Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tronföljd - Tronföljdskrig, Arfföljdskrig, Successionskrig - Tronhimmel - Trons analogi - Trons artiklar - Trons kanon - Trontal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deras efterkommande, ändock dessa af mankön
äro, ha ingen rätt till kronan, enl. S. O. §
3) och rätt nedstigande, d. v. s. lineal
efter förstfödslorätt, den ofödde hans rätt
förbehållen. Vissa behörighetsvillkor äro stadgade för
successionsrättens bevarande. Den af kungl. familjen,
som ej bekänner sig till den rena evangeliska läran,
vare från all successionsrätt utesluten, heter det
i S. O. § 4. Prins, som utan konungens vetskap och
samtycke gifter sig eller tager till gemål enskild
svensk eller utländsk mans dotter, hafve förverkat
arfsrätt till riket för sig, barn och efterkommande
(S. O. § 5), och samma påföljd inträder, om prins
utan konungens och riksdagens samtycke blifver
regerande furste af utländsk stat (S. O. §
8). Om genom uraktlåtande af dessa föreskrifter
hela det arfsberättigade konungahuset förlorat
successionsrätten, blifver, heter det i S. O. §
9, tronen, likaväl som om konungahuset utgått på
manssidan, ledig till nytt val och skall ett nytt
konungahus utkoras. Som successionsordningen är
grundlag, hvilken ej kan ändras vid samma riksdag som
den, då fråga därom väckes, så måste i sådant fall
de uti nu gällande S. O. innehållna grunder anses
ega giltighet för det nya konungahusets arfsrätt,
till dess de i laga ordning ändras. – Under den
svensk-norska unionen blef S. O. af 26 sept. 1810
enligt Norges grundlov af 4 nov. 1814, § 6, och
riksakten af 6 aug. 1815, § 2, tronföljdslag äfven
för Norge, men genom unionsupplösningen 1905 har den
åter blifvit gällande blott för Sverige.
S. B.
Tronföljdskrig, Arfföljdskrig, Successionskrig
kallas de krig, som förts om besittningen af ett
land, när successionsrätten af någon anledning ej
varit fullt klar, utan flera pretendenter framställt
anspråk. Under den tid, då folken icke ansågos ha
någon rätt att själfva bestämma om successionen, utan
länderna betraktades som furstarnas privategendom,
som ärfdes ofta nog enligt samma principer som annan
dylik egendom, uppstodo naturligtvis ofta arfstvister
om hela riket eller delar däraf, och dessa medförde
stundom krig. Äfven i valriken, t. ex. i Polen, har
tronföljden gett anledning till krig. De mest bekanta
tronföljdskrig äro det s. k. "hundraårskriget"
(1339–1453) emellan husen Plantagenet och Valois om
Frankrikes tron (se Frankrike, sp. 1144), Rosornas
krig (1455–85) om Englands tron (se England, sp. 615),
Jülich-kleveska arfföljdskriget 1613–14 (se Jülich),
Spanska tronföljdskriget 1701–14 (se d. o.), Polska
tronföljdskriget 1733–38 (se d. o.), Österrikiska
tronföljdskriget 1740–48 (se d. o.) samt Bajerska
tronföljdskriget 1778–79 (se d. o.). Till krig
af detta slag kunna äfven åtskilliga andra krig
hänföras, som enligt gängse historiska benämningar
ej kallas tronföljdskrig, t. ex. kriget mellan den
svenska och polska grenen af Vasahuset 1598–1660,
som gällde tronföljden i Sverige.
(E. N-nn.)
Tronhimmel, takhimmel af något dyrbart, ofta rikt
broderadt tyg, som upphänges öfver en tron eller
högsätet i ett rum för att framhålla dess plats. Till
en tronhimmel bör i regel alltid en s. k. "ryggvandt",
som kläder väggen bakom tronen och är utförd i
samma tyg som "himmelen". Tronhimmeln utgjorde en
väsentlig prydnad i äldre tiders praktrum, ja ända
inemot vår egen
tid. Flera praktfulla sådana förvaras ännu i statens
samlingar från både 1500-, 1600- och 1700-talen
(se fig.). Takhimlar funnos jämväl i enskildas
 |
| K. svensk tronhimmel ("drottning Kristinas"), förvarad i k. husgerådskammaren. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
