- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
87-88

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryckfrihetsförordningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lika straff och ansvar för innehållet af brottslig skrift, som blifvit utgifven från ett icke i behörig ordning anmäldt tryckeri (§ 1, 5º), liksom ock den, som med vetskap försålt eller spridt en med kvarstad belagd eller konfiskerad skrift. Det ansvar för tryckt skrifts innehåll, som sålunda kan komma i fråga, må ej utkräfvas i annan ordning än efter åtal inför laga domstol. Mål, som röra öfverträdelse mot tryckfrihetslagen, kunna ej på sätt, som skett under tiden före vårt nuv. statsskick, afgöras af ordningsmakten, dock undantagna de i 4 §, 4º omförmälda s. k. ordningsmål, hvilka angå för boktryckeri och bokhandel gällande reglementariska föreskrifter. Särskilda bestämmelser äro ock i T. F. gifna ang. administrativ kontroll eller öfvervakande öfver skrifters lofliga allmängörande. Detta är icke öfverlåtet åt de lokala polismyndigheterna, utan tillhör chefen för Justitiedepartementet och justitiekansleren, där icke fråga rör enskild förolämpning, i afseende hvarå målseganden själf har att bevaka sin rätt och enligt allmän lag tillgodonjuta sin talan. Chefen för Justitiedepartementet utöfvar denna tillsyn antingen själf eller genom ombud i orterna. I alla de fall, då förbrytelse af beskaffenhet att utgöra föremål för allmän åklagares åtal anses ha blifvit begången, eger chefen för Justitiedepartementet eller hans ombud att öfverlämna skriften till justitiekanslerens laga åtgärd. Det är denne ämbetsman, som utom i det fall att K. M:t förordnat om åtal, eger att pröfva och afgöra, om åtal skall ega rum. Denna rätt eger justitiekansleren äfven oberoende af anmälan från chefen för Justitiedepartementet, enär honom för egen del åligger att genom vederbörande ombud ha tillbörlig uppsikt öfver tryckfrihetens lagliga bruk. För att åtal af allmän åklagare må ega rum, skall det ske inom sex månader efter det skrift inkommit till chefen för Justitiedepartementet eller hans ombud. Huru denna uppsikt är förenad med rätt att omedelbart belägga skriften med kvarstad och hvilka villkor, som äro föreskrifna för kvarstads verkställande och bestånd, se Kvarstad i tryckfrihetsmål. Jämte kvarstad i samband med åtal känner T. F. äfven indragning af skrift utan åtal för det fall, att skriften, vare sig den är åtalbar eller icke, uppenbart åsyftar att undergräfva militär disciplin eller fosterländsk pliktkänsla samt anträffas vid trupp eller på flottans fartyg, § 4 mom. 12--14. Förordnande om indragning ges på befälhafvares begäran af vederbörande tryckfrihetsombud eller, när krigsstyrka är mobiliserad, af högste befälhafvaren själf. Tryckfrihetskommittén skall dock i hvarje fall pröfva, huruvida förordnandet skall ega bestånd. I afseende på rättegången tillförsäkras svaranden laga domstol, hvilken är underrätt i stad, hvarest eller i hvars närhet tryckeri är anlagdt, och åtnjutande af laga rättegångsförmåner, hvarjämte ytterligare skydd är gifvet mot obehörigt åtal, inkvisitoriskt tvång och subjektivistisk uppfattning af det med skriftens utgifvande förenade syftet. Åklagaren är nämligen förfallen till särskilda böter, om domaren vid rättegångens slut skulle pröfva, att han i oträngdt mål anställt rättegång, som haft namnsedels brytande till följd (§ 1, 8º). Boktryckare, hvars namn är skriften åsätt, instämmes och skall personligen sig inställa. Till följd däraf, att T. F. ej tillåter något annat bevisningssätt än det i denna lag utstakade, slår det skydd för friheten, som med bestämmelserna och bevisningen afsetts, lätt öfver i skydd för frihetens missbruk, hvadan i Sverige mer än annanstädes utväg är öppen för dem, som vilja använda pressen till samhällets eller enskildas skada, att förskaffa sig s. k. ansvaringar (bulvaner), hvilka uppbära den formellt bestämda ansvarigheten och därför äfven undergå straffet för de förbrytelser, som en annan i verkligheten begått. I afseende på pröfningen af den åtalade skriftens innehåll utgår T. F. från den förutsättningen, att i tvetydiga fall man hellre bör fria än fälla, alltid mer fästa uppmärksamheten på ämnet och tanken än på uttryckets lagstridighet, mer på skriftens åsyftning än på framställningssättet. För att vinna detta ändamål är åt en jury (se vidare Jurydomstol, sp. 318) öfverlåtet att pröfva lagligheten af åtalade skrifters innehåll. Denna frihet att utge och sprida svenska skrifter är förbunden med rätt att föryttra utrikes ifrån inkomna skrifter, dock under kontroll af chefen för Justitiedepartementet. Därom, äfvensom om det fall, då konungen, på anmälan af främmande regering, eger omedelbart ingripa och förordna om skrifts sekvestrering och indragning, se Kvarstad i tryckfrihetsmål. Därjämte har konungen rätt (§ 3, 9º) att, så snart genom någon skrift, oafsedt om den är smädlig eller förgriplig, missförstånd med utländsk makt sig yppat, låta densamma utan rättegång konfiskera. Tryckfriheten är i nu gällande T. F. på alla sidor omgärdad och ställd under domarmaktens hägn, utan att regeringen eger af maktfullkomlighet ingripa i andra fall, än då fara för rikets yttre säkerhet fordrar en utomordentlig åtgärd (§ 5 mom. 13). Till skydd mot missbruk af ämbetsmakt är i Ansvarighetslagen för statsrådets medlemmar § 4 stadgadt straff af ämbetets förlust för ledamot, som underlåter att afstyrka verkställighet af mot T. F. stridande steg. Och riksdagens justitieombudsman är (T. F. § 4, 5º) särskildt ålagdt att lämna sin ämbetsåtgärd för beifran af tjänstefel vid tryckfrihetsmåls handläggning, och han bör med synnerlig uppmärksamhet och nit iakttaga hvad till skydd af tryckfriheten finnes stadgadt. -- Litt.: H. L. Rydin, "Om yttrandefrihet och tryckfrihet" (1859) och "Om reform af den svenska tryckfrihetslagstiftningen" (i "Ny svensk tidskr.", 1887), O. Alin, "Sättet för tryckfrihetslagens antagande 1813" (i "Hist. tidskr.", 1886), J. Ask, "Ansvarighet för tryckfrihetsbrott" (1890) och "Jurymål enl. T. F." (i "Nytt jur. arkiv II", 1899), C. A. Reuterskiöld, "Tryckfrihet och tjänsteplikt" (i "Strödda uppsatser, I" 1901), "Om åtalsrätt och svarandeplikt i tryckfrihetsmål" (i "Statsvet. tidskr.", 1898), I. Flodström, "T. F. § 2 mom. 4 och deklarationstvång" (ibid. 1899), O. Croneborg, "Tryckfrihet och sekretess" (i "Statsvet. tidskr.", 1903), N. Alexanderson, "Den svenska tryckfrihetsprocessen" (1907), J. L. Bååth, "Tryckfrihetslagstiftningen" (1909), särskilda kommitterades "Betänkande med förslag till tryckfrihetsordning" (1912), och R. Eldh, "Ansvaret för tryckt skrifts innehåll" (i "Statsvet. tidskr.", 1917). Rld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free