tillbyggd på 1500-talet, med en berömd, af Jean Gualdo
uppförd sångläktare, S:t Remi, med ett 1386 uppfördt
64 m. högt torn och gamla taflor af berömda mästare,
m. fl. för sin arkitektur och
Fig. 1. Katedralen S:t Pierre i Troyes.
sina konstverk berömda. Det forna abbotklostret
S:t Loup, från 1600-talet, inrymmer bl. a. ett
museum för arkeologi, skulptur och dekorativ konst,
samt bibliotek, ett af de största i Frankrike,
med 134,000 bd, 530 inkunabler och omkr. 15,000
handskrifter. Andra märkliga byggnader äro rådhuset,
från 1600-talet, sjukhuset, en teater och
Fig. 2. Kyrkan S:t Urbain i Troyes.
flera palats i renässansstil. T. är säte för biskop,
prefekt, appellations-, assis- och handelsdomstol. Där
finnas jordbruks- och handelskammare, lyceum,
normalskolor för lärare och lärarinnor, stort och
litet seminarium, prästkollegium, en handels- och
industriskola m, m, samt flera lärda sällskap. T. är
äfven betydande industristad, med stor tillverkning
af strumpor af siden, ylle och bomull, hvilka
till stor del exporteras, af maskiner, järn- och
stålvaror, papper, olja, barnvagnar, krita ("blanc
de T.") och charkuterivaror. -- T. var hufvudstad
för de keltiske tricasserna, efter hvilket det
uppkallats, fick af romarna namnet
Augustobona och
hette på 400-talet
Trecæ l.
Trecas. Det kristnades
på 300-talet och blef biskopssäte under Sens. S:t
Loup (426--479), dess mest berömde biskop, skall ha
öfvertalat Attila att skona staden vid hunnernas
infall. 892 och 898 härjades T. af nordmännen och
förstördes i grund sistnämnda år, men blef 950
återuppbyggdt. Samtidigt öfvergick makten i T. från
biskoparna till grefvarna af T., af hvilka den
förste nämnde var Aleran (d. omkr. 854) och hvilkas
makt under de följande årh. ansenligt utvidgades. På
1000-talet kallas de grefvar af Champagne, i hvilket
T. blef hufvudstaden och raskt blomstrade upp. I
T. höllos stora marknader och utvecklades liflig
industri. 1304 kom det till franska kronan, hvarigenom
dess vinstgifvande förbindelser med de nederländska
handelsstäderna afklipptes. Under hundraårskriget
var det 1419--25 regeringens säte, och 1420 slöts
där mellan Filip den gode af Burgund och drottning
Isabella, gemål till den svagsinte konung Karl VI, med
Henrik V af England ett fördrag, enligt hvilket denne
genom gifte med Karls dotter Katarina skulle öfvertaga
regentskapet i Frankrike och efter hans död bli dess
konung. 1429 kapitulerade T. till Jeanne d'Arc. Efter
en hundraårig blomstringstid ödelades det 1524 af eld,
men repade sig snart. Protestantismen vann ett ej
obetydligt insteg där, men krossades genom Nantesiska
ediktets återkallande 1685, som också var ett svårt
slag mot dess handel och industri. 1814 led T. mycket
under Napoleons strider mot de allierade. I T. föddes
Chrétien de T., påfven Urban IV, författarna Pithou
och Passerat samt bildhuggarna Girardon och Simart.
E. A-t.
Troyes [tro>a'], Chr. d e. Se Chrétien de Troyes.
Troyon [tr^ajå^, C ön sta n t, fransk målare, f. 1810
i Sévres, d. 1865 i Paris, började som porslinsmålare,
öfvade sig på egen hand med landskapsmålning och
utställde 1833 en utsikt från Sévresbron. Hans arbeten
från denna tid sakna personlig hållning och karaktär -
först bekantskapen med de gamle holländske
landskaps- och djurmålarna, som han studerade under
en resa till Holland 1847- 48, öppnade hans ögon för
hans rätta område. Kvarnen (1849) visade, att han
funnit kärnan i landskapskonsten ligga i en starkt
uttryckt ljusstämnings sammanhållande enhet. 1852
fann han i Normandie ett lyckligt motiv, Touques'
dal, betande kor, några tjurar och en häst på en grön
äng, allt enkelt och sant samt med en egendomlig
samstämning mellan landskapet och djuren. En snart
sagdt monumental hållning ut-
