetskyrkan, S:t Olofs kyrka)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spredo samtidigt glans öfver staden och lämnade
där efter sig ett minnesmärke i det 1760 stiftade
"Kongl. norske videnskabers selskab". Genom grundlagen
1814 blef T. kröningsstad och 1816 hufvudsäte för
den då inrättade Norges bank (denna flyttades 1897
till Kristiania). På 1100–1200-talen fanns vid
T., på Stenbjerget, ett kastell, Sverresborg (se
d. o.). När staden 1658 af träddes till Sverige,
funnos förskansningar på Kalvskindet och ytterst
på Bratön. Stiernskiöld anlade bl. a. en skans på
Munkholmen (se d. o.). Efter svenskarnas af tåg
uppfördes ny skans på Munkholmen, och strax ö. om
T. uppfördes (1681 o. f.) fästningen Kristianssten
(se d. o.). Utom dessa utgjordes försvarsverken
1814 af ett hornverk mellan Nidelven och sjön, ett
retranchemang mellan detta och bron öfver älfven,
3 kustbatterier, "flydebatteriet" Prövesten och 1
batteri i Ilsviken. De äro nu nedlagda. Nu försvaras
T. från landsidan af befästningar vid Stjördalen
och i Værdalen (se d. o.) samt jordverk vid Hell,
hvarjämte mynningen af Trondhjemsfjorden försvaras
genom anläggningar vid Agdenes (se d. o.).
Y. N. (K. G. G. L. W:son M.)
Trondhjems amt, två norska
förvaltningsområden (län), Nordre Trondhjems amt och
Söndre Trondhjems amt (se kartan till art. Norge),
som sedan 1 jan. 1919 officiellt bära namnen
Nord-Tröndelag fylke och Sör-Tröndelag fylke.
1. Nord-Tröndelag fylke utgör norra delen
af Nidaros’ bispedömme (före 1919 Trondhjems
stift, se d. o.) och omfattar trakterna kring
Trondhjemsfjordens inre del och österut
till svenska gränsen samt gränsar i n. till
Nordland, i v. till Atlantiska hafvet och i s.
till det sistnämnda. 22,419,12 kvkm. 88,530
inv. (1917), hvaraf 6,828 i staden Levanger, där
fylkesmannen (förut amtmanden) residerat, och
ladestederne Namsos och Stenkjaer. Fylket är i
judiciellt afseende deladt i 3 sorenskriverier, Stjör-
og Verdal, Inderöy och Namdalen, omfattande 42
härad, och i kyrkligt afseende i 4 prosterier,
omfattande 24 pastorat (prestegjeld) med 54
socknar och 15 kapell.
2. Sör-Tröndelag fylke utgör södra delen
af stiftet (bispedömmet) samt har en areal af
18,697 kvkm. och 166,831 inv. (1917), hvaraf 53,864
i fylkets enda stad, Trondhjem, residens
för fylkesmannen ("Bergsstaden" Röros bildar ej
egen kommun). Fylket är i judiciellt afseende
deladt i 5 sorenskriverier, Orkedal, Guldal, Strinda
og Selbu, Fosen och Hitra, omfattande 48
härad, och i kyrkligt afseende i 6 prosterier,
omfattande 27 pastorat med 55 socknar och 13 kapell.
2. K. G. G.
Trondhjems domkyrka (äfven kallad Kristkyrkan,
Treenighetsskyrkan och, stundom, S:t
Olofs kyrka), Norges och hela Nordens mest praktfulla
kyrkliga byggnadsverk, under katolska tiden Norges
metropolitankyrka, är invigd till minne af Norges
skyddshelgon, Olof den helige (d. 1030). På den plats,
där domkyrkan står, byggde konung Olof Kyrre en kyrka,
som fullbordades före hans död, 1093. Den kallades
"helige kung Olofs kyrka", emedan den fick mottaga
konungens stoft, som förut förvarats i den af Olof
Tryggvesson byggda Klemenskyrkan (af trä), sedan i
den af Magnus den gode grundlagda Olofskyrkan
och slutligen i den af Harald Hårdråde byggda
Mariakyrkan (alla i Nidaros, såsom Trondhjem då
hette). Olof Kyrres kyrka uppfördes i romansk stil,
var enskeppig med ett kor, smalare och lägre än
långhuset. Dess grundmurar ha påträffats under
det nuv. korets golf. Sedan Norge 1152 fått egen
ärkebiskopsstol, började landet trängta efter
en ståtligare katedral, och man tillbyggde då,
likaledes i romansk stil, tvärhuset, som var under
arbete 1161. När ärkebiskop Eystein Erlendssön 1183
återkommit från England, påbörjade han en fullständig
ombyggning i gotisk stil. Bygget fortsattes efter
hans död, och innan 1230 voro hela östra delen,
kor-afdelningen (A å fig. 1) med det oktogona
 |
| Fig. 1. Plan af Trondhjems domkyrka. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
