Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tropik - Tropifågelsläktet - Tropikfåglarna - Tropin - Tropisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Tropikfägelsläktet-Tropisk
på jordklotet och hvilka löpa parallellt med ekvatorn
på ett vinkelafstånd söder eller norr om densamma,
som är lika med ekliptikans lutning, eller ungefär
23° V2- Under årets lopp når solen sitt högsta eller
sitt lägsta läge öfver ekvatorn och vänder sålunda i
sin skenbara rörelse, då den i sin bana vid sommar-
och vintersolståndet tangerar tropikerna (däraf
namnet). Den norra vändkretsen kallas äfven Kräftans,
den södra Stenbockens efter de djurkretstecken,
som befinna sig på de ställen af himmelen
(solstitialpunkterna), där ekliptikan tangerar
hvardera tropiken (jfr Polcirkel). - För jordorter
n. om norra vänd-kretsen kommer solen under årets lopp
aldrig i eller norr om zenit. För orter på själfva
vändkretsen når solen zenit vid sommarsolståndet. För
orter mellan ekvatorn och norra vändkretsen sker detta
redan på \aren, och solen går vid sommarsolståndet
n. om zenit. Liknande förhållanden gälla för södra
halfklotet. Den del af jorden, som ligger mellan
tropikerna, kallas den tropiska 1. heta zonen; mellan
hvardera tropiken och närmaste polcirkel faller
en tempererad zon. De länder och haf, som ligga
inom den heta zonen, kallas tropiska, klimatet där
tropiskt. Äfven talar man om en tropisk växtvärld,
d. v. s. de i de heta länderna inhemska växterna,
och om tropiska sjukdomar o. s. v. (se Tropisk
3). K-B. (B-d.) Tropikfågelsläktet, Pharethon, zool.,
hör till fam. tropikfåglarna (Phaethontidce) inom
ordn. Ciconiiformes och fåglarnas klass. Kroppen
är undersätsig och af obetydlig storlek, näbben
sammantryckt från sidorna, ofvan svagt böjd, spetsig,
ungefär af huivudets längd och med sågade käkkanter,
vingarna långa, de båda mellersta stjärtpennorna
mycket förlängda och nästan utan fan, benen svaga,
med kort tärs, samt bak- och innertån förenade blott
medelst en smal hinna. De till detta släkte hörande
arterna flyga med synnerlig snabbhet och lätthet,
störtdyka efter fiskar och bläckfiskar; de häcka på
marken, helst på ensligt liggande öar. Tropikfåglarna
höra till världshafvet vackraste varelser samt väcka
beundran genom såväl sin vackra fjäderdräkt som sin
behagliga och skickliga flykt. Ofta följa de långt
från land hela dagar efter fartyg, hvarvid de, ehuru
sällan, sätta sig på rårna. Honan lägger endast ett
ägg, hvilket rufvas af båda makarna,
Hvitstjartade tropikfågeln (Phaethon cethercus).
som därvid ej visa någon skygghet för människor. Ungen
är tätt beklädd med fint dun. De förlängda
stjärtfjädrarna skattas som prydnader högt
af invånarna på åtskilliga af Stilla hafvets
öar. Tropik-fåglarna äro hemma på alla mellan
tropikerna be-
lägna haf och träffas endast sällan i de tempererade
bältena; enstaka exemplar ha dock stormdrif-vits
till Europas kuster. - Hvitstjärtade tro-pikfågeln,
Ph. cethereus (se fig.), af Linné kallad "solens son",
är hvit, med rosenröd anstrykning samt svartstreckade
rygg-, skulder- och öfver-gumpsfjädrar. Handpennornas
ytterfan är svart. Genom ögat går ett svart
streck. Stjärtfjädrarna äro hvita, näbben röd
och fötterna gula, med svarta tår. Längden utgör
l m. (utan de förlängda stjärtpennorna 40 cm.). -
Rödstjärtade tropikfågeln, Ph. phoenicurus, är hvit,
med rosenröd anstrykning. Omkring ögat stå några
svarta fläckar, öfvergumpen och de små vingtäckarna
äro svarta, de långa stjärtpennorna svarta vid roten,
f. ö. röda. Näbben är röd och fötterna svarta. Längden
är 90 cm. C. R.S.*
Tropikfäglarna, Pharethontidce, zool., en fågelfamilj,
omfattande blott ett släkte, tropik-fågelsläktet
(se d. o.).
Tropin, kem. /arm. Se Homatropin.
Tropisk [tråp-; grek. tropikofs, af trofpos,
vändning]. 1. Bildlig, figurlig, öfverförd, oegentlig
(se T rop). - 2. Astron. En himlakropps omlopp och
omloppstid kallas tropiska, då de hänföras till
vårdagjämningspunkten. Den tropiska omloppstiden
blir på grund af vårdagjämningspunktens retro-grada
rörelse (precession) något kortare än den sideriska,
som hänför sig till fixstjärnorna. Jfr Astronomisk
månad och Astronomiskt år. - 3. Som ligger under eller
mellan vändkretsarna; tillhörande det heta jordbältet,
t. ex. tropiska länder och haf, tropiska växter,
tropiskt klimat (se Tropik). - Tropiska sjukdomar
kallas sjukdomsformer, som antingen uteslutande
eller i jämförelsevis stor frekvens förekomma (äro
endemiska) inom tropikerna eller där utmärkas för
synnerligen elakartadt förlopp. Till större delen
höra de till infektionssjukdomarnas grupp. Det
tropiska klimatet med sin höga grad af värme och
fuktighet är synnerligen gynnsamt för utveckling af
mikroorganismer i allmänhet, således äfven för dem,
som äro patogena (sjuk-domsalstrande). Flera af de
viktigaste tropiska sjukdomarna, såsom malaria och
gula febern, öfver-föras uteslutande genom insekter,
som upptaga smittämnet från sjuka och genom sina
styng föra det vidare till friska. Dylika blodsugande
insekter finna i tropikerna särskildt gynnsamma
utvecklings-betingelser beträffande temperatur
m. m. - (Åtgärderna till bekämpande af de tropiska
sjukdomarna rikta sig därför i stor utsträckning
på att utrota insekterna, uttorka deras i närheten
af människoboningar belägna äggläggningsplatser i
vatten-polär med stillastående vatten. Genom insektnät
söker man hindra dem komma in i bostäderna och
särskildt att komma i beröring med människor. Sjukhus
för hithörande sjukdomar förläggas till öppna platser
för att undgå insekterna, som sky de starkare vindarna
å dessa o. s. v.) För uppkomsten af tropiska sjukdomar
tillkommer slutligen, att lifvet i dessa trakter
ställer stora fordringar på organismen. Det gäller att
uthärda strapatser, hetta, brist på lämpliga födoämnen
o. s. v., och därigenom minskas motståndskraften mot
skadliga inflytanden. Att döma af hittills gjorda rön,
utgöra nämligen vissa i organismen under äm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
