- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
41-42

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trouville - Trovata la legge, trovato l’inganno - Trowbridge - Troy - Troy, 1. François de - Troy, 2. Jean Baptiste François de - Troyes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

41 Trovata la legge, trovato 1'inganno-Troyes 42 D e a u v i 11 e (se d. o.), som på allra sista tiden tycks ha öfverflyglat T. Del af societetshuset och badstranden i Trouville Trovata la legge, trovato l'inganno [trå- leggje- -nå], italienskt ordspråk: "finner man en lag, finner man ock sveket", d. v. s. sättet att kringgå den. Trowbridge [tråu'bridʃ], stad i engelska grefsk. Wilts, vid Avons biflod Biss (Mere) och Great westernjärnvägen. 11,526 inv. (1901). Tillverkning af fina tyger och yllevaror. I T:s kyrka är skalden G. Crabbe begrafd. Troy [tråi'], stad i nordamerikanska staten New York, på vänstra stranden af floden Hudson, vid Erie-, Champlain-, Hudson- och Mohawkkanalerna samt flera järnvägslinjer. 75,488 inv. (1915). I staden finnas Rensselaers polytekniska institut, grundlagdt 1824 af Stephen van Rensselaer, Förenta staternas äldsta och länge dess förnämsta ingenjörsskola, ännu högt ansedd, Emma Willards skola, grundlagd 1821, en af landets äldsta flickskolor, samt flera katolska och andra högre undervisningsanstalter. T. är en mycket liflig fabriksstad, med valsverk, järngjuterier, maskinverkstäder, linneväfverier, skofabriker m. m. 1880 voro 22,434 pers. sysselsatta i industriens tjänst. Staden, anlagd 1787 af holländare under namnet Vanderheyden, fick 1789 sitt nuv. namn och 1816 stadsrättigheter. E. A-t. Troy [trtt»ar]. 1. Francois de T., fransk målare, f. 1645 i Toulouse, d. 1730 i Paris, var son till målaren Nicolas de T., kom till Paris och blef där porträttmålare samt medlem af akademien 1674. T. målade både stora och små porträtt med lefvande upp- Frangois de Troy. Efter ett själf porträtt. fattning och elegant utförande och vardt hof-damernas favoritmålare. - 2. Jean Baptiste Francois de T., den föregåendes son, målare, f. 1679 i Paris, d. 1752 i Rom, studerade för sin fader, vistades 7 år i Italien, återkom 1706, blef 1708 medlem af akademien och var från 1738 till sin död direktör för Franska akademien i Rom. Han var af sin samtid mycket uppburen. Han utmärkte sig först och sist för ytterlig lätthet i uppfinning och utförande, målade i alla arter samt dekorerade palats, våningar och kyrkor. I Rom utförde han sju scener ur Esters historia (två af dessa nu i Louvre), ämnade till modeller för gobelängfabriken. Därefter kom en ny följd af likartade bilder, framställande lasons historia (utställda 1748, lason dödar tjuren, i Chantillv). Af hans oljetaflor må nämnas Pesten i Marseille (Marseilles museum), Bacchus och Ariadne (1725, Montpelliers museum), Henrik IV hnller kapitel med Helgeands-orden 1595 (1732; stor ceremonibild, Louvre), Susanna (Rouen), Ostronfrukost (i Chantilly), kärleksscener (k. slottet i Berlin), Löt och hans döttrar (Petersburs:). lo. 2. C. B. N.' jean Baptiste Fr. de Troy. Efter målning af fadern. Troyes [trωa'], hufvudstad i franska dep. Aube, 110 m. ö. h., på en bördig slätt vid Seine, som där är delad i flera armar och bevattningskanaler, och vid början af Haute-Seinekanalen samt järnvägen Paris--Belfort. 53,407 inv. (1911). Den af nämnda kanal tudelade staden har ålderdomlig prägel med mestadels smala och krokiga gator samt många trähus från renässanstiden. Utanför de hela staden omgifvande breda bulevarderna, fordom fästningsvallar, ligger en krans af förstäder. Bland T:s många kyrkor märkas katedralen S:t Pierre (fig. 1), en trots bristande enhet i stilen imponerande byggnad från 1100- till 1500-talet, som flera gånger restaurerats, med två torn, af hvilka endast det norra, 74 m. högt, är fullbordadt, en rikt smyckad portal, gamla glasmålningar och rik skattkammare, med gamla emaljmålningar, manuskript från 1000- och 1100-talen m. m.; den för sin gotiska stilrenhet berömda, 1262 af påfven Urban IV grundlagda S:t Urbain (fig. 2), med fönstermålningar från 1200-och 1300-talen, S:te Madeleine, från 1100-talet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free