27 Tropism-TroppåU nesomsättningen bildade ämnen ett kraftigt motgift mot mikroorganismerna; och allt, som försvagar organismen själf, d. v. s. nedsätter och rubbar ämnesomsättningen i densamma, minskar i samma mån dess förmåga att motstå de skadliga inflytandena från mikroorganismer, som intränga med födan, dricksvattnet, andningsluften eller genom skadade partier på huden. Å andra sidan kan organismen till en viss grad lämpa sig eiter omgifvande förhållanden. Iakttagelser från tropikerna synas ge vid handen, att personer, som vistats en längre tid på en ort, äro mindre mottagliga vid utbrott af de för den ifrågavarande trakten karakteristiska endemierna än personer, scm nyss kommit från annan trakt. Detta förhållande beror emellertid ofta därpå, att de på trakten boende tidigare genomgått en lindrig form af sjukdomen (se I inni u nit e t 2). - Bland viktigare tropiska sjukdomar må nämnas a) malariasjukdomarna, som visserligen förekomma äfven på andra trakter, men inom tropikerna förete deri största spridningen och de svåraste fallen (se Kolera, Malaria, Pest), b) gula febern (se d. o.), c) vissa svåra former af dysenteri 1. r ö d s o t (se d. o.), med hvilka de ofta förekommande lefverabscesserna (se Lefver-sjukdomar) anses stå i samband, d) åtskilliga hudsjukdomar (t. ex. elephantiasis), e) kala-a z a r, en i allmänhet dödligt förlöpande sjukdom med mjältförstoring, förorsakad af protozoer, som stå nära trypanosomerna;, vidare p a p a t a c i och d ön g u ef e ber (se d. o.) och f) filariosis (se Fil aria). Inom tropikerna äro alla yttre, äfven obetydliga, skador, t. ex. rispor i huden, mycket farliga, emedan de kunna ge anledning till sårbildningar, som ständigt gripa omkring och visa ytterst ringa tendens att läkas. Slutligen erinras om existensen af ett stort antal tropiska djursjukdomar, särskildt sådana tillhörande try-panosens och piroplasmosens grupp (se Pir o-p l a s m o s). 2. K. B.* 3. J. E. J-n. (G.Wrgn., Tropivsm (af grek. tro'pös, vändning), bot. Se Rörelsefenomen (hos växterna), sp. 207. Troplong [trålä'], Raymond Théodore, fransk ämbetsman och rättslärd, f. 8 okt. 1795 i Saint-Gaudens, d. 2 mars 1869 i Paris, beklädde juridiska ämbeten på åtskilliga orter och blef 1835 ledamot af Frankrikes högsta domstol (la cour de cassation), till hvars förste president han utnämndes 1852, sedan han några år innehaft motsvarande ställning i appellationsdomstolen i Paris. Han invaldes 1840 i Franska institutet, blef 1846 pär af Frankrike samt, en pålitlig försvarare af det nya kejsardömet, 1852 president i senaten och 1858 "conseiller privé". Som juridisk författare var T. af sin samtid högt uppburen, i synnerhet för sitt stora, på Toulliers motsvarande verk byggda arbete Le droit civil expliqué (27 bd, 1834 ff., flera bd i nya uppl., delvis öfv. till it.), en följd af monografier öfver civilrättens olika områden. Mycket känd är också T:s afh. De Vinfluence du christianisme sur le droit civil des romains (1843, 4:e uppl., af Bayle, 1903). T:s författarskap har emellertid med åren sjunkit betydligt i anseende. (C. G. Bj.) Tropofila växter, bot. Se Tropofyter. Tropofyter (af grek. tro'pos, vändning, och jyto'n, växt) 1. Tropofila växter (af grek. ji'los, vän), bot., växter, som under en del af året äro xerofilt (se X er of y t er), under en annan del mesofilt (se Mesofyter) eller hygrofilt (se Hygrofyt) tillpassade. Våra löfträd t. ex. äro under vegetationsperioden mesofilt, under hvilo-perioden (vintern) xerofilt tillpassade. G. L-m. Tropön, med., ett hufvudsakligen af ägghvita bestående näringspreparat, innehållande 90-97 proc. sådan. Det beredes till omkr. 1/s af anima-lisk (blod samt kött- och fiskaffall), till 2/s af vegetabilisk ägghvita (från Lupinusarter). Extrak-tivämnen samt illa luktande och smakande beståndsdelar aflägsnas vid preparatets framställning. Tro-pon är ett gråhvitt, sandaktigt pulver, utan lukt och smak, olösligt i vatten. Det fördrages väl, men beträffande tillgodogörandet i digestionskana-len äro erfarenheterna olika. Det ges (åt vuxna) vanligen i dos af en struken matsked, som jämte lika mängd hvetemjöl utröres med litet kallt vatten, hvarefter blandningen sättes till soppa, mjölk, choklad e. d. Det kan äfven inbakas i bröd (l d. tropon till 4 å 5 dlr mjöl). Tropön är jämförelsevis billigt och erbjuder intresse som ett försök att nyttiggöra den mängd kött- och fiskaffall samt blod, som annars ofta bortkastas. Se Näringspreparat, sp. 331. C. G. S. Tropp (eg. samma ord som trupp, se d. o.), krigsv., kallas i Sverige dels en half pluton, eller Ve af kompaniet, vid infanteriet, dels den närmaste underafdelningen, vanligen 1/s, af kavalleriskvadro-nen eller halfva batteriet. Då tropparna ställas bakom hvarandra, uppkommer troppkolonn, den för skvadronen vanligaste manöverformeringen. Troppen delas vid infanteriet i två h a l f t r o p-par (motsvarande ty. sektion, fr. escouade), den minsta enheten för användning i spridd ordning eller i den inre tjänsten. Jfr Rotemästare. - Som signal på trumma eller trumpet betyder "tropp" dels inryckning till kvarteren af trupp, som befinner sig utanför desamma, dels en pågående öfnings upphörande. C. O. N. Troppau, tjech. Opava, stad i Schlesien, vid floden Oppa, ofvanför Mohras inflöde, vid järnvägslinjerna Schönbrunn--T., Olmütz--Jägerndorf--T., T.--Bennich, T.--Grätz och T.--Ratibor. 30,762 inv. (1910). T. är välbyggdt, har flera torg, 6 kyrkor, rådhus, med ett 72 m. högt torn, landtdags- och regeringsbyggnader, stadsteater samt vackra promenader, förut fästningsvallar, och omges af stora förstäder. Statyer af Josef II, Schiller och kompositören Edward Schön (Engelsberg) pryda staden. T. är säte för landsregering och landtdag, landsdomstol samt handels- och industrikammare. Där finnas tyskt och tjechiskt öfvergymnasium, realläroverk, lärar- och lärarinneseminarium, handelsskola, konst- och industrimuseum, landsarkiv, kommunalt historiskt museum och bibliotek med omkr. 40,000 bd. Den starkt utvecklade industrien omfattar bl. a. tillverkning af socker, choklad, brännvin, likör, öl, tyger, jutevaror, hattar, maskiner, bleckplåtsvaror, papper och farmaceutiska artiklar. Norr om T. ligger förstaden Katharein, med omkr. 8,000 inv. och stor sockerfabrik, och i s. byn Grätz, med ett slott tillhörigt familjen Lichnowski. -- T. omnämnes tidigast 1185 som tysk koloni i närheten